Litteraturförteckning - LEGO NINJAGO FROST Huvudkaraktärer: Ninjor Prinsessor

LEGO NINJAGO FROST Huvudkaraktärer: Ninjor Prinsessor

8. Litteraturförteckning

Ayresh, M. & Levré, L. (2006). Gender Identity and Play. Proning, D. & Bergen, D.

(red.). Play from birth to twelve. London: Routledge. Refererad i Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber.

Bahktin, M. (1986). Speech Genres and Other Late Essays. Austin: University of Texas Press. Refererad i Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar – mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur.

Bateson, G. (1971). The message This is play. Herron, R. E. & Sutton-Smith, B. Child’s play. Malabar: Krieger Publishing Company. Refererad i Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber.

Bateson, G. (1972). Steps to an ecology of mind. New York: Random House. Refererad i Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber.

Blaise, M. (2005a). A feminist poststructuralist study of children ”doing” gender in an urban kindergarten classroom. Early Childhood Research Quarterly, 20, 85-108. doi:

10.1016/j.ecreq.2005.01.002

Blaise, M. (2005b). Playing it straight: Uncovering gender discourses in the early childhood classroom. New York: Routledge. Refererad i Wohlwend, K. E. (2009).

Damsels in Discourse: Girls Consuming and Producing Identity Texts through Disney Princess Play. Reading Research Quarterly, 44(1), 57-83. doi:

dx.doi.org/10.1598/RRQ.44.1.3

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.

Buck, C. (Regissör), & Lee, J. (Regissör, manusförfattare). (2013). Frost [Film]. USA:

Walt Disney Animation Studios/Walt Disney Pictures.

Davies, B. (2003). Frogs and snails and feminist tales: preschool children and gender.

In (Rev. ed.). Cresskill, NJ: Hampton press.

Duncan, M. R. & Tarulli, D. (2003). Play as the Leading Acitivity of the Preschool Period:

Insights from Vygotsky, Leont’ev, and Bakhtin. Early Education and Development, 14(3), 272-292. doi: 10.1207/s15566935eed1403_2

Dyson, A. H. (1993). Writing Superheroes: Contemporary Childhood, Popular Culture and Classroom Literacy. New York & London: Routledge Falmer. Refererad i Smidt, S.

(2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.

Fangen, K. (2005). Deltagande observation. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007. Uppsala.

Fast, C. (2011). Att läsa och skrivna i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Fennefoss, A. T. & Jansen, K. E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser – pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Gans, H. J. (1999). Popular culture and high culture: an analysis and evulation of taste.

(Rev. & updated ed.). New York: Basic Books. Refererad i Lindgren, S. (2009).

Populärkultur: teorier, metoder och analyser. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Guba, E. G. & Lincoln, Y.S. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, California: Sage.

Refererad i Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.).

Malmö: Liber.

Guss, F. G. (2010). Sammen i leken: Fra mødre til mordere . Barnehagsfolk 3 Barn i mellom. Oslo: Pedagogisk Forum. Refererad i Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber.

Hedges, H. (2011). Rethinking Sponge Bob and Ninja Turtles: Popular culture as funds of knowledge for curriculum co-construction. Australasian Journal of Early Childhood, 36(1), 25-29.

Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? [Elektronisk resurs] : förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs Universitet, 2010.

Göteborg.

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

Kvinnovetenskaplig tidsskrift, 9(3), 49-63. Refererad i Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Många genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 89-109. Från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/aerlpram14_2.pdf

Hirdman, Y. (2003). Genus – om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber.

Refererad i Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Många genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 89-109. Från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/aerlpram14_2.pdf

Jacobsen, T. (Exekutiv Producent). (2011). Lego Ninjago: Masters of Spinjitzu [TV-produktion]. USA/Danmark: Wil Film/LEGO.

Jensen, M. (2013). Lekteorier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Johansson, E. (2007). Etiska överenskommelser i förskolebarns världar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Johansson, E. (2008). ”Gustav får visst sitta i tjejsoffan!” Etik och genus i förskolebarns världar. Stockholm: Liber.

Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2006). Lek och läroplan: möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Från http://hdl.handle.net/2077/19096

Johansson, T., Lindgren, S. & Hellman, A. (2013). Nya uppväxtvillkor – Samhälle och individ i förändring. Stockholm: Liber.

Johnson, J. Christie, J. & Wardle, F. (2005). Play, development and early education.

Boston: Pearson Education. Refererad i Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!.

Stockholm: Liber.

Lasseter, J. (Skapare). (2006). Cars. USA: Walt Disney Animation Studios/Walt Disney Pictures.

LEGO. (u.å.). Kapitel 1: Ninjago och Ninjorna. Hämtad: 2015-11-10, från http://www.lego.com/sv-se/ninjago/explore/ninjagopedia/chapter1

Lindgren, A-L. & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 58-69.

Från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/linsparr.pdf

Lindgren, S. (2009). Populärkultur: teorier, metoder och analyser. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar – mening och innehåll. Lund:

Studentlitteratur.

Marsh, J. (2000). ‘But I want to fly too!’: Girls and superhero play in the infant classroom.

