Andras Baky, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Bakgrund
De analyser som genomförts av hantering av Salix utgår från dagens förutsätt- ningar vad avser logistik och hantering. I dessa studier hanteras Salix som flis och leverans sker direkt till förbränningsanläggning (Hagström, 2006; Rosenqvist, 1997). Transportavstånden är korta och volymerna är relativt små. I föreliggande fallstudie av ett framtida kraftvärmeverk placerad vid Värtan i Stockholm är flödena av Salix stora. Detta ställer högre krav på transporter m.m. Kraftvärme- verkets placering i Stockholm gör att möjligheterna att transportera Salix med lastbil är begränsade. Alternativa transporter är att använda tåg eller båt. Logistik och kostnadsanalysen av Salix som bränsle till stora kraftvärmeverk är en fall- studie av möjliga lösningar för att förse ett planerat kraftvärmeverk i Värtan med bränsle. I Värtans bränslemix ingår Salix som ett av de möjliga bränslen som kan vara intressanta att använda.
Syfte och mål
Syftet med denna studie är att se vilka möjligheterna är att i framtiden förse stora kraftvärmeverk med Salix. Försörjningen ska ske på ett sådant vis att stora volymer av Salix kan levereras säkert vad avser mängd och kvalitet.
Målen med denna studie är att:
• Utforma förslag till system för effektiv hantering av Salix till stora kraft- värmeverk.
• Jämförelse av kostnader för de identifierade systemlösningarna.
Förutsättningar för bränsleleverans
I fallstudien för Värtan finns det förutsättningar som är specifika för studien. Det är förutsättningar som mängden bränsle, transportavstånd, geografisk avgränsning vad avser upptagningsområden. De förutsättningar som användes vid beräkningar- na till fallstudien för kraftvärmeverket i Värtan är som följer. Salix anses kunna användas för att tillgodoses upp till 15 % av Värtans energibehov. Vid en planerad dygnsförbrukning på 10 GWh per dygn under perioden september till midsommar är behovet av Salix är 1,5 GWh eller 680 ton Salix per dygn. Beräkningarna utgår från en maximal inblandning av Salix i Värtan energimix enligt värden angivna i tabell 17. Tillgången på Salix är antas vara god enligt bilaga 4.
Samtliga kostnader är uppräknade till år 2007 värde med hjälp av producentpris- index (PPI) hämtad från Statistiska Centralbyråns (SCB) webbplats (www.scb.se).
Tabell 17. Kravspecifikation för Salix till Värtans kraftvärmeverk (Fortum, 2006).
Parameter Tillåten variation Designvärde Enhet
Värmevärde1 1,9-3,1 kWh/kg 2,2 kWh/kg (våt bas) Fukthalt 30-55 47 % Densitet, flis 200-300 275 kg/m3 Densitet, buntar 2412 1
Värmevärdet är det effektiva värmevärdet vid den angivna fukthalten 47 %.
2
Densiteten för en bunt anger skrymdensitet för buntar när de lasta på tåg eller båt. Upptagningsområdena för Salix är begränsade till två huvudområden. Område 1 är länen Uppsala, Västmanland och Örebro län och område två är Östergötlands och Södermanlands län. Uppdelningen i de två upptagningsområden är geografiska. De två områdena avgränsas mot varandra av Mälaren och Hjälmaren, med område 1 i norr och område 2 i söder, se figur 18 i bilaga 4.
Salixen transporteras med tåg eller med båt från terminaler. En terminal är ett område där Salix samlas på en plats från odlare. Vid terminalen sker hantering som omlastning från lastbil till tåg respektive båt. Där kan även ske annan hante- ring som t ex flisning av Salix. Både flisad Salix och buntar antas kunna transpor- teras med både tåg och båt.
