Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiksa forskningsansatsens fokus. I: Starrin, B. & Svensson, P.-G. (red). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s. 111-136). Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.
Lund: Studentlitteratur AB.
Amundson, N. E. (December 2007). The influence of workplace attraction on recruitment and retention.
Journal of Employment Counseling , 44, ss. 154-162.
Andersson-Felé, L. (2003). Hur många underställda kan en chef ha? Om kontrollspann inom vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen.
Angelöw, B. (1991). Det goda förändringsarbetet - Om individ och organisation i förändring (1:22 ed.).
Lund: Studentlitteratur.
Augustinsson, S. (2000). Perspektiv på lärande och förändring i organisationer - livsvärld, kultur och struktur. (Avhandling för filosofie licentiatexamen) Luleå: Institutionen för arbetsvetenskap. Luleå tekniska universitet.
Backman, J. (2010). Rapporter och uppsatser (Andra upplagan uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bertlett, J. (2011). An Employeeship Model and its Relation to Psychological Climate - A Study of Congruence in the Behavior of Leaders and Followers. Lund: Lund University, Department of Psychology - Work & Organizational Division.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.
Boud, D., & Garrick, J. (1999). Understanding learning at work. Florence, KY, USA.: Routledge.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2007). Research methods in education. London and New York:
Routledge.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). Handbok i kvalitativ analys (ss. 122-135). Stockholm: Liber.
Descartes, R. (1926). Om metoden - att rätt bruka sitt förstånd och utforska sanningen i vetenskaperna.
(E. Torell, Övers.) Stockholm: Björck & Börjesson.
Edvardsson Stiwne, E. (1997). Förändringsprocesser i kommunal organsiation - En studie av organisering och meningsskapande i två förvaltningar. Linköping: (Doctoral thesis) Institutionen för beteendevetenskap. Linköping Universitet.
Ekholm, B., Ellström, E., Ellström, P.-E., & Gustavsson, M. (2003). Utvecklingsinriktat lärande och arbetslagsdriven verksamhetsutveckling. HSS 03 - Högskolor och samhälle i samverkan (ss. 1-17).
Linköping: Centrum för studier av människa, teknik och organisation (CMTO) Linköpings universitet.
Ellström, P.-E. (2005). Arbetsplatslärandets janusansikte. Pedagogisk forskning i Sverige , 10 (3/4), ss.
182-194.
Elving, W. J. (2005). The role of communication in organisational change. Corporate Communications:
An International Journal , 10 (2), ss. 129-138.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund:
Studentlitteratur.
Granér, R. (1994). Personalgruppens psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Göteborgs Stad. (2010). Kompetenskriterier för chefer inom Göteborgs Stad. Göteborg. Hämtat den 30 03 2012 från http://www4.goteborg.se/prod/sk/ledarsida/dalis2.nsf/vyFilArkiv/Kompetenskriterier_2010.pdf Göteborgs Stad Stadskansliet. (2009). Förslag till ny SDN-organisation. Enheten för Välfärd och utbildning, Välfärdsgruppen/Bengt Delang. Göteborg: Stadskansliet. Hämtat den 30 03 2012 från http://www.personalingangen.goteborg.se/download/Dokument/SDN%F6versyn/TU_Kommunstyrelsen_
20091209_1_8.pdf
Hallerström, H. (2006). Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
Karlsson, L. (2007). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur.
Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (2005). Psykologi i organisation och ledning. Lund: Studentlitteratur.
Kouzes, J. M., & Posner, B. Z. (1997). Ledarskapets utmaning. Göteborg: ISL förlag.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet. Didaktisk Tidskrift , 17 (2-3), ss. 1-50.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, G., & Kallenberg, K. (2006). Direkt ledarskap. Värnamo: Fälth & Hessler.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Longenecker, C. O., & Rieman, M. L. (2007). Making organizational change stick: leadership reality checks. Development and learning in organizations , 21 (5), ss. 7-10.
Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Moqvist, L. (2005). Ledarskap i vardagsarbetet - en studie av högre chefer i statsförvaltningen.