Gender and education, 12(2), 209-220.

Martinsson, L. (2008). Normeras till frigörelse : värdegrundsarbete och överföringsnormer. Martinsson, L. & Reimers, E. (red.). Skola i normer. Malmö: Glerup.

Refererad i Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? [Elektronisk resurs] : förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs Universitet, 2010. Göteborg.

Morrow, V. (2006). Understanding gender differences in context: implications for young children’s everyday lives. Children & society, 20, 92-104. doi: 10.1111/j.1099-0860.2006.00017

Prop. 2005/06:155. Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken. Från

www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2006/03/prop.-200506155/

Qvarsell, B. (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter: Godhetsmaximering eller kunskapsbildning?. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 101-113. Från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/qvarsell.pdf

Rogoff, B. (2003). The cultural nature of human development. New York: Oxford University Press. Refererad i Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2009).

Många genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 89-109. Från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/aerlpram14_2.pdf

Saltmarsh, S. (2009). Becoming economic subjects: agency, consumption and popular culture in early childhood. Studies in the Cultural Politics of Education, 30(1), 47-59.

doi: 10.1080/01596300802643082

Saussure, F. D. (1970). Kurs i allmän lingvistik. Staffanstorp: Cavefors. Refererad i Lindgren, S. (2009). Populärkultur: teorier, metoder och analyser. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Sawyer, R. K. (1997). Pretend play as improvisation. Conversation in the preschool classroom. New York: Psychology Press. Refererad i Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber.

SFS: 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Silverstein, M. (1993). Metapragmatic discourse and metapragmatic function. Lucy, A.

(red.). Reflexive language. Cambridge UK: Cambridge University Press. Refererad i Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98. ([Rev. Utg.]). Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2014). PM – Barn och personal i förskolan hösten 2014 (Dnr. 2015:475).

Från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/

Smidt, S. (2004). Sinister storytellers, magic flutes and spinning tops: the links between play and ‘popular’ culture. Early Years, 24(1), 75-85. doi:

10.1080/0957514032000179070

Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund:

Studentlitteratur.

Sparrman, A. (2003). Aktörsblick, observatörsblick och kameraöga: Videoinspelning som visuell forskningsmetod. Sparrman, A., Torell, U. & Åhrén Snickare, E. (red.).

Visuella spår: Bilder i kultur- och samhällsanalys. (s. 202-215). Lund: Studentlitteratur.

Sparrman, A. (2006). Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder. Lund:

Studentlitteratur. Refererad i Johansson, T., Lindgren, S. & Hellman, A. (2013). Nya uppväxtvillkor – Samhälle och individ i förändring. Stockholm: Liber.

Statens medieråd. (2015). Småungar & medier 2015 [Elektronisk resurs] : fakta om små barns användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Thorne, B. (1993). Gender play: girls and boy in school. Buckingham: Open University Press.

UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

Stockholm: UNICEF Sverige.

Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2015). Forskning som involverar barn. Hämtad: 2015-11-06. Från http://codex.vr.se/manniska1.shtml

Walkerdine, V. (1990). Schoolgirl fictions. London: Verso. Refererad i Änggård, E.

(2005). Barbie princesses and dinosaur dragons: narration as a way of doing gender.

Gender and Education, 17(5), 539-553. doi: 10.1080/09540250500192777

Wells, G. (1985). Pre-school literacy related activites and success in school. Olsen, D., Torrance, N. & Hildyard, N. (red.). Literacy, Language and Thought. Cambridge:

Cambridge University Press. Refererad i Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.

Wells, G. (1986). The Meaning Makers: Children Learning Language and Using Language to Learn. Portsmouth: Heinemann. Refererad i Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.

Wells, G. (1994). Learning and teaching “scientific concepts”: Vygotsky’s ideas revisited. Uppsats framlagd vid Vygotsky and the Human sciences Conference i Moskva, september. Refererad i Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande.

Lund: Studentlitteratur.

Wells, G. (1999). Dialogic Inquiry. Towards a Sociocultural Practice and Theory of Education. Cambridge: Cambridge University Press. Refererad i Smidt, S. (2010).

Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.

Wohlwend, K. E. (2009). Damsels in Discourse: Girls Consuming and Producing Identity Texts through Disney Princess Play. Reading Research Quarterly, 44(1), 57-83. doi:

dx.doi.org/10.1598/RRQ.44.1.3

Wohlwend, K. E. (2012). The boys who would be princesses: playing with gender identity intertexts in Disney Princess transmedia. Gender and Education, 24(6), 593-610. doi:

dx.doi.org/10.1080/09540253.2012.674495

Änggård, E. (2005). Barbie princesses and dinosaur dragons: narration as a way of doing gender. Gender and Education, 17(5), 539-553. doi: 10.1080/09540250500192777 Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Många genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 89-109. Från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/aerlpram14_2.pdf

Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber.

9. Bilagor

I detta avsnitt återfinns studiens bilagor.

