9 Kostnadsbedömning för huset
10.10 Livslängd
En annan viktig aspekt av ett intelligent styrsystem är dess livslängd. Ett KNX-system ersätter helt ett traditionellt elsystem som i de flesta fallen håller mycket länge. Ett intelligent styrsystem har inte samma livslängd som ett traditionellt elsystem (Reiman, 2012). Komponenterna i det intelligenta systemet innehåller mer avancerad teknologi och håller därmed inte lika länge som traditionella strömbrytare som inte innehåller någon elektronik alls.
Något som påverkar livslängden är hur utbrett ett system är på marknaden. Ett väletablerat system, där möjlighet finns att byta ut komponenter och få lättillgänglig service lever längre (Sandström, 2009, p. 80). Tack vare att KNX är störst på marknaden i Sverige ökar systemets livslängd, jämfört med de mindre vanliga systemen som beskrivs ovan. I Tyskland är intresset för KNX mycket stort, vilket ytterligare befäster systemets plats på marknaden (Reiman, 2012). Möjligheten att uppgradera komponenter gör att systemet, med visst underhåll kan hållas modernt mycket längre än ett traditionellt statiskt elsystem.
10.11 Nackdelar
KNX-system har som ovan nämnts många fördelar jämfört med ett traditionellt elsystem men det finns även vissa nackdelar som är värda att beakta. Den mest iögonfallande nackdelen är att systemet, som visats på ovan, är betydligt dyrare än traditionella elsystem både vad gäller investeringskostnad och drift- och underhållskostnader. Systemet ställer även med sin
komplexitet krav på speciell kompetens både hos installatörer och hos de som utför underhåll. Svårigheter kan även uppstå för användare om systemet och dess styrning inte är utformat på ett bra sätt och kan riskera bli en belastning för användarna. Detta kan leda till att systemet ej utnyttjas på avsett vis vilket kan minska de potentiella energibesparingarna som behandlats ovan. Traditionella elsystem har funnits under mycket lång tid och har en stark ställning på marknaden och dess framtid kan anses vara ganska säker. KNX-teknikens framtid är, även om den ser rätt ljus ut, mer oklar.
52
11 Slutsats
Det finns idag en uppsjö av system på marknaden för hemautomation som erbjuder mer eller mindre avancerad styrning av hemmet. De olika systemteknologierna kan enkelt delas in tre huvudkategorier baserat på hur kommunikationen mellan systemkomponenter sker. Det finns system som använder det befintliga elsystemet, system som kommunicerar trådlöst och
trådbundna system som kommunicerar via en buss. I praktiken används dock ofta kombinationer av dessa.
Den systemteknologi som idag är vanligast på den svenska marknaden kallas KNX och baseras på en kommunikationsstandard med samma namn. Denna teknik tillhör ett av de mest utbredda fastighetsautomationssystemen i världen och många tillverkare erbjuder produkter kompatibla med tekniken. Detta ger stor valfrihet och flexibilitet vid utformning av system.
För styrningen i småhuset har ett KNX-system valts och utformats. Detta system styr i huset allt ifrån golvvärmen i de olika rummen och ventilationssystemet till belysning och inbrottslarm. Investeringskostnaden för hela systemet i huset har uppskattats till 200 – 250 tusen kr.
I större fastigheter kan de energibesparingar som uppnås med hjälp av intelligent styrning uppgå till 50 %, men i småhuset i detta fall uppnås en betydligt lägre energibesparing på cirka 8 %. En besparing på 8 % kan tyckas vara liten men om alla nya hus hade denna besparing så skulle den totala mängden energi som sparades vara mycket stor och leda till stora samhällsekonomiska vinster. De energibesparingar som kan uppnås beror mycket på i vilken grad en fastighet utnyttjas och de största energibesparingarna sker i stora fastigheter som används i begränsad utsträckning under dygnet och kanske står mer eller mindre tomma på helger och nätter. Fastigheter med t.ex. stora kylningsbehov kan med hjälp av intelligenta styrsystem och automatisk solavskärmning effektivt minska kylbehovet.
