Angbratt M, Eriksson E, Funcke S, Nilsson U, Säterskog C & Söderlind M (2003).
Kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland. Rapport 2003:2. Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum.
Antonovsky A (1992). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Axelsson R & Bihari Axelsson S (2006). Integration and collaboration in public health – a conceptual framework. International Journal of Health Planning and Management 2006;21-75-88.
Berg I-M, Simonsson B, Brantefors B & Ringqvist I (2001). Prevalence of overweight and obesity in children and adolescents in a county in Sweden. Acta paediatrica 2001;90:671-676. Blomquist HK & Bergström E (2007). Obesity in 4-year-old children more prevalent in girls and in municipalities with a low socioeconomic level. Acta paediatrica 2007;96:113-116. Bray G (2004). Medical consequences of obesity. Journal of Clinical Endocrinology and
Metabolism 2004;89:2583-2589.
Cole T, Bellizzi M, Flegal K & Dietz W (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. British Medical Journal 2000; 320:1240.
De Rijk A, van Raak A & van der Made J (2007). A new theoretical model for cooperation in public health settings: The RDIC model. Qualitative health research 2007;17:1103-1116. Doak C, Visscher T, Renders C & Seidell J (2006). The prevention of overweight and obesity in children and adolescents: a review of interventions and programmes. Obesity reviews 2006;7:111-136.
Doak C, Heitmann BL, Summerbell C & Lissner L (2009). Prevention of childhood obesity – what type of evidence should we consider relevant? Obesity Reviews 2009; January.
Ekblom Ö, Oddsson K & Ekblom B (2004). Prevalence and regional differences in
overweight in 2001 and trends in BMI distribution in Swedish children from 1987 to 2001.
Scandinavian Journal of Public Health 2004;32:257-263.
Ekblom Ö, Ekblom Bak E & Ekblom B (2009). Trends in body mass in Swedish adolescents between 2001 and 2007. Acta paediatrica 2009;98:519-522.
European Network for Workplace Health Promotion (2007). Luxembourg Declaration on
Workplace Health Promotion in the European Union (Elektronisk). Tillgänglig: <www.enwhp.org>/Publications (090608).
Florence M, Asbridge M & Veugelers P (2008). Diet quality and academic performance.
Foster G, Sherman S, Borradaile K, Grundy K, Vander Veur S, Nachmani J, Karpyn A, Kumanyika S & Shults J (2008). A policy-based school intervention to prevent overweight and obesity. Pediatrics 2008;121:794-802.
Guo SS, Wu W, Chumlea WC & Roche AF (2002). Predicting overweight and obesity in adulthood from body mass index values in childhood and adolescence. The American Journal
of Clinical Nutrition 2002;76:653-658.
Hanson A (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur.
Katz DL, O’Connell M, Njike VY, Yeh M-C & Nawaz H (2008). Strategies for the
prevention and control of obesity in the school setting: systematic review and meta-analysis.
International Journal of Obesity 2008;32:1780-1789.
Kelder S, Perry C, Klepp K-I & Lytle L (1994). Longitudinal tracking of adolescent smoking, physical activity, and food choice behaviors. American Journal of Public Health
1994;84:1121-1126.
Lager A, Fossum B, Rörvall G & Bremberg S (2009). Children’s overweight and obesity: Local and national monitoring using electronic health records. Scandinavian Journal of
Public Health 2009; 37:201-205.
Livsmedelsverket (2003). De svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel.
Underlag till generella råd på livsmedels- och måltidsnivå för friska vuxna (Elektronisk). Tillgänglig: <www.slv.se> /Mat och näring/Svenska näringsrekommendationer/SNR översatta till livsmedel (090617).
Livsmedelsverket (2005). Svenska livsmedelsrekommendationer 2005 (Elektronisk). Tillgänglig: <www.slv.se> Mat och näring/Svenska näringsrekommendationer/Trycksaker, blanketter/Svenska näringsrekommendationer 2005 (090603).
Livsmedelsverket (2006). Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i
Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket (2007). Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94 (2009). Stockholm: Fritzes.