9.1. Bilaga 1 – Brev till förskolechef

Hej,

Vi heter Annie Jakobsson och Beatrice Hansen och studerar på förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. Under höstterminen 2015 skriver vi vårt examensarbete. Vi ämnar att skriva om barns lekar med populärkulturella teman. Med populärkulturella teman avser vi exempelvis filmen Frost eller superhjältar såsom Batman eller Spiderman. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om hur populärkultur bidrar till att forma barns lekar. Examensarbetet kommer att utgå ifrån observationer av barns lekar. Vi skulle vilja utföra våra observationer antingen på XX, XX eller XX där du är biträdande förskolechef.

Vi ser fram emot att få utföra vår undersökning på någon av de förskolor som du är biträdande chef för under två veckor. De veckor som vi har möjlighet att vara i verksamheten är v. 42, 43, 44, 45 samt 46. Vi har gärna en diskussion med dig och personalen på förskolan om under vilka veckor som är mest lämpliga för er och er verksamhet att vi utför undersökningen. I och med att vi i vårt examensarbete syftar att undersöka barns lek kommer vi enbart att befinna oss i verksamheten då barnen har tid avsedd för så kallad fri lek.

För att samla in så mycket data som möjligt avser vi att vara på var sin avdelning/förskola och är därför intresserade av att komma i kontakt med två förskolor alternativt personal från två avdelningar på en förskola. Vi önskar också att få göra våra observationer på så kallade storbarnsavdelningar, det vill säga avdelningar där barnen är som yngst fyra år gamla.

Önskar du eller personalen på förskolan att få mer information om vår undersökning är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare på Högskolan, Monica Hallström.

Vänliga hälsningar,

Annie Jakobsson & Beatrice Hansen Kontaktuppgifter

Annie Jakobsson: E-post: xxxxxxx@student.hig.se / Telefon: XXX-XXX XX XX Beatrice Hansen: E-post: xxxxxxx@student.hig.se / Telefon: XXX-XXX XX XX Handledare för examensarbetet: Monica Hallström. E-post: xxx@hig.se

9.2. Bilaga 2 – Tillståndsblankett till vårdnadshavare

Till dig som är vårdnadshavare på förskolan xx 2015-X-XX

Vi heter Annie Jakobsson och Beatrice Hansen och studerar på förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. Under perioden v. xx – v. xx kommer vi att befinna oss på ert barns avdelning på förskolan xx för att samla material till vårt examensarbete. Vi vill studera barns lekar med populärkulturella teman. Med populärkulturella teman avses här exempelvis serien om Ninjago, filmen Frost eller SVT-produktionen Labyrint. Detta betyder att vi kommer att observera ert barn då det leker med andra barn och ha fokus på vad de gör tillsammans kring deras valda teman. Syftet med arbetet är att bidra till kunskap om hur barn leker då populärkultur är det centrala temat.

För att dokumentera våra observationer kommer vi använda oss främst av videoinspelning, men ibland även ta hjälp av papper och penna. Materialet vi samlar in kommer behandlas konfidentiellt. Namnet på ert barn eller förskolan kommer inte att nämnas och ert barns identitet kommer inte att framgå. Vi kommer endast göra observationsanteckningar- och inspelningar av de barn som fått tillstånd av vårdnadshavare att delta.

Vänliga hälsningar, Annie Jakobsson och Beatrice Hansen.

Lämnas till förskolan senast veckodag xx / datum xx

Barnet/barnens namn: _________________________________________________

Ja. Jag/Vi ger mitt tillstånd för att mitt barn bli observerad med hjälp av ljud- och filmupptagning.

Nej. Jag/Vi ger inte mitt tillstånd till att mitt barn deltar.

Vårdnadshavare 1: ____________________________________________________

Namnförtydligande: ____________________________________________________

Vårdnadshavare 2: ____________________________________________________

Namnförtydligande: ____________________________________________________

Önskar ni att få mer information om studien är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare, Monica Hallström:

Annie Jakobsson: E-post: xxxxxxxx@student.hig.se / Telefon: XXX-XXX XX XX Beatrice Hansen: E-post: xxxxxxxx@student.hig.se / Telefon: XXX-XXX XX XX Handledare för examensarbetet: Monica Hallström. E-post: xxx@hig.se

9.3. Bilaga 3 – Informationsbrev på förskolan

Hej!

Vi heter Annie Jakobsson (vänster) och Beatrice Hansen (höger) och vi studerar på förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. Hösten 2015 skriver vi vårt examensarbete. Under v. 43 - v. 45 kommer vi att befinna oss på er förskola, XX, för att samla in data till vårt examensarbete. Vi kommer att observera barnens lekar med populärkulturella teman. Med populärkulturella teman avser vi till exempel superhjältar såsom Batman eller Spiderman och filmen Frost. Detta innebär att vi kommer att observera barnen då de leker tillsammans. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om både populärkulturens plats i förskolan samt barns lek.

Önskar ni att få ytterligare information om vår studie är ni välkomna att kontakta oss via kontaktuppgifterna nedan eller att prata med oss direkt under vår vistelse på XX. Ni kan också kontakta vår handledare på högskolan, Monica Hallström.

Vänliga hälsningar,

Annie Jakobsson och Beatrice Hansen Kontaktuppgifter

In document Populärkultur i barns lek: En studie av hur barn skapar kön (Page 43-51)