Linköping: (Doctoral thesis) Institutionen för beteendevetenskap. Linköping Universitet.
Nelissen, P., & van Selm, M. (2008). Surviving organizational change: how management communication helps balance mixed feelings. Corporate Communications: An International Journal , 13 (3), ss. 306-318.
Nicolaidis, C., & Katsaros, K. (2011). Tolerance of ambiguity and emotional attitudes in a changing business enviroment - A case of Greek IT CEOs. Journal of Strategy and Management , 4 (1), ss. 44-61.
Nilsson, P. (2007). Vad är pedagogik? Några tankar om pedagogikämnet i ett jämförande perspektiv.
Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL). Linköping: Linköpings universitet.
Peccei, R., Giangreco, A., & Sebastiano, A. (2011). The role of organisational commitment in the analysis of resistance to change Co-predictor and moderator effects. Personnel Review , 40 (2), ss. 185-204.
Postmes, T., Tanis, M., & de Wit, B. (2001). Communication and commitment in organisations: a social identity approach. Group Processes and Intergroup Relations , 4 (3), ss. 207-226.
Rubin, R. S., Dierdorff, E. C., Bommer, W. H., & Baldwin, T. T. (10 2009). Do leaders reap what they sow? Leader and employee outcomes of leader organizational cynicism about change. The Leadership Quarterly , 20 (5), ss. 680-688.
Self, D. R. (2007). Organizational change - overcoming resistance by creating readiness. Development and learning in organizations , 21 (5), ss. 11-13.
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentliiteratur.
Svedberg, L. (2007). Grupp-psykologi Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svensson, L. (2009). Introduktion till pedagogik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Szklarski, A. (2002). Den kvalitaitiva metodens mångfald. Skilda ansatser - skilda tolkningsintentioner.
Institutionen för pedagogik. Borås: Högskolan i Borås.
Thylefors, I. (2007). Ledarskap i human service-organisationer. Stockholm: Natur & Kultur.
Vakola, M., & Nikolaou, I. (2005). Attitudes towards organizational change - What is the role of employees' stress and commitment? Employee Relations , 27 (2), ss. 160-174.
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtat från www.vr.se: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf den 28 12 2010
Wolmesjö, M. (2005). Ledningsfunktion i omvandling - Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Göteborg: Lunds universitet,
Socialhögskolan.
Wolvén, L.-E. (2010). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer - om ledarskap, organisering, kultur och kompetens. Lund: Studentlitteratur.
Övretveit, J. (2005). The Leader´s role in quality and safety improvment (sammanfattning). Sveriges kommuner och landsting.
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide Bakgrundsfrågor
• Hur länge har du jobbat på din nuvarande arbetsplats?
• Hur länge har du jobbat inom kommunen?
• Har du tidigare varit med om några organisatoriska förändringar? (Beskriv)
• Ålder
Förändring i organisation, kommunikation, inflytande
• När fick du reda på att stadsdelarna skulle slås ihop (omorganisationen)?
• Hur gick det till?
• Berördes din roll när du fick informationen?
• Hur hanterade du det?
Ledarskap under omorganisation
• Hur skulle du beskriva ditt eget ledarskap? Vad tror du är utmärkande för dig?
• Hur uppfattar du din roll som ledare?
• Är det någon skillnad i ditt ledarskap under omorganisationen jämfört med innan? Vad skiljer sig i så fall? Varför är det så tror du?
Jag tänkte presentera några begrepp för dig och be dig koppla dem till ledarskap under omorganisation.
Hur uppfattar du dessa begrepp i relation till ledarskap under omorganisation.
• Engagemang – ledarskap under omorganisation
• Yrkesroll – ledarskap under omorganisation
• Kommunikation - ledarskap under omorganisation
• Chefskap - ledarskap under omorganisation
• Arbetsbelastning – ledarskap under omorganisation
• Förändringsstrategier - ledarskap under omorganisation
• Lärande - ledarskap under omorganisation
• Drivkrafter – ledarskap under omorganisation
Bilaga 2 – E-post förfrågan deltagande i intervju
Hej,
Mitt namn är Richard Holmén och jag skriver eftersom jag skulle önska få en intervju med dig vid lämpligt tillfälle.