För intelligenta småhus idag ligger fokus i första hand inte på energibesparingar utan främst på komfortökning för användarna och för att skapa exklusiva bostäder. Även om många system installerats i exklusivare villor går utvecklingen mot att intelligent styrning integreras även i enklare hus.
I och med att komponenterna innehåller mer avancerad teknik än t.ex. en traditionell vippa är livlängden hos de individuella komponenterna i ett KNX-system kortare än i ett vanligt elsystem. Att systemkomponenterna är utbytbara och uppgraderbara medför dock att systemet håller sig modernt längre än det traditionella systemet.
Trots att framtiden för KNX är oklar ser tekniken, i och med sin dominans och stora utbredning på hemautomationsmarknaden, ut att gå en ljus framtid till mötes. Om småhustillverkarna skulle ta till sig tekniken och erbjuda den till sina kunder skulle intresset antagligen öka. Intelligent styrning i småhus har användarvärde och bidrar oftast till en mycket god komfort för brukarna.
53
12 Diskussion
I arbetet har ett av de svårare momenten varit att räkna på de energibesparingar systemet kan medföra och endast grundläggande antaganden om hur en användare kan komma att utnyttja systemet har använts. Den effekt som ett sådant här system kan ha beror mycket på hur det används. En aktiv användare som väljer att sänka temperaturer i rum där ingen vistas annat än temporärt och som aktivt sänker temperaturerna i huset så fort ingen är hemma kan högst troligt uppnå högre energibesparingar än de 8 % som beräknats i detta arbete. För att ett system skall utnyttjas till fullo är det viktigt att systemet är användarvänligt. Risken med allt för avancerade system är att de kan bli oöverskådliga och krångliga att använda. Detta ställer höga krav på installatörerna vid utformning av systemen.
Utgångspunkten i detta arbete var från början att undersöka hur hemautomation kan sänka en byggnads energiförbrukning och därmed spara pengar för husägarna. Det har dock visat sig att det egentliga värdet inte främst är kopplat till besparingar utan till ökad bekvämlighet och därmed ökad levnadsstandard för de boende.
Något som inte behandlats i uppsatsen men ändå kan vara värt att kommentera är att även om energibesparingarna inte kan försvara de höga investeringskostnaderna för ett KNX-system så är det möjligt att investeringskostnaden mycket väl kan vägas upp av en värdeökning på huset. Detta gäller i synnerhet om intresset för hemautomation fortsätter att växa. Om 20 år kanske ett hus utan KNX anses omodernt, på samma sätt som ett badrum med plastmatta gör idag.
Framtida studier på området skulle kunna fördjupa sig i hur KNX och annan hemautomation kan utformas och optimeras rent tekniskt för att få större energibesparingar än vad som uppnåtts i detta fall. En annan viktig aspekt för att uppnå energivinster är att systemen utformas så pass användarvänliga att de används på ett optimalt sätt. Ett annat område som skulle vara intressant att arbeta med i framtiden är vad som krävs för att husbyggarbranschen ska anamma tekniken och hur hemautomation smidigare kan integreras i byggprocessen.
Det vi tror saknas för att tekniken ska få genomslag är dels att hustillverkarna anammar tekniken och att kunskapen om tekniken ökar. För att detta ska ske är det viktigt att fler elektriker med denna kompetens utbildas och marknadsföringen ökar. Lyckas branschen med detta tror vi att på 10 – 20 års sikt kommer hemautomation så som beskrivs i uppsatsen vara standard i alla
nybyggda hus. Det intelligenta huset kommer att sätta en ny standard för hur vi vill bo.
54
13 Referenser
Anderlind, G. & Stadler, C.-G., 2006. Isolerguiden 06. 4 red. u.o.:Swedisol.
Beinaar, I., Eder, C. & Mevenkamp, M., 2005. KNX-based energy effiecient heating and lighting in
educational buildings. [Online]
Available at: http://www.eiba.co.za/pdf/bremen-highschool-knx-study.pdf [Använd 2 April 2012].
Boverket, Konsumentverket, Statens Energimyndighet, 2002. Grundtips för golvvärme, Stockholm: EO Print.
Boverket, 2012. Boverkets Byggregler 19. 19 red. Karlskrona: Boverket.
Brian, B., Josh, D. & Michael, B., 2007. DMX-512 Theater Controller “RAMBox”. [Online] Available at: http://www.csurambox.com/documents/report/report.htm
[Använd 08 Maj 2012].
Busch-Jaeger, 2008. Busch-Jaeger Building Management. [Online]
Available at: http://www.busch-jaeger.com/en/gebaeudesystemtechnik/busch-prion.htm [Använd 29 April 2012].
Byggmentor, 2011. Så länge håller huset. [Online]
Available at: http://byggmentor.se/renovera/sa-lange-haller-huset-livslangd/ [Använd 18 April 2012].
Bülow-Hübe, H., 2003. Energibesparing med solskydd i kontor, Lund: Avdelningen för Energi och ByggnadsDesign.
Bärtås, L., 2011. Välj rätt taktäckning. [Online]
Available at: http://www.byggahus.se/artiklar/valj-ratt-taktackning [Använd 18 April 2012].
Digra, 2012. Golv och vägg. [Online]
Available at: http://www.digra.se/golv_och_vagg.php [Använd 18 April 2012].
Eder, C., 2006. Optimierte nutzungsabhängige Raumheizung durch Gebäudesystemtechnik. 1 red. Bremen: GRIN, Verlag für akademische Texte.
Ekstrands, 2012. Våra ytterdörrar. [Online]
Available at: http://www.ekstrands.com/om-oss/produktegenskaper/ytterdorrar/ [Använd 29 April 2012].
Elitfönster, 2012. Elitfönster - Teknisk Info. [Online]
Available at: http://elitfönster.se/sv/Fonster--altandorrar/Elit-Passiv/Dokument/#ContentStart
55 Energimarknadsinspektionen, 2011. Uppvärmning i Sverige 2011, Stockholm: CM Gruppen
Bromma.
Energimyndigheten, 2011. Golvvärme. [Online]
Available at: http://energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/Varmedistribution-och-reglersystem/Golvvarme/
[Använd 18 April 2012].
Fläktwoods, 2009. KTI - Technical brochure 2011 01 (ENG). [Online]
Available at: http://www.flaktwoods.com/28ff550d-f2ba-402f-998a-32eabf720ce5 [Använd 09 Maj 2012].
Fläktwoods, 2012a. STI Technical brochure 2011.01 (ENG). [Online]
Available at: http://www.flaktwoods.com/5a1fd128-484e-4637-b7ea-6e1fbc3c9274 [Använd 09 Maj 2012].
Fläktwoods, 2012b. VEF_VEF-S - Technical catalogue 200805 (ENG). [Online] Available at: http://www.flaktwoods.com/68b3d9a3-80b7-440b-b994-6ce62fb664a1 [Använd 09 Maj 2012].
Folksam, 2010. Tester och goda råd - Lägga golv (Material). [Online] Available at:
http://www.folksam.se/testergodarad/byggaochrenovera/renoveramiljovanligt/laggagolv/mater ial
[Använd 18 April 2012].
Forbo Flooring Systems, 2012. Ek Abisko 3-stav lackad. [Online] Available at:
http://www.forbo-flooring.se/DesktopModules/ProductFinder/mod_product_popup.aspx?MenuId=1032&pid=1 5325&bid=-1&pdpid=6757
[Använd 18 April 2012].
Forbo Flooring Systems, 2012. Forbo Flooring. [Online]
Available at: http://www.forbo-flooring.se/Foeretag/Produkter/Linoleum/Linoleumplattor/ [Använd 18 April 2012].
Fresh Ventilation, 2012. Fresh Ventilation. [Online]
Available at: http://www.fresh.se/ventilation/sv/renovent/renovent-m300-v-r.php [Använd 27 March 2012].