Utformning av logistikkedjor
Det finns olika lösningar till hur logistikkedjor för att försörja en förbrännings- anläggning med Salix kan utformas. Lösningarna varierar beroende på metoder för skörd, lastning, lossning och typ av transport (tåg, båt och lastbil). Logistik- kedjan påverkas även av lokalisering av upptagningsområden och terminaler. Det finns många olika lösningar till hur en logistikkedja för att hantera Salix från fält till anläggning kan vara utformad (figur 21). Hanteringen påverkas av skördeteknik, hantering av det skördade materialet i fält, lagring, insamling, olika metoder för att lasta och lossa, hur biomassan transporteras m.m.
Alt 1a. Flisning i fält, terminal och tåg Alt 1b Flisning i fält terminal och båt Alt 2a Hela stammar, flisning terminal och tåg Alt 2b Hela stammar, flisning terminal och Båt Alt 3a Hela stammar, terminal, tåg och flisning anl. Alt 3b Hela stammar, terminal, båt och flisning anl. Alt 4 Flisning i fält, direkt tranport till anl lastbil
Etablering och skötsel
Skörd, flisning Skörd, hela stammar Buntning Insamling av buntar Transport (traktor) Lager vid fält Transport (lastbil) Terminalhantering Flisning Transport (tåg) Transport (båt) Transport (lastbil) Buffertlagring vid anl. Flisning vid anläggning
Figur 21. Hanteringskedjor för Salix från fält till anläggning.
Fyra olika logistikkedjor för att föra Salix från åker till förbränningsanläggning har studerats med avseende på kostnader. De olika alternativen är:
• Alternativ 1a och 1b: Salixen flisas i samband med skörd. Skörden blåses över till medföljande traktor med vagn (container). Traktorns transporterar den flisade Salixen till uppsamlingsplats nära skördeplatsen, där containrarna hämtas av lastbil med släp Från lagren hämtas Salixen med lastbil för vidare transport till terminal. Vid terminalen lastas Salixen på tåg (alt 1a) alternativt båt (alt 1b) och transporteras till anläggningen.
• Alternativ 2a och 2b: Ingen flisning sker vid skörd av Salix. Salixen buntas och transporteras till terminal där den flisas innan vidare transport med tåg (alt 2a) eller båt (alt 2b)
• Alternativ 3a och 3b: Ingen flisning sker vid skörd av Salix. Salixen buntas och transporteras till terminal. Vid terminalen lastas buntarna på tåg (alt 3a) eller båt (alt 3b) för vidare transport till anläggning. Vid anläggningen lastas buntarna av och flisas i samband med användning
• Alternativ 4: Salixen flisas i samband med skörd och transporteras med traktor till mellanlager. Vid mellanlagret lastas flisen på lastbil för vidare transport till anläggning.
Samtliga alternativ beräknas när skörden är 20 ton ts/ha och skördetillfälle respektive 28 ton ts/ha samt för transportavstånden 100 km och 250 km.
Hanteringsformer
Salixen hanteras som flis respektive hela stammar (buntar), tabell 18. Som systemen för hantering av Salix är utformade i dag sker all hantering som flis. Ett alternativt system med skörd av hela stammar undersöktes för att se om det fanns möjligheter till en effektivare hantering i olika led för hanteringskedjan. Tabell 18. Egenskaper för Salix när den hanteras som flis eller som buntar med hela stammar.
Densitet, kg/m3 Hanteringsform
Enligt litteratur Antaget värde
Flis 250-330 275
Buntar 2411
(377)
1
Egen beräkning. Värdet inom parantes är densiteten för en enskild bunt. 241 kg/m3
är densiteten när buntar stuvas på fordon (lastbil, tåg eller båt).
Hantering på gårdsnivå
Hanteringen på gårdsnivå omfattar momenten: • Etablering och skötsel
• Skörd
• Transport inom gård och lagring i fält Etablering och skötsel
Etablering och skötsel av odling omfattar de moment som inte är relaterade till skörd. Den redovisade kostnaden är annuitetskostnaden per ton Salix beräknad en odling som ligger i totalt 21 år. Totalt tas 5 st. skördar ut från odlingen.
