Adler, B. & Adler, H. (2006). Neuropedagogik- om komplicerat lärande. Lund:Studentlitteratur.
Andreassen, R. (2009). Explicit undervisning i läsförståelse. I. Bråten (Red.). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Applegate, A. J. & Applegate, M. D. (2010). A Study of Thoughtful Literacy and the Motivation to Read.
Reading Teacher, 64(4), 226-234. Hämtad den 10 oktober 2015 från http://onlinelibrary.wiley.com Anmarkrud, Ø. (2008). Skickliga lärares läsundervisning – med fokus på läsförståelse. I. Bråten. (Red.).
Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (Red.). (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Catts, H. W. & Kamhi, A. G. (2012). Language and reading disabilities. Boston: Pearson Education Chambers, A. (2004). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Raben och Sjöberg.
Dahlin, K. (2009). Arbetsminne. S. Samuelsson. m fl. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket.
Stockholm : Natur & kultur.
Damber, U. och Nilsson, J. (2014)."En läsande klass" är ett hemmabygge utan vetenskaplig grund.
Pedagogiska magasinet, 3, 68-70. Hämtad den 30 november 2015 från
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/09/25/lasande-klass-ar-hemmabygge-utan-vetenskaplig-grund
Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.
Elwér, Å. (2014). Early predictors of reading comprehension difficulties. Linköpings universitet.
Emanuelsson, I. (2008). Inkluderande undervisning – förutsättningar och villkor. B. Andersson. & L.
Thorsson. (Red.). Därför inkludering. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Frost, J. (2009). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Gustafson, S., Fälth, L., Svensson, I., Tjus, T., & Heimann, M. (2011). Effects of Three Interventions on the Reading Skills of Children With Reading Disabilities in Grade 2. Journal of Learning Disabilities, 44(2), 123-135. Hämtad den 3 september 2015 från ldx.sagepub.com
Hoover, W. A. & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing, 2 (6), 127-160.
Hämtad den 6 november 2015 från
http://link.springer.com.proxy.ub.umu.se/article/10.1007/BF00401799
Järpsten, B. & Taube, K. (2013). DLS handledning: För skolår 2 och 3. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Järpsten, B. & Taube, K. (2010). DLS handledning: För skolår 4-6. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan, om barns minne och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Umeå universitet.
McClintock , B., Pesco, D., & Martin-Chang, S. (2014). Thinking aloud: effects on text comprehension by children with specific language impairment and their peers. International Journal of Language &
Communication Disorders, 49(6), 637–648. doi: 10.1111/1460-6984.12081
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse : texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur
Reichenberg, M. (2012). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige - en översikt. Acta Didactica Norge, 6 (1), 1-24. Hämtad den 20 oktober 2015 från
https://www.journals.uio.no/index.php/adno/article/view/1073/952
Reichenberg, M. & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade samtal- för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och Kultur.
Reichenberg, M. & Emanuelsson, B. (2014). Elever i årskurs 3 läser och samtalar om texter: En interventionsstudie. Acta Didactica Norge, 8(1). Hämtad den 23 oktober från
https://www.journals.uio.no/index.php/adno/article/view/1103/982 SFS (2014:1013). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skol- och utvecklingsplan skolväsendet i XX kommun. (2010).
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm.
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk. Hämtad den 24 oktober 2015 från skolverket.se
Skolverket. (2012). Med fokus på läsande. Analys av samstämmigheten mellan svenska styrdokument, ämnesprov i svenska och PIRLS 2011. Hämtad den 1 oktober 2015 från skolverket.se
Skolverket. (2012). PIRLS 2011, Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 381. Hämtad den 2 oktober 2015 från skolverket.se
Spencer, M. Quinn, J. M., & Wagner, R. K. (2014). Specific Reading Comprehension Disability: Major Problem, Myth, or Misnomer? Learning Disabilities Research & Practice, 29 (1), 3-9.
doi: 10.1111/ldrp.12024
Språket. Grundskolans handlingsplan för att: Förebygga – upptäcka – möta språk-, läs- och skrivsvårigheter. (2009).
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren.
Stockholm: Natur och Kultur
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Natur och Kultur.
Widmark, M. (2014). En läsande klass. Hämtad den 30 november 2015 från http://www.enlasandeklass.se/
Bilagor
7.Eleverna har som vana att ta reda på betydelsen av svåra ord genom
8.Eleverna har tränat på att svara på faktafrågor där svaret lätt hittas i texten.
9.Eleverna har tränat på att svara på faktafrågor där flera
stycken/meningar i den lästa texten krävs för att kunna svara på frågan.
10.Eleverna vet att det finns olika slags frågor och att olika strategier krävs för att kunna svara på dem.
11.Eleverna har tränat på att läsa mellan raderna/svara på frågor som
kräver att de använder sin tidigare kunskap och sina erfarenheter.