Magnusson MB, Hultén L & Kjellgren KI (2005). Obesity, dietary pattern and physical activity among children in a suburb with a high proportion of immigrants. Journal of Human
Nutrition and Dietetics 2005;18:187-194.
Marcus C, Nyberg G, Nordenfelt A, Karpmyr M, Kowalski J & Ekelund U (2009). A 4-year, cluster-randomized, controlled childhood obesity prevention study: STOPP. International
Journal of Obesity 2009; 1-10.
Must A & Strauss RS (1999). Risks and consequences of childhood and adolescent obesity.
Mårild S, Bondestam M, Bergström R, Ehnberg S, Hollsing A & Albertsson-Wikland K (2004). Prevalence trends of obesity and overweight among 10-year-old children in western Sweden and relationship with parental body mass index. Acta paediatrica 2004;93:1588-1595.
Petersen S, Brulin C & Bergström E (2003). Increasing prevalence of overweight in young schoolchildren in Umeå, Sweden, from 1986 to 2001. Acta paediatrica 2003;92:848-853. Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C & Schäfer Elinder L (2004). Fysisk aktivitet, matvanor,
övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS – en studie i sydvästra Storstockholm.
Rapport 2004:1. Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut.
Regeringen (2002). Mål för folkhälsan. Proposition 2002/03:35 (Elektronisk). Tillgänglig: <www.regeringen.se>/Publikationer (090614).
Regeringen (2009). Dialogforum om matvanor och fysisk aktivitet (Elektronisk). Tillgänglig: <www.regeringen.se> Detta arbetar departementen med / Sjukvård, hälsa, sociala frågor, socialförsäkring / Folkhälsa / Matvanor och fysisk aktivitet (090416).
SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) (2005). Förebyggande åtgärder mot
fetma. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 173. Stockholm:SBU.
Sjöberg A, Hallberg L, Höglund D & Hulthén L (2003). Meal pattern, food choice, nutrient intake and lifestyle factors in The Göteborg Adolescence Study. European Journal of Clinical
Nutrition 2003;57:1569-1578.
Sjöberg A, Lissner L, Albertsson-Wikland K & Mårild S (2008). Recent anthropometric trends among Swedish schoolchildren: evidence for decreasing prevalence of overweight in girls. Acta paediatrica 2008;97:118-123.
Skolmatens Vänner (2008). Resultatsammanställning. Skolmatens Vänners kartläggning av
Sveriges kommuner gällande de måltider som idag serveras på landets grundskolor och förskolor. November-december 2007 (Elektronisk). Tillgänglig: <www.skolmatensvanner.se> Faktabank / Undersökningar / Kostchefer om skolmåltider 2007 (090507).
Summerbell C, Waters E, Edmunds L, Kelly S, Brown T & Campbell K (2005). Interventions for preventing obesity in children (review). Cochrane Database of Systematic Reviews 2005;20.
Sundblom E, Petzold M, Rasmusson F, Callmer E & Lissner L (2008). Childhood overweight and obesity prevalences levelling off in Stockholm but socioeconomic differences persist.
International Journal of Obesity 2008;32:1525-1530.
Van Raak A, Mur-Veeman I & Paulus A (1999). Understanding the feasibility of integrated care: a rival viewpoint on the influence of actions and the institutional context. International
journal of health planning and management 1999; 14:235-248.
Vangen S & Huxham C (2003). Nurturing collaborative relations: Building trust in interorganizational collaboration. Journal of applied behavioural science 2003;39:5-31.
Visscher TLS & Seidell JC (2001). The public health impact of obesity. Annual Review of
Public Health 2001;22:355-75.
Västra Götalandsregionen (2008a). Handlingsprogram mot övervikt och fetma i Västra
Götalandsregionen. Sammanfattning och förslag till genomförande (Elektronisk). Tillgänglig: <www.vgregion.se/folkhalsa>/Rapporter och dokument/Ö/Övervikt och fetma (090511). Västra Götalandsregionen (2008b). Rekommendationer för hälsofrämjande, förebyggande och
behandlande insatser mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Västra Götaland
(Elektronisk). Tillgänglig: <www.vgregion.se/folkhalsa>/ Rapporter och dokument/Ö/Övervikt och fetma (090614).