Kostnaden för etablering och skötsel fram till första skörd baserar sig på data från Agroenergis kalkyler (www) och data från Agriwise (www). Samma källor till- handahåller kalkyler för kostnader och intäkter för tiden mellan skördetillfällen (omdrev). En odling antas bestå av en omgång etablering och skötsel fram till första skörd och fyra omdrev. Skörden antas vara 20, vilket är den genomsnittliga skörden med dagens sortmaterial av Salix, respektive 28 ton torrsubstans, vilket motsvararskörden från nya sorter, vid varje skördetillfälle. Medeltillväxten är 4,8 respektive 6,7 ton torrsubstans per år. Kostnader för hela odlingens livslängd adderas och den årliga kostnaden beräknas med annuitetsmetoden enligt formeln.
(
)
(
1 ränta)
1 *kostnad ränta 1 ränta år år − + + ∗• Räntan antas till 6 %
• De totala kostnaderna för Salix under dess livslängd är i medeltal 18 700 kr per hektar Enligt kalkyler från Agroenergi (www) och agriwise (www). • Samtliga kostnader är exklusive bidrag till lantbrukaren (eventuellt anlägg-
ningsbidrag och energigrödestöd m.m.).
Den årliga kostnaden blir för Salix med en vattenhalt på 47 % är 1 551 kr per år eller 173 kr per ton (82 kr/MWh) vid en skörd på 20 ton torrsubstans per hektar och 123 kr per ton (58 kr/MWh) vid en skörd på 28 ton torrsubstans per hektar. Skörd med hack, där Salixen flisas direkt
Skörd sker vanligtvis i Sverige det fjärde, sjunde, tionde, trettonde, femtonde, sjuttonde och tjugonde året efter plantering. Skörden kan utföras antigen av lantbrukaren själv eller av entreprenörer inhyrda av anläggningen som ska förbränna flisen.
• I föreliggande studie antas det att skörd och efterföljande hantering utförs av entreprenörer och inte av lantbrukaren. Lantbrukaren tillhandahåller marken och anlägger och sköter odlingen fram till första skörd samt skötsel av odling mellan övriga skördetillfällen.
Uppgifter om skörd av Salix är hämtad från Hadders (2002). Flisen blåses över från hacken till containervagn som dras av en traktor. Under den tid som den traktordragna vagnen töms förs flisen till en högtippande vagn som är kopplad till hacken som därefter tömmer flisen i containers som står vid sidan av fältet. Containrarna dras av en traktor till platsen där flisen ska lagras. Mellanlagringen sker i containers vid fältkant eller på annan plats i närheten av odlingen.
• Transportavståndet är antaget till 3 km enkel väg (eget antagande) • Tid för att lossa och rangera container är 10 min (Hadders, 2002)
• Tiden för att lasta containern är inbegripen i kostnaden för traktorekipaget när den följer skördaren.
Tabell 19. Kostnaden för skörd, transport och lager i väntan på transport till terminal för Salix hanterad som flis.
Kapacitet, ton/h Kostnad, kr/h Kostnad, kr/ton Kostnad,
kr/MWh Skörd 24 1 8801 78 35 Transport2 604 23 10 Lagring 3 1,4 1
1 276 kr/h för hack och 604 kr/h för traktor med container
2
Skörd av hela stammar, insamling av buntar
Ett alternativ till att skörda och flisa Salix i samband med skörd är skörd av hela stammar. Dessa kapas och läggs bakom skördaren (Hagström, 2006). Salixen samlas upp och buntas med en buntare avsedd för buntning av GROT (Grenar och toppar) enligt data från Andersson (2000), Liss (2004) och Engblom (2007). Buntarna lagras vid fältkant eller nära fält och väg. Buntarna hämtas av en timmerbil för transport till terminal (Engblom, 2007).
• GROT-buntare och skotare antas ha samma kapacitet vid hantering av Salix som vid hantering av GROT, se tabell 20.
• Varje bunt antas vägar 500 kg (Engblom, 2007).
• Buntens volym är 1,32 m3 (diameter 0,75 m och 30m lång), beräknat från Andersson (2000) och Engblom (2007).
