Ahlefeld Nisser, D. von. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag: Skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34 (4), 246-264. Hämtad 2019-05-20 från http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A723034&dswid=3324
Barton, D. (1994). Literacy. An introduction to the ecology of written language. Oxford: Blackwell.
Beck, I. L., Perfetti, C. A., McKeown, M.G. (1982). The effect of long term vocabulary instruction on lexical access and reading comprehension. Journal of Educational Psychology,
74, (4), 506 – 521. http://dx.doi.org.e.bibl.liu.se/10.1037/0022-0663.74.4.506
Braun, V., Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research I
Psychology, 3 (2), 77-101. http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bruce, B. (2018). Inledning. B. Bruce (red). Att vara speciallärare. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e upplagan. Stockholm: Liber AB. Bråten, I. (2008). Läsförståelse - inledning och översikt. I. Bråten (red.) Läsförståelse i teori
och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Byström, A., Bruce, B. (2018). Specialisering barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling. B. Bruce (red). Att vara speciallärare. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Dabarera, C., Renandya, W. A., Zhang, L. J. (2014). The impact of metacognitive scaffolding and monitoring on reading comprehension. System, 42, 462-473.
https://doi.org/10.1016/j.system.2013.12.020
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2:a upplagan. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Damber, U. (2009). Using inclusion, high demands and high expectations to resist the deficit syndrome: a study of eight Grade three classes overachieving in reading. Literacy, 43 (1), 43-
49. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1111/j.1741-4369.2009.00503.x
Durkin, D. (1979). What classroom observations reveal about reading comprehension instruction. Reading Research Quarterly, 14 (4), 481-533.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.
Elleman, A., Lindo, J. E., Morphy, P. & Compton, L.D. (2009). The impact of vocabulary instruction on passage-level comprehension of school-age children: A meta-analysis. Journal of
Research on Educational Effectiveness, 2, 1-44. https://doi- org.e.bibl.liu.se/10.1080/19345740802539200
Elwér, Å. (2014). Early predictors of reading comprehension difficulties. (Akademisk
avhandling, Linköping, Studies i Behavioural Science, 186). Linköping: Linköping University. Hämtad 2019-06-06 från
https://www.spsm.se/globalassetes/funktionsnedsattning/avhandlingar/early-predictors-of- reading-comprehension-difficulties-elwér.asa.pdf
SFS 2011:186. Examensordning Speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
www.regeringen.se
Feijes, A., Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2:a upplagan. Stockholm: Liber AB.
Gibbons, P. (2006). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Goldman, S., Snow, C., Vaughn, S. (2016). Common themes in teaching reading for
understanding: Lessons from three projects. Journal of adolescent & adult literacy, 60 (3), 255- 264. Doi:10.1002/jaal.586
Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and
Special Education, 7 (1), 6-10.
Hugh, W., Catts, PhD. (2018). The simple view of reading: Advancements and false impressions. Remedial and Special Education, 39 (5), 317-323.
Hulme, C., Snowling, M. J. (2013). Learning to read: What we know and what we need to understand better. Child Development Perspectives, 7, (1), 1-5.
Imsen, G. (2006). Elevens värld – Introduktion till pedagogisk psykologi 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
Ivey, G. (2003). The intermediate grades. “The teacher makes it more explainable” and other reasons to read aloud in the intermediate grades. The Reading Teacher, 56 (8), 812-814. Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning I årskurs F-3. Doktorsavhandling, Malmö Studies in Educational Sciences, 33. Malmö: Holmbergs. Hämtad 2019-05-25 från http://muep.mau.se/handle/2043/4089
Ko, T., Hughes Tejero, M. (2015). Reading comprehension instruction for adolescents with learning disabilities: A reality check. Education Science, 5 (4), 413-439.
https://doi.org/10.3390/educsci5040413
Kragh, M., Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens arbete som kvalificerad samtalspartner. B. Bruce (red). Att vara speciallärare. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, L. (2009). E-reading and e-responding: New tools for the next generation of readers.
Journal of Adolescent & Adult Literacy, 53 (3), 255-258. doi: 10.1598/JAAL.53.3.7
Lundberg, I., Herrlin, K. (2014). God läsutveckling – Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I., Reichenberg, M. (2013). Developing reading comprehension among students with mild intellectual disabilities: An intervention study. Scandinavian Journal of Educational
Muijselaar, M., Swart, N., Planting Steenbeek, E., Droop, M., Verhoeven, L. & Jong de P. (2017). The effect of a strategy training on reading comprehension in fourth-grade students.