Jag har under ett antal år själv varit anställd i Göteborg stad samtidigt som jag nu under de senaste åren parallellt studerat till beteendevetare på Blekinge Tekniska Högskola. Utbildningen har sin bas i pedagogik och psykologi där man utifrån dessa ämnen studerar kommunikation, utveckling och lärande.
Under de två senaste åren har jag tillsammans med en studiekamrat (Carl-Henric Havilehto) gjort olika studier kopplat till omorganiseringarna inom Göteborgs kommun. Vi har bland annat skrivit en C-uppsats i psykologi där vi studerat medarbetares förväntningar om inflytande, som jag också bifogar. Något som vi fann intressant i de intervjuerna var hur primärt det var med egen vinning och att de respondenter vi intervjuade gärna avsade sig möjligheten till inflytande så länge det ändå vann personligt gagn.
Den här gången skriver vi en uppsats inom pedagogik. Det övergripande syftet med studien är öka kunskapen och förståelsen för hur chefer och ledare själva ser på sin ledarskapsroll under en större organisationsförändring och vår frågeställning är: Hur uppfattar chefer sitt eget
pedagogiska ledarskap under en omorganisation?
Vår förhoppning är att vi skall kunna få genomföra 8-10 intervjuer med chefer inom Göteborgs stad. Vår önskan är att få genomföra dem med personer som själv arbetar som chef och
samtidigt är chef över andra chefer, för att på så sätt i större utsträckning kunna fokusera på just ledarskapet. Intervjuerna kommer att vara relativt korta.
Om du kan tänka dig ställa upp på en intervju så är vi ytterst tacksamma. Det är då bara säga en tid och plats så kommer antingen jag (Richard) eller Carl-Henric att vara på plats för att
genomföra en intervju.
Vi avidentifierar intervjuerna vilket innebär att endast du och vi som författare kan härleda svaren till dig som person.
Skulle det vara några frågor går det bra att ringa på 0730-XXX eller 031-XXX
Kort om oss
Richard Holmén: Arbetat inom funktionshinder ca 10 år i olika roller främst i det direkta arbetet med brukare men också som habiliteringsutvecklare och vikarierande chef. För tillfället är jag föräldraledig på halvtid och arbetar som behandlingsassistent i en verksamhet inom kommunen.
Carl-Henric Havilehto: Varit egen företagare i 15 år med anställda inom servicebranschen och nu på senare år också arbetat en del inom skola i Lerums kommun.
MVH Richard Holmén
Bilaga 3 – Checklista identifiering Morgondagens chef
(Innehåller sammandrag av kompetenskriterier som staden angett för anställda chefer)
Påverka andra En medarbetare som
• Gärna tar en ledarroll i gruppen
• Får gruppen med sig
• Har en positiv påverkan på gruppen Lyhördhet En medarbetare som
• Har förmåga att lyssna och ställa följdfrågor
• Är intresserad av andras synpunkter och förslag
• Gärna samarbetar med andra Social säkerhet En medarbetare som
• Är trygg och tror på sig själv
• Kan ge och ta kritik
• Är stresstålig Förändringsorientering En medarbetare som
• Är positiv till att arbeta med förändringar
• Ger förslag på nya arbetssätt
• Är kreativ i sitt arbete Mål och
resultat-orientering En medarbetare som
• Levererar enligt uppställda mål
• Håller tidplan
• Jag kan delegera till och uppdraget blir utfört Analytisk förmåga
En medarbetare som
• Ser olika alternativ och drar slutsatser
• Har förmåga att lösa problem
• Kan prioritera viktigt från mindre viktigt Helhetssyn En medarbetare som
• Ser till helheten för hela verksamheten
• Använder erfarenheter från andra verksamheter
• Förstår sin del i en större helhet