• Volymvikten för en bunt är 377 kg/m3 (egen beräkning).
Tabell 20. Den beräknade kostnaden för skörd, transport och lager i väntan på transport till terminal för Salix hanterad som buntar.
Kapacitet,
ton/h
Kostnad, kr/h Kostnad, kr/ton Kostnad, kr/MWh Skörd1 22 850 39 18 Buntning 12 604 96 44 Insamling av buntar2 20 650 33 15 Lagring 3 1,4 1
Kostnader för skörd av hela stammar, Hagström (2006)
2
Skotaren som samlar in buntarna transporterar dem till uppsamlingsplats
Transporter
Tre olika transporter utnyttjas för att transportera Salix från terminal eller fält till anläggning. Vid transporter från terminal till anläggning sker transporten med tåg alternativt båt. I ett fall transporteras Salixen direkt till värmeverket från gårds- lagret, i det fallet används lastbil med släp för att transportera flisad Salix. Lastbil
Lastbilar används för att transportera Salix i bulk eller hela stammar från upp- samlingsplatsen i fält till anläggning eller terminal för järnväg eller båt.
Transporter av Salix som flis antas ske med container. Varje container kan lasta 40 m3 vilket motsvarar 11 ton flisad Salix. Varje ekipage kan lasta tre containers, en på lastbilen och två på släpet totalt 120 m3 eller 33 ton. Kostnader för lastning och lossning är inkluderade i den totala kostnaden för att transportera Salix. Transporter av Salix som hela stammar (buntar) antas ske med samma typ av fordon som transporterar timmer. Dessa antas kunna lasta ca 70 buntar (Andersson, 2000) med diametern 0,75 m och längden 3 m. Varje bunt väger 0,5 ton vilket ger lastvikten 35 ton.
Tabell 21. Transportkostnader för lastbilstransporter inklusive lastning och lossning för skördenivåerna 20 ton torrsubstans respektive 28 ton torrsubstans.
Medelavstånd, km Kostnad, kr/ton
Flis Bunt
42/35 (1 terminal) 67/64 65/62
29/25 (2 terminaler) 52/50 51/49
100 km 133 128
250 km 306 290
Totalkostnaderna för lastbilstransporter beror av hur stor skörden av Salix är samt antalet terminaler som används. Skördenivån minskar det genomsnittliga trans- portbehovet då mängden Salix ökar per areal och antalet terminaler. I detta fall har två terminaler antagits finnas i drift och medelavstånden 29 km respektive 25 km ger kostnaden för transporter till 52 respektive 50 kr/ton för flis och 51respektive 49 kr/ton för buntade stammar (tabell 21). Alternativet med två terminaler valdes då det ger en geografisk avgränsning av upptagningsområdena till söder och norr om Mälaren.
Tåg
Tågtransporten antas ske med heltåg. För flisad Salix används containervagnar som kan lasta 58 m3, vilket motsvarar16 ton. Varje vagn kan lasta tre containers. Buntar lastas på vagnar avsedda för transport av rundvirke. Dessa vagnars dimen- sion är enligt tabell 22.
Tabell 22. Fakta om rundvirkesvagn (Green Cargo, 2007).
Maxlast 74 ton Egenvikt 26 ton Total längd 27,84 m Lastytans längd 2*13 m Lastytans bredd 3,2 m Lastytans höjd 3,2 m
Kostnaderna för tågtransporter har kostnadsberäknats för transportavstånd på 100 km respektive 250 km. Medelavståndet 150 km har använts vid beräkningar av fallstudien (tabell 23).
Tabell 23. Kostnader för tågtransport.
Flis Bunt
Densitet Salix (kg/m3
) 275 241
Antal vagnar i tågset 14 11
Bruttovikt (ton) 1394 1483
Nettovikt (ton) 669 704
Tåglängd (m) 318 278
Kostnad 100 km, kr/ton 56 54
Kostnader för lastning och lossning är angivna av SIKA (2005). Dessa kostnader inkluderar även hanteringen vid terminal som lastning och lossning av Salix. Kostnaderna gäller för ett systemtåg med 40 vagnar, 750 ton nettovikt och 1430 ton bruttovikt. Kostnaderna enligt SIKA (2005) är uppräknade till år 2007 penning- värde med produktionsprisindex PP1 (SCB).
Båt
Leverans med båt till värmeverk undersöktes för både flisad Salix och Salix levererad som buntar. Kostnaden för transport med båt är uppskattad till 45 kr/m3 (Fortum, 2007). Transporten sker med ett fartyg i storleken 6 000 m3 till 10 000 m3. I tabell 24 visas kostnader för transport av flis och buntar med båt. Typfallet utgår från transport av pellets från en inlandshamn.
Tabell 24. Kostnader för båttransport (kr/ton).
Referens Flis Bunt
Korrigeringsfaktor1 1 2,31 2,63 Transportkostnad, kr/ton 49 113 129 Transportkostnad, kr/MWh 51 59 1
Proportionell mot skillnaden i densitet
Kostnaden för att lasta och lossa pellets är 35-45 kr/ton. I den kostnaden antas att samtliga kostnader, både fasta och rörliga som kan härledas till lastning och loss- ning finns medtagna. I denna studie väljs kostnaden 40 kr/ton för lastning och lossning. Lastnings- och lossningskostnaden antas variera proportionellt mot skillnaden i densitet på samma vis som transportkostnaden. Kostnaden för att lasta och lossa Salix som flis eller buntar visas i tabell 25.
Tabell 25. Kostnader för lastning och lossning av båt.
Referens Flis Bunt
Korrigeringsfaktor1
1 2,31 2,63
Kostnad, kr/ton 40 92 105
Kostnad, kr/MWh 42 48
1
Proportionell mot skillnaden i densitet
Genom att addera kostnaderna för transport och lastning och lossning fås den totala kostnaden för transport av Salix med båt. Den totala kostnaden blev 205 kr/ton för flisad Salix och 234 kr för Salix i buntar.
Terminal
Vid terminalerna lastas Salix av och lagras i väntan på vidare tranport till värme- verk. Kostnader för terminaler är kostnader för avskrivningar av terminal som lagerytor, järnvägsspår m.m. I denna studie har kostnaden för en terminal antagits till 100 kr/m3 Salix som passerar terminalerna.
Mottagning
Kostnader för mottagning är svår att uppskatta och att beräkna utifrån ett generellt fall eftersom denna typ av hantering inte finns i dag. Kostnaderna beror av en mängd olika faktorer som kostnader och utrustning för mottagning, lagring, rivning av buntar, sönderdelning av buntar m.m. Andra faktorer är typ av panna, buffert- lagret storlek och vilket utrymme det finns för att lagra bränsle vid anläggningen. Den största mängd Salix som vid ett givet tillfälle kommer till Värtan (vid 15 % Salix i energimixen) är vid båttransport (10 000 m3). Det motsvarar 4 dagars för- brukning av flis och 3,5 dagars förbrukning av buntade Salixstammar. Kostnaden för att sönderdela buntarna till flis ingår i kostnaden för mottagning av Salix vid anläggning.
Kostnaden för att lagra Salix beräknas på samma vis som kostnader för terminal- hantering. Kostnaden är antagen till 100 kr/m3 och investeringen skrivs av under en period om 20 år till en ränta på 6 %. Kostnaden varierar beroende på hur stor andel Salix som ingår i bränslemixen.
Tabell 26. Kostnad för buffertlagring, 4 dagars lager för olika andelar Salix i Värtans energimix.
Andel av energimix 5 % 10 % 15 %
Kostnad, kr/ton 1,34 0,67 0,45
Kostnad, kr/MWh 0,58 0,29 0,19
Flisning vid anläggning sker med ett aggregat som har kapaciteten 130 m3/timme till kostnaden 1 400 kr/timme. Kapaciteten omräknad till ton är 49 ton/timme, vilket ger kostnaden 28 kr/ton eller 13 kr/MWh.