WHO (1986). Ottawa Charter for Health Promotion (Elektronisk). Tillgänglig:
<www.who.int>/Programmes and projects/Health Promotion/Global conferences on Health Promotion/Past conferences/Ottawa 1986 (090608).
WHO (2006). Addressing the socioeconomic determinants of healthy eating habits and
physical activity levels among adolescents (Elektronisk). Tillgänglig: <www.euro.who.int>/Data and publications/Publications (090614).
Øvretveit J & Gustafson D (2002). Evaluation of quality improvement programmes. Quality
Bilaga A
LÄNGD,VIKT OCH LIVSSTIL HOS SKOLBARN I
SYDVÄSTRA SVERIGE
–SKOLAN SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARENA MED FOKUS PÅ MATEN
Skolformulär
Skolkod:____________________________________________________________________ Skolans namn:_______________________________________________________________ Är skolan en kommunal skola eller en friskola?
Kommunal skola Friskola
Vad är din anställning på skolan? Rektor
Kökschef
Annan (specificera):
1. Flera maträtter till skollunch
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A Det finns minst två maträtter att välja mellan plus ett vegetariskt alternativ (fil räknas inte som en ”maträtt” här)
B Alla som vill får ta av den vegetariska lunchen C Alla får ta av två eller flera rätter vid samma måltid
2. Hur ofta olika livsmedel serveras
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A
Fisk serveras varje vecka.
B Fet fisk som t ex lax används ungefär var tredje gång vi serverar fisk. C Kött, fågel eller oblandade charkvaror som t ex skinka serveras varje vecka D
Köttfärs serveras varje vecka
E Korv serveras maximalt tre gånger under en månad
3. Salladsbord och frukt
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A
Salladsbordet är placerat så att eleverna tar av det före maten
B Salladsbord serveras dagligen, även när det är pannkaka, soppa eller gröt C På salladsbordet finns flera sorters dressing att välja på.
D
På salladsbordet finns dressing som är tillredd lokalt. E Det står kryddor framme som eleverna kan ta av. Hur ofta serverar skolrestaurangen följande livsmedel till lunch?
Ange ett alternativ per rad.
Aldrig En gång i
månaden Flera gånger i månaden Flera gånger i veckan Varje dag F Sallad, t ex isbergssallad G Tomat H Gurka I Morot J Majs K Broccoli L Vitkål M Rotfrukter N Potatissallad O Bulgur, couscous P Baljväxter, t ex kikärtor, bönor Q Frukt Annat:
Ö. Hur många sorter sallad / grönsaker / frukter finns att välja på vid varje serveringstillfälle? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
4. Dryck, bröd och matfett
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A Det serveras dagligen både lättmjölk och vatten
B Det serveras dagligen hårt och/eller mjukt bröd som är nyckelhålsmärkt C Det serveras dagligen nyckelhålsmärkt matfett
5. Skollunch på lämplig tid
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A
Lunchserveringen startar tidigast kl. 11.00 B Eleverna äter sin lunch vid samma tid varje dag
C Elevtillströmningen till restaurangen är jämn och det finns sittplatser till alla D
Eleverna har så gott om tid att de inte upplever skollunchen som stressig
6. Miljön i skolrestaurangen
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A Veckans meny finns utanför skolrestaurangen eller på annan central plats i skolan B Skolrestaurangen är ren och fräsch
C
Det är snyggt och prydligt vid serveringsdiskarna där maten tas D Diskinlämningen är kamouflerad för att öka trivseln
E
Ljudmiljön upplevs inte som störande
F Lärarna och/eller annan skolpersonal äter pedagogisk lunch ihop med eleverna. G Den pedagogiska lunchen är kostnadsfri för personalen.
