Brinkmann, S. & Kvale, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. (4. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans: en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. (Första upplagan). Stockholm: Volante.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3., uppdaterade uppl.). Malmö: Liber.
Clift, S. (2012). Creative arts as a public health resource: moving from practice-based research to evidence-based practice. Special Issue on Evidence Based Practice, 132(3), 120–127. Doi:10.1177/1757913912442269
Colaizzi, P. F. (1978). Psychological research as the phenomenologist views it. I R. Valle & M. King (red.), Existential-phenomenological alternatives for psychology (s. 48–71). New York: Oxford University Press.
Daglig verksamhet enligt LSS. En kartläggning. (2008). Stockholm: Socialstyrelsen. Digitala vetenskapliga arkivet. (2019). Hämtad 2019-10-25 från http://www.diva portal.org/smash/search.jsf?dswid=4605
EBSCO Industries, Inc. (2019). Academic search Complete. Hämtad 2019-10-25 från https://www.ebsco.com/products/research-databases/academic-search-complete
Economic and Social Research Council. (2015). ESRC Framework for research ethics. Hämtad från https://esrc.ukri.org/files/funding/guidance-for-applicants/esrc-framework-for-research-ethics- 2015/
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm:
Friedland, J. (2003) Why Crafts? Influences on the Development of Occupational Therapy in Canada from 1890 to 1930. Canadian journal of occupational therapy, 70(4), 204–212. Doi:10.1177/000841740307000403
Funck, E.K. & Karlsson, T. (2018). Post-NPM, vad är det?: Trender och empiriska iakttagelser kring alternativa idéer för den offentliga sektorn. Göteborg: KFi- Kommunforskning i Västsverige.
Gilroy, A. (2006). Art therapy, research and evidence-based practice. Thousand Oaks, CA: Sage.
Giorgi, A. (1985). Sketch of a psychological phenomenological method. I A. Giorgi (red.), Phenomenology and psychological research (s. 8–22). Pittsburgh: Duquesne University Press.
Giorgi, A. (1997a). Phenomenology and phenomenography. I A. Alcazar (red.), Fenomenologi, fenomenografi och hermeneutik. Örebro: Forum för humanvetenskaplig forskning, Högskolan Örebro.
Giorgi, A. (1997b). The theory, practice, and evaluation of the phenomenological method as a qualitative research procedure. Journal of Phenomenological Psychology, 28, 235–261.
Google scholar. (2019). Hämtad 2019-10-25 från https://scholar.google.se
Granlund, M. (2009). Vad är utvecklingsstörning? FUB:s forskningsstiftelse Ala och forskningsprogrammet CHILD, ISB Mälardalens högskola.
Hina Ayaz, H., & Uzma, A. (2015). Efficacy of art therapy in the reduction of impulsive behaviors of children with ADHD co-morbid intellectual disability. Pakistan Journal of Psychology, 46(2), 23-33.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2. [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerups.
Horghagen, S., Fostvedt, B. & Alsaker, S. (2014) Craft activities in groups at meeting places: supporting mental health users' everyday occupations. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 21(2), 145-152. Doi:10.3109/11038128.2013.866691
Ineland, J. (2013). Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning: Teoretiska och metodologiska perspektiv och överväganden [Elektronisk resurs]. Östersund.
Jergeby, U. & Sundell, K. (2008). Evidensbaserat socialt arbete. I Jergeby, U. (red.), Evidensbaserad praktik i socialt arbete (s. 11–18). Stockholm: Gothia.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 2005:125). Stockholm: Socialdepartementet.
Lappalainen, J. (2019). Existentiell betydelse av konst i vården på Stockholms Sjukhem 2017. Socialmedicins tidskrift, 96(2), 267-280.
Libris. (2019). Hämtad 2019-05-09 från https://libris.kb.se
Nationell Psykiatrisamordning, (2006). Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder: Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100). Stockholm: Socialdepartementet.
Nordenstam, T. (1984). Ett pragmatiskt perspektiv på datautvecklingen (2. uppl., s. 17-27). Stockholm: Carlsson & Jönsson
Patton, M.Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. (3. utg.) London: SAGE.
Regev, D. (2013). Art Therapy for treating Children with Autism spectrum Disorder (ASD): The Unique Contribution of Art Materials. Academic Journal of Creative Arts Therapies, 3(2), 251-260.
Reynolds, M. W., Nabors, L. & Quinlan, A. (2000). The effectiveness of art therapy: Does it work? Art Therapy: Journal of the American Art Therapy Association, 17(3), 207–213.
Riksförbundet Attention, 2018. Vad är NPF, En skrift om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, ASD, Tourettes syndrom och tal- och språkstörning (Broschyr). Stockholm: Riksförbundet Attention. Hämtad från https://attention.se/wp-
Slayton, S.C., D’Archer, J. & Kaplan, F. (2010). Outcome Studies on the Efficacy of Art Therapy: A Review of Findings (No. 27:3). Hämtad från Journal of the American Art Therapy
Association: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ901216.pdf
Socialtjänstlagen (SFS 2009:981). Stockholm: Socialdepartementet.