Resultat
Tabell 27. Kostnadssammanställning för undersökta logistikkedjor, skörd 20 ton torrsubstans/hektar och transportavstånd 100 km.
Alt 1a Flis, tåg Alt 1b Flis, båt Alt 2a Bunt,
tåg, flisning terminal Alt 2b Bunt, båt, flisning terminal Alt 3a Bunt, tåg, flisning anläggning Alt 3b Bunt, båt, flisning anläggning
Alt 4 Flis, lastbil
Gårdshantering
Etablering och skötsel
78 78 78 78 78 78 78 Skörd 35 35 17 17 17 17 35 Buntning - - 43 43 43 43 - Insamling av buntar - - 15 15 15 15 - Transport (traktor) 10 10 - - - - 10 Gårdslager 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 Transport (lastbil) 30 30 29 29 29 29 - Terminalhantering Lagring 8 8 9 9 9 9 - Flisning - - 28 28 - - - Transporter Transport (tåg) 25 - 26 - 26 - - Transport (båt) - 92 - 105 - 105 - Transport (lastbil) - - - 60 Mottagning Buffertlagring 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Flisning - - - - 13 13 Summa, kr/MWh 189 256 247 326 230 311 185 Summa, kr/ton 416 563 543 717 506 684 407
Tabell 28. Kostnadssammanställning för undersökta logistikkedjor, skörd 20 ton torrsubstans/hektar och transportavstånd 250 km.
Alt 1a Flis, tåg Alt 1b Flis, båt Alt 2a Bunt,
tåg, flisning terminal Alt 2b Bunt, båt, flisning terminal Alt 3a Bunt, tåg, flisning anläggning Alt 3b Bunt, båt, flisning anläggning
Alt 4 Flis, lastbil
Gårdshantering
Etablering och skötsel
78 78 78 78 78 78 78 Skörd 35 35 17 17 17 17 35 Buntning - - 43 43 43 43 - Insamling av buntar - - 15 15 15 15 - Transport (traktor) 10 10 - - - - 10 Gårdslager 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 Transport (lastbil) 30 30 29 29 29 29 - Terminalhantering 8 8 9 9 9 9 -
Lagring och hantering - - 28 28 - - -
Flisning 78 78 78 78 78 78 78 Transporter Transport (tåg) 31 - 28 - 28 - - Transport (båt) - 92 - 105 - 105 - Transport (lastbil) - - - 138 Mottagning Buffertlagring 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Flisning - - - - 13 13 Summa, kr/MWh 194 256 249 326 234 311 263 Summa, kr/ton 427 563 548 717 515 684 579
Tabell 29. Kostnadssammanställning (kr/MWh) för undersökta logistikkedjor, skörd 28 ton torrsubstans/hektar och transportavstånd 100 km.
Alt 1a Flis, tåg Alt 1b Flis, båt Alt 2a Bunt,
tåg, flisning terminal Alt 2b Bunt, båt, flisning terminal Alt 3a Bunt, tåg, flisning anläggning Alt 3b Bunt, båt, flisning anläggning
Alt 4 Flis, lastbil
Gårdshantering
Etablering och skötsel
55 55 55 55 55 55 55 Skörd 35 35 17 17 17 17 35 Buntning - - 43 43 43 43 - Insamling av buntar - - 15 15 15 15 - Transport (traktor) 10 10 - - - - 10 Gårdslager 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 Transport (lastbil) 29 29 28 28 28 28 - Terminalhantering Lagring 8 8 9 9 9 9 - Flisning - - 28 28 - - - Transporter Transport (tåg) 25 - 26 - 26 - - Transport (båt) - 92 - 105 - 105 - Transport (lastbil) - - - 60 Mottagning Buffertlagring 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Flisning - - - - 13 13 - Summa, kr/MWh 165 232 223 303 207 288 163 Summa, kr/ton 363 510 491 667 455 634 359
Tabell 30. Kostnadssammanställning för undersökta logistikkedjor, skörd 28 ton torrsubstans/hektar och transportavstånd 250 km.
