Inledningsvis genomfördes en grundläggande litteratursökning kring studiens ämnesområde, där vi ämnade finna lämplig information utifrån studiens problem och syfte. I den mån det var möjligt valde vi att fokusera på primärkällor framför sekundärkällor för att skapa större trovärdighet i studien. Dock hävdar Bryman (2011, s.
300-301) att användning av sekundäranalyser inte ska underskattas då materialet ofta erhåller god kvalitet och kan spara tid för forskarna. Vidare har litteraturmaterialet samlats in via sökmotorerna Business Source Premier (EBSCO), Google Scholar och Universitetsbibliotekets databas. Google Scholar har visat sig vara särskilt användbar eftersom den sorterat sökningen efter mest antal citerade artiklar, vilket förenklat insamlingen för de mest relevanta vetenskapliga artiklarna i forskningen. I sökningen av vetenskaplig litteratur har författarna kritiskt granskat samtliga vetenskapliga artiklar studien behandlat för att i största mån påvisa god tillförlitlighet. Eftersom de vetenskapliga artiklarna hämtats ur databaser, vilka behandlar ett antal olika tidskrifter och journaler har därför ABDC:s (2016) kvalitetslista för journaler tillämpats. Denna lista rankar vetenskapliga journaler och tidskrifter, varvid den aktuella studien beaktat dessa för att stärka studiens pålitlighet.
20
Metoden för litteratursökningen har huvudsakligen baserats på relevanta sökord som anknyter till det valda ämnesområdet vi ämnar undersöka. Då studien är av både praktisk och teoretisk karaktär har vi sammanställt en kategorisering av ämnesord som sammanhänger med dessa begrepp i sökningen. Sökorden har framförallt getts i engelskspråkigt uttryck eftersom forskningsområdet är betydligt mer utbrett på utländska marknader än vad de är på de svenska marknaderna. Detta söksätt har därför genererat en högre kvot väsentliga artiklar som hjälpt till att öka förståelsen för det valda ämnesområdet. Genom intressanta artiklar har vi vidare funnit källhänvisningar och refereringar som kunnat leda oss till flera relevanta vetenskapliga artiklar, samt originalkällor. Vi avsåg främst att använda oss av originalkällor för att inte ämnesområdet skulle kunna feltolkas eller missuppfattas. I informationssökningen strävade vi efter att finna vetenskapliga artiklar med så hög tillförlitlighet som möjligt, vilka gärna också blivit granskade av flera tidigare forskare. Utöver detta har vi stämt av i vilken utsträckning de citerade artiklarna har kommit att användas i andra studier för att försäkra oss om deras allmänna acceptans i forskningsområdet. Nedan har vi sammanställt en tabell vilken kategoriserar de mest frekvent behandlade sökorden.
Tabell 1. Studiens sökord trovärdighet utvärderas i syfte att säkerställa god tillförlitlighet i källmaterialet.
Författarna av den aktuella studien finner likt Befring (1994) det vara av hög relevans att genomgående tillämpa kritisk litteraturgranskning, varav studiens källhänvisning grundas i en gedigen urvalsprocess. Thurén (2013 s. 7-8) väljer att karakterisera processen av litteraturgranskning enligt fyra källkritiska principer, Äkthet, Tidssamband, Oberoende samt Tendensfrihet. Tidssamband syftar till att kritisera källan ur tidsaspekt i termer om exempelvis ett ögonvittnes berättelse. Denna princips grundas således till merparten i det induktiva perspektivet, varvid denna kritik utelämnas i den aktuella studien (Thurén, 2013, s. 7). Ejvegård (2009, s. 72) nämner istället färskhetsskravet, vilket sätter källans ålder i förhållande till dess relevans.