Torgerson, J. (2017). Om kreativitet, psykisk sjukdom och konst. Hämtad 2019-02-18 från https://www.dixikon.se/konst-psykisk-sjukdom/.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
Intervjuguide daglig verksamhet
Forskningsfrågor:Hur ser praktikern på vilka funktioner konstnärligt skapande som verktyg kan fylla i
gruppverksamheter för personer med NPF och/eller utvecklingsstörning, givet funktionsvariationer kopplade till diagnosen?
Hur ser praktikern på metoden/verktyget konstnärligt skapande i relation till ett ökat krav på evidensbaserad praktik?
1. Allmänt om verksamheten
● Vad är verksamhetens huvudsyfte? (vård, behandlande, meningsfull vardag)
● Vilka riktar sig verksamheten till?
● Hur finansieras verksamheten?
● Vilka aktiviteter erbjuder verksamheten?
2. Beslutsgrundande aspekter
● Vad ligger till grund för verksamhetens val av aktiviteter? (Forskning om metoder/verktyg, efterfrågan, riktlinjer från socialstyrelsen, finansieringsmöjligheter)
● Vad ligger till grund för beslutet om att verksamheten skall innefatta konstnärligt skapande som aktivitet?
● Hur resonerar ni kring diskursen om evidensbaserad praktik kopplat till val av verksamhetens aktiviteter och innehåll?
● Använder ni någon form utav utvärderingsverktyg för deltagarna?
3. Konstnärligt skapande i verksamheten
● Hur länge har konstnärligt skapande varit en del av verksamheten?
● Finns det ett syftet med att använda just konstnärligt skapande i verksamheten?
● Ser ni några fördelar/nackdelar med konstnärligt skapande som aktivitet?
● Varför tror du att konstnärligt skapande används i så stor utsträckning i verksamheter riktade till personer med psykisk ohälsa?
Bilaga 2
Dagliga LSS- verksamheter inom stockholm stad 50 slumpmässigt utvalda
verksamheter
Med uttalad konstnärlig inriktning: 18st (+7 om man räknar med nytidas filialer i olika stadsdelar)
1. Stockholms stadsmission farsta: Sömnad
2. Nytida, resursteamet AB Haninge Syd, Norrtull Nord, Danteryd nord, Spånga Syd, Alvik, Nacka, Farsta, Haninge: Kultur och skapande bla
3. Rinkeby kista dagliga verksamheter: Musik och skapande 4. Södermalms dagliga verksamhet 12:an: Färg och form bla 5. Norrbyvälles dagliga verksamhet: Kreativ verkstad
6. Abrahamsbergs dagliga verksamhet: Skapande verkstad, musik och rytmik 7. Natur och kultur. nacka kommun: Estetisk inriktad verksamhet
8. Ateljé västerbroplan: Renodlad konstnärlig verksamhet 9. Konstskolan linnea: Konst
10. Hammarhagen daglig verksamhet JATC: Huvudinriktning konsthantverk, färg, form 11. Homsan Kulturverkstan: Skapande, måla teater, musik mm
12. Wäxö omsorg Studion: Inriktning kreativt arbete, teater, musik bild osv 13. Danvikstulls dagliga verksamhet: Estetisk inrikting
14. Frösunda paletten: Skapande och konst 15. Inuti västerbroplan: Konst
16. Attendo, unika daglig verksamhet fridhemsplan: Teater, kostym , skapa kuliss 17. AB Solon Kulturverkstan daglig verksamhet: Måleri, keramik, foto osv
18. Karlaplans dagliga verksamhet (Nytida tror jag): Konst bla men även andra grejer
Inte konst: 14st (+4 om man räknar med Misas filialer i olika stadsdelar) 1. Cedergruppen Liljeholmen
2. Missa Katarina, vällingby, kista, blackeberg 3. Närverket
4. Brevduvan
5. Årsta daglig verksamhet 6. Frösunda activera hunscenter
7. Funkisgruppen daglig verksamhet- Girovägen: praktik osv
9. Fruängens yrkesgrupp: Praktik typ
10. AB Salom Frejas Café daglig verksamhet: jobba på caffe 11. Bakoteket: Café typ
12. Allomsorg S&R Solna 13. Frösunda Jobb/Greenteam 14. Homsan service: Arbete
Annan målgrupp: 5st
1. Långsjöns dagliga verksamhet (Mer typ fysisk funktionsnedsättning tror jag): Hantverk 2. Frösunda AL-gruppen
3. Västertorps dagliga verksamhet 4. Täckensyrran: Täckenspråk