H. På vilket sätt uppmuntrar ni skolpersonal att äta pedagogisk lunch?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
I. Hur finansieras den pedagogiska lunchen?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
7. Tallriksmodellen och mättnad
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A En bild på tallriksmodellen eller demonstationstallrikar med dagens rätter finns presenterade i eller i anslutning till restaurangen
8. Elevinflytande
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A
Det finns matråd på skolan där elever är med och påverkar måltidsmiljö och mat B Matrådet har ett uttalat stöd från skolledningen och tid ges till att ha möten minst två
gånger per termin
C Eleverna får utvärdera maten i skolan via enkät en gång per år
9. Frukost i skolan
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A Frukost som erbjuds eller säljs består av nyckelhålsmärkta mjölkprodukter, müsli/flingor, bröd, nyckelhålsmärkta smörgåspålägg, grönsaker och frukt B Skolan avstår ifrån att servera söta livsmedel till frukost.
10. Mellanmål i skolan
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A Mellanmålen som erbjuds eller säljs består av några av följande nyckelhålsmärkta livsmedel: mjölkprodukter, müsli/flingor, bröd, nyckelhålsmärkta smörgåspålägg, grönsaker och frukt
B
Läsk/söta drycker, godis, bakverk och snacks serveras inte i skolan eller på fritids. C Skolan köper in ett varierat utbud bröd.
11. Hälsofrämjande mål
Kryssa för de påståenden som gäller för er skola.
A Temat mat och hälsa tas upp en gång om året på skolan B
Skolan har en hälsopolicy som årligen följs upp
C Kommunen har ett kostpolitiskt program som skolans hälsopolicy utgår ifrån. D Skolrestaurangens personal deltar i skolans undervisning i mat och hälsa.
E. Vilka hälsofrämjande insatser med avseende på mat har skolan genomfört under året som gått? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
F. Hur har skolan lagt upp undervisningen i kost och hälsa? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
G. Vilka yrkesgrupper har deltagit i detta arbete?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
H. Vilka insatser skulle ni vilja göra?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
I. Vad krävs för att realisera dessa?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
12. Matproduktionen
A. Har skolan ett matlagningskök eller ett mottagningskök? Ange ett alternativ. Skolan har ett matlagningskök.
Skolan har ett mottagningskök.
B. Hur stor andel av maten lagas från grunden? Ange ett alternativ. 0-20 % 21-40 % 41-60 % 61-80 % 81-100% C. Kommentar:______________________________________________________________ __________________________________________________________________________
D. I vilken utsträckning används hel- och halvfabrikat? Ange ett alternativ. 0-20 % 21-40 % 41-60 % 61-80 % 81-100% E. Kommentar:_______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 13.
A. Övriga kommentarer och synpunkter:
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
Bilaga B
Rektor
Skola, Stad
Skolan som hälsofrämjande arena med fokus på maten i skolan
Skolan X deltog i våras i studien ”Kartläggning av längd, vikt och livsstil hos skolbarn i sydvästra Sverige”. 92 skolor i Sverige deltog i studien, varav 49 i södra och västra Sverige. Arbetet med att sammanställa materialet pågår och rapporten beräknas vara klar våren 2009. Vi avser nu att undersöka skolorna i Västra Götaland närmare. De insamlade uppgifterna om skolbarnens längd och vikt kommer att sammanställas för de 25 skolorna som deltog i studien. Syftet med denna studie är även att undersöka hur skolan använder maten i skolan som
hälsofrämjande redskap. För att studera detta har den bifogade enkäten tagits fram. Vi översänder två exemplar av enkäten ifall ni överlåter åt någon annan på skolan att besvara en del av frågorna. Alla deltagande skolor kommer att tilldelas ett kodnummer som ingen annan får tillgång till. Er skola kommer alltså inte att kunna identifieras av andra än oss i
forskargruppen. Ni kommer själva, när rapporten är klar i juni, att kunna ta del av era egna resultat och även jämföra dem med de andra skolorna. Förhoppningen är att resultatet skall kunna användas i det hälsofrämjande arbetet regionalt samt lokalt på er skola. Ni är välkomna att kontakta oss om ni har frågor. Vi emotser tacksamt ert ifyllda enkätsvar.
Katarina Englund Magisterstudent Folkhälsovetenskapligt program Telefonnummer: Mobil: E-post: Agneta Sjöberg Forskare Enheten för folkhälsoepidemiologi Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet Telefonnummer: