Logitmodellens grundkomponenter

Den tidigare framställningen kring finansiella och kontextuella variablers koppling till de enskilda näringsidkarnas beslut att genomföra avsättningar till periodiseringsfonder summeras i en logistisk regressionsmodell. Denna regressions- eller logitmodell för avsättning till periodiseringsfond beskrivs i ekvation nr 1, se figur 6.1. Här anges de beteckningar som använts för de ingående variablerna i logitmodellen.

E(avsper) = e x

1 + ex (efter Mendenhall & Sincich, 2003)

x = α+β1VM+β2KO+β3KL+β4SG+β5BRANEF+ β6STARTÅG+β7KON Figur 6.1 Ekvation nr.1. Den grundläggande logitmodellen.

Grundmodellen E (avsper) är en modell för sannolikheten för avsättning till periodiseringsfond givet vissa variabler. De ingående finansiella variablerna utgör vinstmarginal (VM), kapitalomsättningshastighet (KO), kassalikviditet (KL) och skuldsättningsgrad (SG). De ingående kontextuella variablerna utgörs av verksamhetsinriktning (BRANEF), ålder (STARTÅG) och kön (KON). Grundmodellen gäller för båda taxeringarna. Identiska kontextuella variabler gäller vid båda taxeringarna. Näringarnas inriktning på verksamhet och de enskilda näringsidkarnas kön är av naturliga skäl oförändrade mellan de båda taxeringarna. Detsamma gäller även för den indelning i ålderskategorier som

159 _{Den beroende variabeln i logistisk regression är logaritmen av oddset att variabeln antar värdet 1. De}

logistiska regressionskoefficienterna visar hur logaritmen av oddset förändras vid en enhets förändring i en oberoende variabel (Edling & Hedström 2003; Hair m.fl. 1998).

genomförts. Av den anledningen används samma kontextuella variabler, t.ex. BRANEF, även vid den senare taxeringen. De finansiella variablerna uppmäts däremot separat vid de båda taxeringarna. För exempelvis vinstmarginal studeras variabeln VM6 taxeringen 1996 och variabeln VM9 vid den senare taxeringen 1999.

I en logistisk regression avser man att klarlägga ”styrkorna” i relationerna mellan den beroende och de oberoende variablerna. För att mera ingående kunna beskriva de finansiella variablernas relationer till den beroende variabeln, har data kategoriserats i tre grupper för var och en av de finansiella variablerna. Två av grupperna anger ytterlighetsvärden för respektive variabel. En grupp uppvisar de lägsta 10 procenten och den andra gruppen uppvisar de högsta 10 procenten av värdena för respektive variabel. Dessa grupper som representerar ”låga” respektive ”höga” värden sätts i relation till och jämförs med ”den normala gruppen” som består av huvuddelen eller 80% av de observerade värdena. Det stora antalet 87276 enskilda näringsidkare som studeras tillåter denna form av kategorisering. De förväntade utfallen för var och en av de i logitmodellen studerade finansiella variablerna beskrivs med hänvisning till denna gruppindelning.

Oberoende variablers direkta effekter

Chanserna att enskilda näringsidkare skall avsätta till periodiseringsfonder bör variera både mellan de olika variablerna och mellan de olika grupperna inom varje variabel. De förväntade utfallen för de finansiella respektive de kontextuella variablerna kan sammanfattas i följande propositioner:

Verksamheternas resultat är grunden för genomförande av avsättningar. Den finansiella variabeln vinstmarginal (VM) betraktas som ett lönsamhets- eller effektivitetsmått. Den visar på den vinst som skapas i verksamheten i förhållande till omsättningen. Om användning av avsättningsmöjligheter betraktas som ett effektivt handlande kan det förväntas att företag som uppvisar höga VM genomför avsättningar i högre omfattning än ”normala” företag. På motsvarande sätt förväntas företag som uppvisar lägre VM genomföra avsättningar i lägre omfattning än ”normala” företag.

Kapitalomsättningshastigheten (KO) visar företagens effektivitet i att generera höga intäkter i förhållande till tillgängligt kapital. Det kan därför förväntas att företag som uppvisar lägre KO och därmed “högre risk” genomför avsättningar i högre omfattning än ”normala” företag. På motsvarande sätt förväntas företag som uppvisar högre KO och befinner sig i “lägre risk” genomföra avsättningar i lägre omfattning än ”normala” företag.

Verksamheternas betalningsförmåga på kort och lång sikt är den andra grunden för avsättningar. Minskade eller uppskjutna skatter är konsekvenser av användning av avsättningar. Den finansiella variabel som är som närmast kopplad till skatter och skattekostnader och förmågan att betala dessa är företagens kassalikviditet (KL). Vid låg KL bör ett uppskjutande av skatte- betalningar med hjälp av avsättningar vara mer motiverande. Företag med hög KL bör däremot inte känna samma behov att använda reserveringsmöjligheterna eftersom dessa inte likviditetsmässigt känner samma begränsningar i att betala skatter omgående i stället för den uppskjutning av betalningar som avsättningarna medför. Det kan därför förväntas att företag som uppvisar lägre KL genomför avsättningar i högre omfattning än ”normala” företag. På motsvarande sätt förväntas företag som uppvisar högre KL genomföra avsättningar i lägre omfattning än ”normala” företag.

Det kan förväntas att företag som uppvisar högre skuldsättningsgrad (SG) genomför avsättningar i högre omfattning än ”normala” företag för att använda denna möjlighet att öka det finansiella tillskottet i verksamheten. På motsvarande sätt förväntas företag som uppvisar lägre SG, eller lägre betalningsförmåga på längre sikt, genomföra avsättningar i lägre omfattning än ”normala” företag.

Den första av de kontextuella variablerna utgör näringsverksamheternas indelning efter branscher. Användningen av periodiseringsfondsavsättningar förväntas vara nära relaterade till verksamheternas grad av kapitalintensitet, där kapitalintensiva företag har större möjligheter att använda sig av skattemässiga överavskrivningar som en form av reservering för intern finansiering och resultatutjämning. Det kan därför förväntas att branscher som uppvisar lägre kapitalintensitet uppvisar större chans att genomföra avsättningar till periodiseringsfonder i högre omfattning än ”normala” företag. På motsvarande sätt förväntas branscher som uppvisar högre kapitalintensitet genomföra avsättningar till periodiseringsfonder i lägre omfattning än ”normala” företag. Den andra kontextuella variabeln utgör ålder. Här förväntas nyetablerade företag uppvisa svaga resultat och resultatnivåerna eller vinsternas omfattning anses enligt tidigare utgöra en viktig grund för möjligheterna att genomföra periodiseringsfondsavsättningar. Avsättningschansen kan därför förväntas vara lägre för nyetablerade företag, men däremot kan den förväntas användas mera frekvent av företag som är mera etablerade. Den senare kategorin förväntas inneha större erfarenheter om användningen av avsättningar och har uppenbart haft mera tid till att bygga upp vinster som möjliggör avsättningarna.

Eftersom det inte existerar någon ekonomisk skiljelinje mellan den fysiske personen och företaget studeras variabeln kön för att klargöra om det föreligger

skillnader i användningen av avsättningar beroende på om företagaren är man eller kvinna. Det kan förväntas att företag drivna av kvinnor har större motiv att genomföra avsättningar än män på grund av att de, vilket tidigare studier visat, oftare egenfinansierar sina verksamheter och därigenom finansierar sina verksamheter i lägre utsträckning med externa medel. Kvinnor har vidare ofta befunnits mer verksamma inom service, där avsättningar till periodiseringsfonder förväntas var mera frekventa. Vad som talar mot avsättningar är att företag drivna av kvinnor uppvisar lägre resultat än företag startade av män. Dessutom visar tidigare studier på färre expertiskontakter och sämre allmänteoretisk och yrkesrelaterad utbildning. Det senare talar snarare mot en användning av avsättningsmöjligheterna. Teoretiskt grundade argument som talar för om män eller kvinnor bör vara mer benägna att genomföra avsättningar till periodiseringsfonder framstår som de mest tvetydiga. Sammantaget framstår det möjligen som om kvinnor borde vara något mer benägna att genomföra dessa avsättningar.

