• No results found

11.1 Primärlitteratur

Shakespeare, William(1997). Shakespeare's sonnets. Edited by Katherine Duncan-Jones. London: Arden Shakespeare.

Shakespeare, William; (2007). Sonetter och versberättelser. Tolkning och efterord av Martin Tegen. Stockholm: Themis.

Shakespeare, William; (2010). Sonetter. Tolkning och kommentarer av Eva Ström. Stockholm: Lind & Co.

11.2 Övrig litteratur

Ask, Sofia (2012). Språkämnet svenska. Ämnesdidaktik för svensklärare. Upplaga 1:1 Lund: Studentlitteratur AB.

Bassnett, Susan (2002). Translation studies. 3rd ed. New York: Routledge. Bergsten, Staffan (1994). Lyrikläsarens handbok. Lund: Studentlitteratur.

Bolander, A. 2006, Kontextens betydelse inom översättningsvetenskapen. Svenska som källspråk och målspråk. Aspekter på översättningsvetenskap, 9, 22-32.

Ingo, Rune (2007). Konsten att översätta: översättandets praktik och didaktik. 1. uppl Lund: Studentlitteratur.

Nya testamentet och Psaltaren i överensstämmelse med den av Bibelkommissionen utgivna normalupplagan. (1907). Stockholm: Evang. fosterlands-stiftelsens förlags-expedition. Shakespeare, William (1871). William Shakespeares sonetter. På svenska återgifna af Carl Rupert Nyblom. Uppsala: W. Schultz.

Shakespeare, William (1980). Sonetter. I tolkning och med förord av Sven Christer Swahn. Stockholm: FIB:s lyrikklubb.

Shakespeare, William (2006). Sonetter. I svensk tolkning och med inledning av Lena R. Nilsson, 1. utg. Lund: Augusti.

Tegen, Martin (2014). Vem var Shakespeare?: sonetternas gåta. Stockholm: Themis. Wolosky, Shira (2001). The art of poetry: how to read a poem. New York: Oxford University Press.

11.2.1 World Wide Web

Adlibris, Böcker av Martin Tegen. Hämtat från

http://www.adlibris.com/se/sok?q=Martin+Tegen [26/12 2014].

Bjerstedt, Sven. Shakespeares sonett nr. 18. Jämförelse av fem svenska tolkningar. Hämtat från http://www.shakespearesallskapet.se/sonett18.pdf [26/12-2014].

40 Boström, L, Damber, U. & Ivarsson, L (2011). Ämnesdidaktisk forskning med relevans för språkdidaktik; teoretiska utgångspunkter, empiriska iakttagelser samt didaktiska

konsekvenser. Vad har vi fått veta, hur, varför och hur kan vi använda oss av kunskaperna? (ASLAs årsbok 2010). Hämtat från http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:377005/FULLTEXT02.pdf [26/12 2014]. Engelsk-spanska kriget. (2014, 18 maj). I Wikipedia. Hämtad från

http://sv.wikipedia.org/wiki/Engelsk-spanska_kriget_%281585%E2%80%931604%29 [26/12 2014].

Eva Ström. (2015, 10 januari). I Wikipedia. Hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Eva_Str%C3%B6m [13/1 2015].

Frykman, E. (2014). William Shakespeare. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/william-shakespeare [26/12 2014]. Gy 11, Ämnesplan Svenska. Hämtat från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sve?tos=gy&subjectCode=SVE&lang=sv [26/12 2014].

Heiel, Roland (2007). Martin Tegen har översatt Venus och Adonis och sonetterna. (Shakespeare 3-2007). Hämtat från

http://www.shakespearesallskapet.se/Venus/Martin%20Tegen.pdf [26/12 2014]. Martin, Tegen. (2014, 11 december). I Wikipedia. Hämtad från

http://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Tegen [26/12 2014]. Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Förälskelse. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/förälskelse [5/1 2015]. Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Denna. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/denna [5/1 2015]. Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Det. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/det [5/1 2015]. Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Älska. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/älska [5/1 2015].

The Open University [ouLearn on YouTube]. (2011, 17 oktober). Shakespeare: Original pronunciation. [Videofil]. Hämtad från

http://youtu.be/gPlpphT7n9s [26/12 2014].

Wåhlin, K. (2015). Sonett. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

41

Bilaga 1

Martin Tegens översättningar (2007) Eva Ströms översättningar (2010)

Eva Ströms översättningar 2010

Sonett 18

Sonett 116

Sonett 18

Skall jag likna dig vid en sommardag? Men du är av en älskligare sort. I maj kan frostvind vålla obehag, och bästa sommaren är alltför kort.

För hett och starkt kan himmelsögat skina och ofta är dess gyllne anblick dold. Det ljusa kan förvandlas till en pina, Naturens nyck blir plötsligt illa tåld.

Din ljuva sommar blir dock aldrig blek och mister inte vad den skönast äger; Ty Döden kan ej skryta att du svek när du finns kvar i det som dikten säger.

Så länge mänskor andas, ögon ser, Så länge dikten livet åt dig ger.

Sonett 18

Ska jag dig likna vid en sommardag? Du är mer ljuvlig, mera mild och ljum, majs skira knoppar slits av vindens tag och sommarn stänger snabbt sitt gröna rum.

För hett ibland kan himlens öga skina Och ofta skymd är hennes gyllne hy, allt som är vackert ska en gång förtvina, av ödet ändras, allt är dömt att fly.

Men din sommars skönhet vissnar ej, förlorar inte glansen som du bär och dödens skryt kan aldrig träffa dig När evigt rader i min dikt du är.

Så länge män kan andas, ögon se Ska detta leva kvar och liv dig ge.

Sonett 116

Tro ej att sanna själars livsförening erkänner hinder! Kärleken är fast, den byter ej i strid och motgång mening och rubbas ej av fagra ögonkast.

Ack nej! Den är ett stadigt märke, vant vid svåra stormar, och till seglarns fröjd ett farledstecken, alltid likadant, liksom en stjärna med fixerad höjd.

Ja, Kärlek är ej Tidens gyckleri med rosig läpp och kind i kort behag. Den ändras ej av timmars lotteri, den håller ut, om så till Domens dag.

Är detta fel, då vänds på alla tingen: jag blir då stum; då älskade ju ingen!

Sonett 116

Låt inte banden mellan trogna sinnen erkänna hinder; kärlek är det ej

som ändrar sig när den förändring finner och snabbt försvinner eller böjer sig.

O, nej, den är som fyrbåken i natten som stormar åser och som aldrig skakas en stjärna för en bark på mörka vatten, att styra efter, men som ej rannsakas.

Är inte tidens narr, fast rosenkinder må vissna när hans lie mejar kallt och veckor, timmar, år blir aldrig hinder för kärleken som övervinner allt.

Vore det fel, jag inget skulle skrivit och ingen någonsin förälskad blivit.

Related documents