12.Eleverna har fått träna på att läsa på olika sätt (t ex översiktsläsa för att få en uppfattning om innehållet, läsa för att hitta svar på en konkret fråga, läsa noggrant för att sedan sammanfatta) och vet när vilket sätt kan användas.
13.Eleverna har fått undervisning i hur två eller fler texter kan läsas och jämföras med varandra 14.Eleverna har tränat på att visualisera det lästa
(bilder/diagram/tankekartor) 15.Eleverna har tränat på att skriva ner nyckelord när de har läst en text (för att sedan ev kunna göra en egen varför det är viktigt att förstå det man läser och hur man gör om man
verklighetsskildringar.
23.Eleverna får göra en
självbedömning av sin prestation i gruppläsningsgrupper (t ex om de deltog i diskussionen, om de lyssnade på de andra, om de använde sig av någon/några läsförståelsestrategier)
24.Eleverna får diskutera hur de gör när de inte förstår t ex ett
ord/begrepp/stycke.
25.Eleverna får diskutera om författaren har förklarat
lättbegripligt och om eleven har frågor att ställa till författaren eller vill ifrågasätta något författaren har skrivit.
26.Eleverna har fått fundera på författarens syfte med texten Kommentarer:
Bilaga 2: Intervju efter enkäten till klasslärare
Screeningarna som görs varje år, hur används den information de ger?
Hur skulle du säga att styrdokumenten påverkar din undervisning kring läsförståelse?
Har någon eller något på det lokala planet inverkat/styrt den undervisningen?
Har du funderat över just läsförståelse? Har du vid något tillfälle diskuterat det med andra?
Vet du var det finns stöd och material att få?
Bilaga 3: Intervju med lärare som arbetade med specialundervisning förra läsåret.
Berätta kort om din tjänst under förra året.
Kan du berätta hur urvalet av de elever du arbetade extra med i svenska förra året gjordes?
Utifrån de screeningar som görs i svenska, har du sett någon skriftlig plan över hur uppföljningen på de screeningarna ska göras?
Hur skulle du säga att styrdokumenten (lgr11, ev andra dokument/överenskommelser) påverkar din undervisning kring läsförståelse?
Om inte, finns det en praxis eller en muntlig ”överenskommelse” om hur det specialpedagogiska arbetet med elever som får lågt resultat på screeningarna ska inriktas?
Jag skriver mitt arbete om läsförståelse och undrar hur arbetet såg ut för de elever som har fått lågt resultat på läsförståelsescreeningarna?
Har du vid något tillfälle diskuterat just läsförståelse med andra, eller fått någon form av fortbildning kring det? (När du jobbade med elever för att träna deras läsförståelse, utgick ni från något läromedel eller utgick ni från böcker och texter som du valde ut?
Hur upplever du att stödet har varit från rektorerna i ditt arbete?
Vad tycker du om det material som finns för att kunna arbeta på ett bra sätt med de elever som har läsförståelsesvårigheter?
Bilaga 4: Intervju med elev
Jag vill ställa några frågor om läsförståelse.
Tänk dig att du är i klassrummet. Om du tänker dig den här skalan :Jag förstår allt/jag förstår det mesta/jag förstår lite av texten/jag förstår nästan ingenting (lägg fram ett papper med de olika alternativen på en linje). Jag ska ge exempel på några texter och vill att du funderar över hur du oftast förstår dem.
Jag förstår allt det mesta Lite av texten
ingenting Din bänkbok
Ett kapitel i SO (t ex om
stormaktstiden) Ett lästal i matteboken När ni läser i grupp och turas om att läsa När du letar fakta på internet och hittar en text där När läraren läser högt
När tycker du det är lättast att förstå det du läser?
När tycker du det är svårast att förstå det du läser?
I trean gjordes ett läsförståelsetest och sedan gjordes ett annat i femman. Kommer du ihåg dem (visa dem)? Hur tycker att det går på sådana här test? Brukar något vara lite svårare än annat tycker du?
Jobbade du tillsammans med Sofia förra året? Jobbade du tillsammans med XX och XX när du gick i fyran? Vad jobbade ni mest med? Hur var det att få jobba ensam/i liten grupp?
Känner du igen att du har gjort några av dessa saker, antingen i klassen eller hos speciallärare? (Olika beroende på vad deras respektive klasslärare svarade att de undervisat om.)
Jag visar olika böcker för att ge exempel på texter och frågar eleven hur det går att förstå sådan text:
Peter Gotthardt Giftiga planer Lene Karbelbol Ormens gåva
Matte direkt Borgen 6A
Vad tror du skulle vara bästa hjälpen för dig för att träna för att lättare kunna förstå olika slags texter?
Är det något mer du vill säga eller fråga om läsförståelse och läsning?
Tack så mycket för hjälpen!