Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders.
(5th Ed.). Washington, DC: Author.
Becker, H. S. (2006). Utanför: Avvikandets sociologi. Lund: Arkiv förlag.
Branscome, J., Cunningham, T., Kelley, H., & Brown, C. (2014). ADHD: Implications for School Counselors. Georgia School Counselors Association Journal, 21(1)
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Chaiklin, H. (1979): Symbolic interaction and social practice. Journal of Sociology and Social Welfare, 6(1) 3-7
Emerson, E. & Einfeld, S. L. (Red.) (2011). Challenging Behaviour. Cambridge: Cambridge University Press.
Gassne, J. (2008) Salutogenes, KASAM och socionomer. Lunds Universitet.
Giddens, A. & Sutton, P. W. (2014) Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (2014). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur.
Goldberg, T. (Red.) (2010). Samhällsproblem. (7. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Groman, C. & Barzman, D. (2014). The impact of ADHD on morality development. ADHD:
Attention Deficit & Hyperactivity Disorders, 6(2), 67. doi:10.1007/s12402-014-0131-4 Hejlskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder.
(1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Hilte, M. (1996). Avvikande beteende: en sociologisk introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Howard, A. L., Molina, B. G., Swanson, J. M., Hinshaw, S. P., Belendiuk, K. A. & Harty, S. C.,
& Wigal, T. (2015). Developmental progression to early adult binge drinking and marijuana use from worsening versus stable trajectories of adolescent attention deficit/hyperactivity disorder and delinquency. Addiction, 110(5), 784-795. doi:10.1111/add.12880
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (2013) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S., Lilja, J., & Mannheimer, K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Malekpour, M., Aghababaei, S., & Hadi, S. (2014). Effectiveness of Family, Child, and Family-Child Based Intervention on ADHD Symptoms of Students with Disabilities. International Journal Of Special Education, 29(2), 29-34.
Mannuzza, S., Klein, R. G., & Moulton, I. L. (2008). Lifetime criminality among boys with attention deficit hyperactivity disorder: A prospective follow-up study into adulthood using official arrest records. Psychiatry Research, 1(60) 237-246.
doi:10.1016/j.psychres.2007.11.003
Maughan, B., Rowe, R., Messer, J., Goodman, R. & Meltzer, H. (2004). Conduct Disorder and Oppositional De¢ant Disorder in a national sample: developmental epidemiology. Journal of Child Psychology and Psychiatry 45(3), 609–621
Mordre, M., Groholt, B., Kjelsberg, E., Sandstad, B., & Myhre, A. M. (2011). The impact of ADHD and conduct disorder in childhood on adult delinquency: A 30 years follow-up study using official crime records. BMC Psychiatry, 11(1), 57-66. doi:10.1186/1471-244X-11-57 Ohlsson, L. B. & Swärd, H. (1994). Ungdom som samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Payne, D. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Richardson, M., Moore, D. A., Gwernan-Jones, R., Thompson-Coon, J., Ukoumunne, O., Rogers, M., & Ford, T. J. (2015). Non-pharmacological interventions for
attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) delivered in school settings: systematic reviews of quantitative and qualitative research. Health Technology Assessment, 19(42), 1-470
Schilling, C. M., Walsh, A., & Yun, I. (2011). ADHD and criminality: A primer on the genetic, neurobiological, evolutionary, and treatment literature for criminologists. Journal Of Criminal Justice, 393-11 doi:10.1016/j.jcrimjus.2010.11.001
Socialstyrelsen. (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna – en sammanfattning av socialstyrelsens kunskapsöversikt.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10347/2004-110-7_20041107.pdf hämtad: 2016-05-25
Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD - ett kunskapsstöd.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19582/2014-10-42.pdf hämtad: 2016-03-24
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). ADHD-Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet. En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport, nr:
217). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Polier, G. G., Vloet, T. D., & Herpertz-Dahlmann, B. (2012). ADHD and delinquency--a developmental perspective. Behavioral Sciences & The Law, 30(2), 121-139
doi:10.1002/bsl.2005
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa & hälsopromotion. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Woody, D. & Woody, D. (2011) Early Childhood. In B. Hutchinson, E. (Ed.) (2011). Dimensions of Human Behaviour - the Changing Life Course. (pp. 136-174) Thousand Oaks, California:
Sage
Bilaga 1 - Missivbrev
Intervjubaserad undersökning kring ADHD och problemskapande beteende
Vi som skriver heter Christina Siljeving och Peter Friemann, och vi är två socionomstudenter, inne på vår 6:e termin och igång med att skriva C-uppsats. Vår uppsats handlar om
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (främst ADHD) och dess koppling till problem- och riskbeteenden. Vi vill undersöka vilka metoder som professionella yrkesutövare använder sig av för att motverka och förebygga problemskapande beteenden hos denna målgrupp och hur arbetet kring problematiken i övrigt ser ut.
För att samla in information till vår studie vill vi intervjua yrkesprofessionella som har erfarenhet av målgruppen och problematiken. Vi har kontaktat dig för att vi tror att du skulle kunna vara lämplig!
Tanken är att ett intervjutillfälle per deltagande person bör kunna räcka. Intervjun kommer
fungera som ett vanligt samtal och ha sin utgångspunkt i ett antal teman. Dessa teman kan du som intervjuperson få sänt till dig på förhand, om så önskas. Tid och plats för intervju sker enligt dina önskemål. Deltagandet kommer naturligtvis behandlas konfidentiellt och enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, och resultatet kommer endast användas för forskningsändamål.
Om du tror att du skulle kunna bidra i vår studie och kan tänka dig att delta vill vi mycket gärna att du kontaktar oss snarast!
Tack på förhand!
Vänliga hälsningar,
Peter Friemann (kontaktuppgifter)
Kristina Siljeving (kontaktuppgifter)
Bilaga 2 - Intervjuguide
Intervjuguiden är generell, med förslag på frågor som täcker in de frågeställningarna som uppsatsen avser att besvara. Det är inte tänkt att frågorna ska följas strikt, och följdfrågor kan ställas efter behov. Intervjuerna kommer att vara uppdelade efter teman som motsvarar studiens frågeställningar. Tanken är att presentera alla teman för intervjupersonen i förväg, och sedan berätta när man byter tema. Med detta hoppas vi att underlätta för intervjupersonerna att uppfatta frågorna korrekt och ge adekvata svar.
Vi kommer även att definiera vad vi menar med termen “problemskapande beteende” innan intervjun påbörjas (se definition i PM), samt fråga om intervjupersonen godkänner att vi spelar in intervjun.
Inledningsfrågor:
● Hur länge har du arbetat med barn/ungdomar med ADHD och problemskapande beteenden?
● Under vilken befattning har du arbetat med ADHD och problemskapande beteende under ditt yrkesliv?