21
Thurén (2013, s. 17) beskriver att källans äkthet bör ifrågasättas. Detta innebär att författaren granskar källan för att säkerställa att den är vad den utger sig för att vara, att den inte är en förfalskning. För att säkerställa äktheten av källmaterialet har studien uteslutande använt artiklar vilka är kvalificerade enligt ”peer review”. Detta innebär att artikeln kritiskt granskats av vetenskapliga forskare för att sedan publiceras som en vetenskaplig tidskrift. Samtidigt är majoriteten av artiklarna i studien författade av väl renommerade forskare, varvid hänsyn tagits till antalet citeringar, det vill säga referat i senare studier varvid de mest refererade artiklarna använts. Detta har gjorts i syfte att stärka äktheten i den aktuella studien genom att påvisa att flera forskare tagit referenser likt denna studie. I linje med ovanstående grundas den aktuella studiens utgångspunkter i flertalet olika studier (Bowman, 1980; Fiegenbaum & Thomas, 1988; Fiegenbaum, 1990; Jegers, 1991; Sinha, 1990; Chou et al., 2009; Kliger & Tsur, 2011; Alam & Tang, 2012; Zribi & Boujelbène, 2012) i syfte att påvisa att tidigare studier anammat liknande tillvägagångssätt vid studier av risk och avkastningssambandet. Således förefaller det osannolikt att tidigare studier skulle sakna äkthet i resultaten. Vi anser vidare att ovanstående litteraturinsamling även uppfyller principen av tendensfrihet. Tendensfrihet innebär att källans verklighetsbild snedvrids av författarens personliga, ekonomiska, politiska eller övriga intressen. Källan blir då opartisk och omnämns tendentiös (Thurén, 2013 s, 63). Vi anser att kraven kring ”peer review” samt citering utesluter risken för tendentiösa källor. Vidare har mindre trovärdiga källor såsom elektroniska webbkällor samt hemsidor, i den mån det varit möjligt uteslutits i studien. I bakgrunden samt den praktiska referensramen har det dock förekommit ett antal av ovan nämnda referenser. Dessa har vidare flitigt granskats genom att sammanställa åtminstone två separata källor vilka påtalar samma fakta. Vi har vidare gjort undantag gällande Sveriges riksbanks hemsida, då vi bedömer trovärdigheten i denna källa som mycket hög.
Thurén (2013, s. 8) beskriver att källan ska vara oberoende, det vill säga, stå för sig själv och inte vara en avskrift eller ett referat från en annan källa. Om detta sker benämns det tradering, vilket innebär att källan går i flera led. Enligt Thurén (2013, s.
45) skiljer källkritiken mellan två olika typer av källor, primärkällor samt sekundärkällor. Primärkällor definieras som den ursprungliga källan medan sekundärkällor är källor som har traderats. Huvudregeln säger att primärkällor är att föredra, varav denna regel genomgående tillämpats i studien. Dock har undantag gjorts vid referering till Daniel Bernoulli (1780). Författarna finner den förstnämnda källan vara föråldrad men anser ändå referensen vara en rimlig anekdot, då Bernoulli (1780) av många anses vara fadern till finansiell beteendepsykologi, varvid den förväntade nyttoteorin styrks med alternativa primärkällor Ejvegård (2009, s. 72) beskriver att färskhetskravet är av betydelse. Färskhetskravet innebär att det i allmänhet är bättre att använda en nyare källa jämte en äldre källa, då verkligheten kan förändras över tid.
Denna studie utgår från ett antal äldre källor såsom exempelvis Von Neumann och Morgernstern (1953), Savage (1954), Kahneman och Tversky (1979), Bowman (1980) och Fiegenbaum och Thomas (1980). Vi anser dock inte detta vara ett problem, varvid dessa källor är frekvent citerade i nyare forskning, varför vi finner dessa studier vara tillförlitliga.
22
4 Teoretisk referensram
Detta avsnitt ämnar redogöra för den aktuella studiens teoretiska utgångspunkter.
Studien ämnar undersöka beslutstagande under risk i kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag före och efter implementeringen av Lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsaktiebolag. Studien tar utgångspunkt i två väl erkända teorier i syfte att förklara beslutstagande under risk. Den förväntade nyttoteorin samt prospektteorin. I syfte att bereda läsaren god förståelse inför efterföljande kapitel presenteras inledningsvis djupare redogörelse för studiens valda teorier, varvid kapitlet avslutas med redogörelse för tidigare studier inom området.