Litteraturförteckning

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Ahrne, G.,

& Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. s. 17–31. Stockholm: Liber.

Allwood, C. M., & Erikson, M. G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Annonswebb. (2020). Statistik för Aftonbladet. https://annonswebb.schibsted.se/sv-se/brands/aftonbladet-20/stats. [2020-12-15].

Antirasistiska Akademin. (2020). Strukturell/institutionell rasism.

http://www.antirasistiskaakademin.se/strukturellinstitutionell-rasism/. [2020-12-15].

Arbetsmarknadsdepartementet. (2020). Den strukturella rasismen ska bekämpas.

https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/06/den-strukturella-rasismen-ska-bekampas/.

[2020-12-14].

Askerfjord, Maria. (2020). Digital protest till stöd för Black lives matter-rörelsen. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7487141. [2020-12-28].

Bergström, G., & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade]

upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Blee, K. M. (2017). How the study of white supremacism is helped and hindered by social movement research. Mobilization: An International Quarterly. 22(1): s. 1–15.

Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.).

Handbok i kvalitativa metoder. s. 157–175. Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Caiani, M., Della Porta, D., & Wagemann, C. (2012). Mobilizing on the extreme right Germany, Italy, and the United States. Oxford: Oxford University Press.

Cohen, S. (2002). Folk devils and moral panics: the creation of the mods and rockers 3. ed., New York: Routledge.

Day, E. (2015). #BlackLivesMatter: the birth of a new civil rights movement. The Guardian.

https://www.theguardian.com/world/2015/jul/19/blacklivesmatter-birth-civil-rights-movement. [2020-12-14].

Della Porta, D., & Keating, M, (2008). Approaches and methodologies in the social sciences:

a pluralist perspective. Cambridge: Cambridge University Press.

Esseveld, J., & Eyerman, R. (1992). Which side are you on? Reflection on methodological issues in the study of "distasteful" social movements. I: Diani, M., & Eyerman, R. (red.).

Studying collective action. s. 217–237. London: Sage Publications.

Ferguson, J. C., Rueda, M. S., Cruz, M. A., Ferguson, F. S., & Smith, M. S. (2008). Violent Video Games and Aggression: Causal Relationship or Byproduct of Family Violence and Intrinsic Violence Motivation?. Criminal justice and behavior, 35(3), s. 311–332.

Finansdepartementet. (2019). Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet (SOU 2019:13). Stockholm: Finansdepartementet.

https://www.regeringen.se/493ab5/contentassets/a1d21f7c7c7c484e96c759f2b3c44638/agend a-2030-och-sverige-varldens-utmaning--varldens-mojlighet-sou-201913.pdf. [2021-01-04].

FN. (2014). FN-experter: Större ansträngningar krävs för att bekämpa afrofobi och rasdiskriminering i Sverige. https://unric.org/sv/fnexperter-stoerre-anstraengningar-kraevs-foer-att-bekaempa-afrofobi-och-rasdiskriminering-i-sverige/. [2020-12-14].

FN. (2016). FN-fakta - Etnisk diskriminering.

https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-Etnisk-diskriminering.pdf. [2020-12-14].

FN. (2020). Fallet George Floyd synliggör det globala problemet rasism.

https://fn.se/aktuellt/ovriga-nyheter/fallet-george-floyd-synliggor-det-globala-problemet-rasism/. [2021-01-04].

Fridolfsson, C. (2004). Politics, protest and the threatening outside: A discourse analysis of events at an eu summit. Distinktion: Scandinavian Journal of Social Theory 8. s. 79-92.

Gadamer, H. (1997). Sanning och metod: i urval. Göteborg: Diadalos.

Goode, E., & Ben-Yehuda, N. (2009). Moral panics: The social construction of deviance (andra upplagan). Wiley-Blackwell.

Gripsrud, J. (2002). Understanding Media Culture., London: Bloomsbury Publishing Plc.

Jämte, J. (2013). Antirasismens många ansikten [Elektronisk resurs]. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Layder, D. (1998). Sociological practice: linking theory and social research. London: SAGE.