Alt 1a Flis, tåg Alt 1b Flis, båt Alt 2a Bunt,
tåg, flisning terminal Alt 2b Bunt, båt, flisning terminal Alt 3a Bunt, tåg, flisning anläggning Alt 3b Bunt, båt, flisning anläggning
Alt 4 Flis, lastbil
Gårdshantering
Etablering och skötsel
55 55 55 55 55 55 55 Skörd 35 35 17 17 17 17 35 Buntning - - 43 43 43 43 - Insamling av buntar - - 15 15 15 15 - Transport (traktor) 10 10 - - - - 10 Gårdslager 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 1,4 Transport (lastbil) 29 29 28 28 28 28 - Terminalhantering Lagring 8 8 9 9 9 9 - Flisning - - 28 28 - - - Transporter Transport (tåg) 31 - 28 - 28 - - Transport (båt) - 92 - 105 - 105 - Transport (lastbil) - - - 138 Mottagning Buffertlagring 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Flisning - - - - 28 28 Summa, kr/MWh 171 232 226 303 211 288 241 Summa, kr/ton 376 510 497 667 464 634 530
Diskussion och slutsatser
Etablering och skötsel av plantering är en av de större kostnadsposterna i kal- kylerna för Salix. Kostnaden per ton Salix minskar med ca 50 kr/ton när skörden ökar från 20 ton torrsubstans till 28 ton torrsubstans per hektar. Kostanden för etablering och skötsel av Salix grundar sig på att odlingen gödslas med handels- gödsel. Det är möjligt att kostnaden minskar om avloppsslam används för att gödsla Salix. Avloppsslam tillför i första hand fosfor och kalium, det finns därför ett behov av att komplettera gödselbehovet med kväve som handelsgödsel. Samtliga kostnader för hantering av Salix på gård är exklusive eventuella bidrag. Om ett etableringsbidrag om 5 000 kr/ha och ett energigrödestöd på 45 €, ca 416 kr där 1 € = 9,25 kr år 2006 enligt riksbanken (www), kommer kostnaden för etablering och skötsel sjunka från 81 kr/MWh till 57 kr/MWh vid en skörd på 20 ton ts/ha och från 58 kr/MWh till 40 kr/MWh vid en skörd på 28 ton ts/ha. Dessutom finns gårdsstöd som är i storleksordningen 1 100 kr/ha. Hur olika stöd påverkar priset på Salix i fält är mer osäkert. Detta är beroende av hur marknaden ser ut och hur stor tillgången och efterfrågan på Salix är.
Skörd av hela stammar är hämtad från insamling och hantering av GROT. Det är antaget att tekniken är överförbar till Salix utan att hanteringens kapacitet och kostnader påverkas jämfört GROT. Hantering av hela stammar bygger på att flera arbetsmoment utförs såsom skörd, buntning och insamling av buntar. Maskiner, annan utrustning och hur skörden utförs måste anpassas och utvecklas för att passa Salix. Det gör kostnadsberäkningarna för system för skörd och hantering av hela stammar är osäker och har en stor möjlighet till att utvecklas både tekniskt och ekonomiskt. För att detta ska vara möjligt krävs en satsning på utveckling av ny teknik. En av de stora fördelarna med att skörda Salix som hela stammar är att förlusterna vid lagring minskar i jämförelse med flisad Salix.
Kostnaden för terminal exklusive flisning är antagen till att motsvara 100 kr/m3 Salix som kommer till anläggningen. En stor del av kostnaden är att bygga en tillräckligt stor lagringskapacitet för att lagra Salixen i väntan på transport till kraftvärmeverk. Det är möjligt att kostnaden kan minskas om Salixen lagras i fält eller invid fält och samlas in och transporteras till terminal vid behov. Om termi- naler byggs eller utnyttjas för att samtidigt hantera olika trävaror som, flis från skogen, rundvirke m.m. kan kostnaden för terminalen fördelas på ett större flöde av gods och därmed minska.
Kostnaden ”fritt terminal”, dvs. den kostnad som Salix har fram till terminalen,