The Journal of Educational Research, 111 (6), 690-703. https://doi- org.e.bibl.liu.se/10.1080/00220671.2017.1396439
Palinscar Sullivan, A., Brown L., A. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and Instruction, 1 (2), 117-175.
Pečjak, S., Pirc, T. (2018). Developing summarizing skills in 4th grade students: Intervention
programme effects. International Electronic Journal of Elementary Education, 10 (5), 571-581.
Doi:10.26822/iejee.2018541306
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB. Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda – att utmana praxis och hitta nya vägar. B. Bruce (red). Att vara speciallärare. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Pressley, M. (2002). Metacognition and self-regulated comprehension. I A.E. Farstrup & S. Samuels (red.), What research has to say about reading instruction. Hämtad från
https://www.oelp.org/wp-content/uploads/2016/03/Metacognition-and-self-regulated- comprehension-pressley.pdf
Reichenberg, M., Emanuelsson, B-M. (2014). Elever I årskurs 3 läser och samtalar om texter: En interventionsstudie. Acta Didactica Norge, 8 (1), 1-17.
Roe, A. (2014). Läsdidaktik efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Rupley, W., Blair, T. & Nichols, W. Effective reading instruction for struggling readers: The role of direct/explicit teaching. Reading & Writing Quarterly, 25:2-3, 125-138.
https://doi.org/10.1080/10573560802683523
Sanacore, J., Palumbo, A. (2008). Understanding the fourth-grade slump: Our point of view.
The Educational Forum, 73 (1), 67-74. https://doi- org.e.bibl.liu.se/10.1080/00131720802539648
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. www.riksdagen.se
Skolverket. (2016). PISA 2015 – 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-04-15 från
https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e6a 65d9fe?file=3725
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-04-15 från
https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e6a 65d9fe?file=3808
Skolverket. (2018). Skolverkets årsredovisning 2017. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-05- 01 från
https://www.skolverket.se/download/18.18fa003d16233682106169d/1522242104217/Skolverk ets%20%C3%A5rsredovisning%202017.pdf
Snow, C. (2002). Reading for understanding: Toward an R & D program in reading
comprehension. RAND. Hämtad 2019-05-15 från
https://www.videnomlaesning.dk/media/2526/reading-for-understanding.pdf
Stahl, S. A., Fairbanks, M. M. (1986). The effects of vocabulary instruction: A model-based meta-analysis. Review of Educational Research, 56 (1), 72 – 110. https://doi-
org.e.bibl.liu.se/10.3102/00346543056001072
Struyve, C., Hannes, K., Meredith, C., Vandecandelaere, M., Gielen S. & De Fraine, B. (2018). Teacher leadership in practice: Mapping the negotiation of the position of the special
educational needs coordinator in schools. Scandinavian Journal of Educational Research, 62 (5), 701-718. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1080/00313831.2017.1306798
Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren – Lärarhandledning och samundervisning i
skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: P.A. Norstedts & Söner AB.
Sönmez, Y., Erkam Sulak, S. (2018). The effect of the Thinking-aloud strategy on the reading comprehension skills of 4th grade primary school students. Universal Journal of Educational Research, 6 (1), 168-172.
https://eric-ed-gov.e.bibl.liu.se/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1165440
Takala, M., Ahl, A. (2014). Special education in Swedish and Finnish schools: seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education, 41 (1), 59-81. https://doi-
org.e.bibl.liu.se/10.1111/1467-8578.12049
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande – En praxisorienterad studie
med utgångspunkt i skolpraktiken. (Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen),
Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Hämtad 2019-06-01 från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01
Varga, A. (2013). Talaktsteoretiska perspektiv på skolans litteratursamtal: En studie i lärares lingvistiska strategier. Acta Didactica Norge, 7 (1), 1-19.
doi: http://dx.doi.org/10.5617/adno.1119
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L.S (1934/1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse – Lässtrategier och studieteknik. 2:a uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Wood, D., Bruner, J. & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of
Child Psychology & Psychiatry, 17 (2), 89-100. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1111/j.1469- 7610.1976.tb00381.x