Leopold, J., & Bell P. M. (2017). "News Media and the Racialization of Protest: An Analysis of Black Lives Matter Articles." Equality, Diversity and Inclusion: An International Journal.

Vol. 36, nr. 8, s. 720-735.

https://www-emerald-com.till.biblextern.sh.se/insight/content/doi/10.1108/EDI-01-2017-0010/full/pdf. [2020-11-05].

Medieombudsmannen. (u.å.). Publicitetsregler – etik för press, radio och tv.

https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/ [2020-11-16].

Mångkulturellt centrum. (2014). Afrofobi.

https://mkcentrum.se/wp-content/uploads/2014/12/Afrofobi-20140203-för-webben.pdf. [2020-12-14].

Nationalencyklopedin. (u.å.). Black Lives Matter.

http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/black-lives-matter.

[2020-12-09].

Nummi, J., Jennings, C., & Feagin, J. (2019). #BlackLivesMatter: Innovative Black Resistance. Sociological Forum. Vol. 34, nr. 1, s. 1043-1064.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/socf.12540 [2020-11-05].

Parsmo, J. (2002). Representativa representationer?: Om utomparlamentariska aktörers närvaro i pressens skildring av Göteborgsmötet. I: Peterson, A. & Björk, M. (red.). Vid

politikens yttersta gräns: Perspektiv på EU-toppmötet i Göteborg 2001. s. 144–175. Eslöv: B.

Östlings bokförlag, Symposion.

Polletta, F. (2006). Mobilization forum: awkward movements. Mobilization: An International Journal. Vol. 11, nr 4, s. 475–478.

Potok, M. (2016). The year in hate and extremism. Southern Poverty Law Center.

https://www.splcenter.org/fighting-hate/intelligence-report/2016/year-hate-and-extremism.

[2020-11-06].

Rohlinger, D., & Vaccaro, C. (2013). Media and Social Movements. I: The Wiley‐Blackwell Encyclopedia of Social and Political Movements. (red.) D.A. Snow, D. Della Porta, B. s. 1–4.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/9780470674871.wbespm128. [2021-01-15].

Rydberg, J., & Wedin, H. (2020). Black lives matter-manifestation samlade tusentals i Stockholm. Sveriges Television.

Skoy, E. (2020). Black Lives Matter protest, fatal police interactions, and crime. Contemp Econ Policy. https://doi.org/10.1111/coep.12508. [2020-11-18].

Snow, A., Soule, S-A., & Kriesi, H. (red.). (2004[2007]). The Blackwell companion to social movements. Malden, MA: Blackwell Pub. s. 384 – 465.

Snow, D.A. (2013). Framing and Social Movements. I: The Wiley‐Blackwell Encyclopedia of Social and Political Movements (red.) D.A. Snow, D. Della Porta, B. Klandermans and D.

McAdam. s. 1–6. https://doi.org/10.1002/9780470674871.wbespm434. [2020-11-06].

Strömbäck, J. (2004). Den medialiserade demokratin: om journalistikens ideal, verklighet och makt. 1. uppl. Stockholm: SNS förl.

Svenska dagstidningar (u.å.). Sveriges stora dagstidningar – politisk färg.

http://svenskadagstidningar.se/sveriges-stora-dagstidningar/. [2020-12-17].

Thörn, H. (2012). Globaliseringens dimensioner: nationalstat, världssamhälle, demokrati och sociala rörelser. [Ny utg.]. Stockholm: Atlas.

Van Gorp, B. (2007). The Constructionist approach to framing: bringing culture back in. I:

Journal of communication. Vol. 57, nr. 1, s. 60 -78.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wahlström, M. & Göteborgs universitet. Sociologiska institutionen. (2011). The making of protest and protest policing: negotiation, knowledge, space, and narrative / Mattias Wahlström. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Wennerhag, M. (2008). Global rörelse: den globala rättviserörelsen och modernitetens omvandlingar. Diss. Stockholm: Atlas.

Wennerhag, M. (2017). Sociala Rörelser, Protester Och Politiskt Våld – En

Forskningsöversikt. I: Edling, C. och Rostami, A. (red.). Våldsbejakande extremism: en forskarantologi. s. 291–322.