Frick, O. F. V., 1969. Studies of wear on flooring materials. Wear, 14(2), pp. 119-131. Golvbranschen, 2009. Träslag och deras egenskaper - Hårdhet och färgförändringar. [Online] Available at: http://www.golvbranschen.se/media/1642017/traslag-och-deras-egenskaper-hardhet-och-fargforandring-2009.pdf
56 Gson Engquist, S., 2010. Så får du finaste fasaden. [Online]
Available at: http://www.viivilla.se/Gor-det-sjalv/Fasad1/Sa-far-du-finaste-fasaden-46573 [Använd 18 April 2012].
Höganäs, 2012. Produkter. [Online]
Available at: http://www.cchoganas.se/default.asp?pid=2 [Använd 18 April 2012].
Johannesson, G., 2011. Lectures on Building Physics. 2 red. Stockholm: KTH.
Jönsson, Å., Tillman, A.-M. & Svensson, T., 1996. Life Cycle Assessment of Flooring: Case study. Building and Environment, 32(3), pp. 245-255.
KNX, 2010. Energieffektivitet med KNX. [Online]
Available at:
http://www.knx.org/fileadmin/downloads/08%20-%20KNX%20Flyers/Energy%20Efficiency%20With%20KNX/Energy_Efficiency_With_KNX _Swedish.pdf
[Använd 8 April 2012].
KNX, 2011. Energy Efficiency with KNX. [Online]
Available at:
http://www.knx.org/fileadmin/downloads/08%20-%20KNX%20Flyers/Energy%20Efficiency%20With%20KNX/Energy_Efficiency_With_KNX _English.pdf
[Använd 26 April 2012].
KNX-France, 2012. Le couloir menant au bureau de M Cahénix.. [Online] Available at:
http://www.eleec.ac-clermont.fr/siteelecours/elecours/themes/KNX/sommaire.htm [Använd 08 Maj 2012].
KNX-Sweden, 2009. Bra att veta vid en KNX-installation!, Göteborg: KNX-Sweden. Lindholm, K., 2011. Elproduktion - Svensk Energi. [Online]
Available at: http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Elproduktion/ [Använd 10 Maj 2012].
LS ConsulTech, 2012. Itelligenthouse - Information Om ELKO living system. [Online] Available at:
http://www.intelligenthouse.se/huvudsida/els/info/Information_Elko_Living_System.php [Använd 23 April 2012].
Lux, H., 2011. Redan 20 år - Grattis. KNX Journal, Volym 1, pp. 6-7. Mora Armatur, 2012. Mora MMIX K6. [Online]
Available at: http://www.moraarmatur.se/Produktinformation/Koksblandare/Mora-MMIX/Mora-MMIX-K6/Mora-MMIX-K6/
57 Newman, M., 2000. BACnet - A Tutorial Overview. [Online]
Available at: http://www.bacnet.org/Tutorial/index.html [Använd 2 April 2012].
NIBE Energy Systems, 2012. NIBE 1245. [Online]
Available at: http://www.nibe.se/Produkter/Bergvarmepumpar/Sortimentslista/NIBE-F1245/ [Använd 27 March 2012].
NordPool, 2012. NordPoolSpot - Elspot market overview. [Online]
Available at: http://www.nordpoolspot.com/Market-data1/Maps/Elspot-Market-Overview/Elspot-Prices/
[Använd 26 April 2012].
Norlin, B., 2011. Composite timber elements. i: P. Bergkvist, red. Design of timber structures. Malmö: Exaktaprinting i Malmö AB, pp. 5.1 - 5.19.
Näringsdepartementet, 2012. Pressträff med Anna-Karin Hatt på temat timvis mätning. [Online] Available at: http://www.regeringen.se/sb/d/4902/a/186522
[Använd 09 Maj 2012].
Paroc AB, 2002. Brand- och ljudisolering. [Online]
Available at: www.stenull.paroc.se/produktdat/pdf_down/Brand_ljud.pdf [Använd 29 April 2012].