Oberoende variablers interaktionseffekter

De finansiella variablerna kan ha en direkt effekt på den beroende variabeln avsättning till periodiseringsfond. Om näringsverksamheten inte uppvisar vinst sker ingen avsättning till periodiseringsfond, men om verksamheten däremot visar vinst kan en avsättning ske. Såväl interna som externa företagskaraktäristika kan ha betydelse för om enskilda näringsverksamheter avsätter till periodiseringsfonder. Effekterna av kontextuella variabler kan vara av två slag. De direkta effekterna visar om branschtillhörigheten, åldern på företaget eller om verksamheten drivs av en man eller en kvinna är avgörande för om den enskilde näringsidkaren avsätter eller inte till periodiseringsfonder. Effekterna av de kontextuella variablerna kan också vara indirekta eller interaktiva i kombination med de finansiella variablerna. Logit-modellens direkta samband skattas i ekvationen nr 1, som framgår av figur 6.1. Modellen figur 6.2. visar både på de direkta och indirekta effekterna.

Finansiella variabler kan i kombination med kontextuella variabler öka eller minska oddsen för att en avsättning sker. Exempelvis kan näringsidkare i icke- kapitalintensiva branscher med höga vinstmarginaler eller etablerade företag med höga vinstmarginaler eller företag drivna av kvinnor som har höga vinstmarginaler visa höga odds att dessa avsätter till periodiseringsfonder. På motsvarande sätt kan kapitalintensiva branscher med låg skuldsättningsgrad eller nyetablerade företag med låg skuldsättningsgrad eller företag drivna av män som har låg skuldsättningsgrad visa låga odds att dessa avsätter till periodiseringsfonder.

Logit-modellens indirekta samband i en utvecklad modell skattas i ekvation nr. 2, som framgår av figur 6.3. De direkta och indirekta effekterna har frekvent studerats inom den företagsekonomiska forskningen bl. a har Lal & Hassel (1998) studerat interaktiva effekter av användningen av ekonomistyrsystem.

Med de ställda propositionerna som grund görs i tabell 6.25 en sammanställning när avsättningar till periodiseringsfonder är mer respektive mindre förväntade med avseende på samtliga variablers direkta effekter. För de finansiella variablerna anger tecknet ”+” respektive ”-” att för denna grupp av variabler förväntas avsättningar till periodiseringfonder vara mer repektive mindre frekventa och därmed mer eller mindre förväntade i relation till den ”normala ” gruppen. För de kontextuella variablerna anger motsvarande tecken den kategori som förväntas vara mer respektive mindre benägen att genomföra avsättningar till periodiseringsfond. FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR - Vinstmarginal - Kapitalomsättningshastighet - Kassalikviditet - Skuldsättningsgrad Avsättning till periodiseringsfond KONTEXTUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR - Bransch - Ålder - Kön

Direkta oberoende variabler

Direkta & Indirekta oberoende variabler

Beroende variabler

INTERAKTIONSMODELL

Tabell 6.25 De variabelkategorier där man kan förvänta sig högre (+) respektive lägre (-) odds för avsättning till

periodiseringsfond. För de finansiella variablerna ställs oddsen i förhållande till referenskategorin ”normala” företag.

FINANSIELLA VARIABLER Lägsta värdena (lägsta 10 %) Högsta värdena (högsta 10 %)

Vinstmarginal - +

Kapitalomsättningshastighet + -

Kassalikviditet + -

Skuldsättningsgrad - +

KONTEXTUELLA VARIABLER Kategorier Kategorier

Bransch kapitalintensiva – icke kapitalintensiva +

Ålder nyetablerade - etablerade +

Kön män - kvinnor +

En analys genomförs för taxeringarna 1996 och 1999 med avseende på dessa variablers förväntade effekter på avsättningar till periodiseringsfonder.