Plannja, 2012. Plannja Planplåt. [Online]
Available at: http://www.plannja.com/templates/Page2C____9810.aspx [Använd 18 April 2012].
Powerline Control Systems, 2003. Universal Powerline Bus. [Online]
Available at: http://pulseworx.com/downloads/upb/X10toUPBMigrationv1.1.pdf [Använd 31 Mars 2012].
Reiman, M., 2012. KNX och smarta hem [Intervju] (30 April 2012). Rennel, R., 2008. Grunderna i byggnatsautomation - Varför OPC. [Online]
Available at: http://www.siki.se/downloads/grunderna_i_byggnadsautomation.pdf [Använd 2 April 2012].
Samuelsson, I. & Wånggren, B., 2002. Fukt- och mögelskador: Hammarby Sjöstad, Borås: SP. Sandström, G., 2009. Smart Homes and User Values. Stockholm: Universitetsservice US AB. Schneider Electric, 2012. Installation Systems and Control. [Online]
Available at: http://www2.schneider-electric.com/sites/corporate/en/products- services/installation-systems-and-control/knx-system/browse-knx-offer/knx-system-components/ip-router.page
58 Sharma, R. & Dillon, M., 2007. Sweden boasts world´s first ZigBee City. [Online]
Available at: https://docs.zigbee.org/zigbee-docs/dcn/07-5304.pdf [Använd 31 Mars 2012].
SmartHomeUSA, 2012. SmartHomeUSA. [Online]
Available at: http://www.smarthomeusa.com/info/x10story#story [Använd 31 Mars 2012].
SmartLabs Inc, 2012. Insteon. [Online]
Available at: http://www.insteon.net/about-benefits.html [Använd 31 Mars 2012].
Sto, 2012. StoVentec Fasad på träläkt. [Online]
Available at: http://www.sto.se/35160_SE-Ventilerade_fasadsystem_-_StoVentec-StoVentec_Classic.htm
[Använd 18 April 2012].
SundaHus, 2012. SundaHus Miljödata. [Online] Available at: http://www.sundahus.se/md/ [Använd 11 April 2012].
Säker Vatten AB, 2011. Säker vatteninstallation 2011:1. 1 red. Stockholm: Intellecta Infolog. Tekniska Byrån, 2011. IHC. [Online]
Available at: http://www.ihc.se/ [Använd 23 April 2012].
Uponor, 2012a. Golvvärmespånskiva. [Online]
Available at: http://www.uponor.se/solutions/vvs-for-hus-och-hem/golvvarme/floor-constructions/particle-board.aspx
[Använd 17 April 2012].
Uponor, 2012b. Flytande Förläggning. [Online]
Available at: http://www.uponor.se/solutions/vvs-for-hus-och-hem/golvvarme/floor-constructions/floating-floor.aspx
[Använd 17 April 2012].
Weber Saint-Gobain, 2012. Putsbruk/murbruk. [Online]
Available at: http://www.weber.se/fasad-puts-och-murbruk/produkter/produkter-putsbruk-murbruk/putsfaergerytputser/webercal-232-cd-staenk.html
[Använd 29 April 2012].
Wigren, J., 2011. SundaHus Miljödata Capatect Fasadputs K, (ospecificerad), Linköping: SundaHus. Wigren, J., 2011. SundaHus Miljödata Linoleum 2,0 (ospecificerad), Linköping: SundaHus.
Wikells Byggberäkningar AB, 2012. Sektionsfakta NYB. 22 red. Växjö: Wikells Byggberäkningar AB.
59 VVS Företagen, 2011. VVS Företagens Teknikhandbok 2012. Stockholm: Wallén Grafiska.
ZigBee Alliance, 2012. ZigBee Alliance. [Online]
Available at: http://www.zigbee.org/Standards/Overview.aspx [Använd 31 Mars 2012].
Åslund, B., 2010. KNX - smartast i smarta hem. Energi&Miljö, Issue 11, p. 28.
60