Lokal påverkan av regionaliseringsprocesser

Min studie visar den lokala komplexiteten av en fråga som regionalt är ganska simpel, att järnvägen ska effektiviseras för kortare restider och punktligare avgångar. Den visar också mer konkret att det lokala engagemanget spelar stor roll för planeringsprocessen, och enligt min åsikt också den demokratiska processen. Om inte det lokala

engagemanget hade verkat för alternativ i tunnel, eller till och med problematiserat faktumet att järnvägen går rakt genom strandzonen, skulle man antagligen inte ens ha utrett andra alternativ.

39

En annan viktig lärdom från studien är att det ideal som är överordnat andra ideal är ekonomisk tillväxt, kopplat till dromoplanering; att planera rörelseområden, snarare än platser. Dromoplanering och skapandet av dromoregioner innebär att arbets- och bostadsmarknader förstoras och att lokala, traditionella mönster transformeras. Inom detta paradigm har det blivit allt viktigare för småstäder att definiera sig, för att skapa värden som kanske har gått förlorade i regionförstoringens konsekvenser.

Regionförstoring har också det problemet att det mäts i kvantitativa variabler, såsom restid och inkomst, medan det ofta är de kvalitativa variablierna som lokalt spelar roll. Här kan man från Hamars exempel dra kopplingar till strandzonen, järnvägshistoria och liv i centrum, som kvalitativa variabler, medan det som framhävs som positivt med projektet är faktorer som minskad restid, förstorad arbetsmarknad och effektivare drift av tågtrafik.

Jag skulle vilja hävda att transport till högre grad har blivit ett mål snarare än ett medel. Genom att järnvägsutbyggnadens faktum inte diskuteras som en relevant faktor på stadsutvecklingen, vill jag hävda att målet har blivit järnvägen, snarare än vilka värden järnvägen ska föra med sig. Tid värderas idag högt, vilket har kommit prägla hur vi ser på transportapparaten, som har kommit att definiera till allt högre grad hur vi lever våra liv och hur vi rör oss. Det som tidigare karaktäriserat mindre städer är just de små absoluta avstånden, men här tror jag att det sker en förskjutning, så att även dessa orter blir del av det paradigm som innebär att vi reser allt längre sträckor i jakt på arbete. Är detta då något negativt för mindre städer? Att en förstorad arbetsmarknad kan ge större möjligheter till att två högt utbildade personer i en familj kan hitta arbete är en faktor som framkom under mina intervjuer som viktig. Den ekonomiska utvecklingen som väntas i Oslo får nu Hamar ta del av. Men det finns också ett annat perspektiv, det blir lättare att möta personer på andra orter, om nu just de orterna är kopplade till järnvägen. De mest negativa aspekterna är kanske främst kvalitativa. Den lokala identiteten och småstadskänslan riskerar att förändras och kanske försvinna. Det är också relevant att tala om den mäskliga faktorn, människors välbefinnande. Frågan om människor mår bra av att pendla långa sträckor måste ställas, för den ställer många sig inte själva.

40

Källor och litteratur

Andersson, F., Ek, R., Molina, I. (2008) ”Introduktion: En regional politik i förändring” i Andersson, F., Ek, R., Molina, I. (2008, red.) Regionalpolitikens geografi s. 7-36 Lund: Studentlitteratur

Beckman & Carling (1989) Förhandlingsekonomin i regionalpolitiken. Ds 1989:28. Arbetsmarknadsdepartementet

Berger, Sune (2008) Regional utveckling: om produktion, livskvalitet och inflytande. Karlstad: Karlstad University Press

Brandsås, F. (2015) ”Flest for dagens bane” [elektronisk] Hamar Arbeiderblad, 9 februari. Tillgänglig via http://h-a.no/nyheter/flest-for-dagens-bane hämtad: 2015-03-28 Dalen, M. (2007) Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning

Dyrvik Arkitekter m.fl. (2014a) Mjøslinja, visualisering tillgänglig via http://www.hamar.kommune.no/article36634-7448.html hämtad: 2015-04-03 Dyrvik Arkitekter m.fl. (2014b) Hamar stasjon Vikingskipet – den grønne broen, visualisering tillgänglig via http://www.hamar.kommune.no/article36634-7448.html hämtad: 2015-04-03

Ek, R. & Tefsahuney, M. (2008) ”Den post-politiska regionen som fångst- och rörelseterritorium” i Andersson, F., Ek, R., Molina, I. (2008, red.) Regionalpolitikens geografi s. 81-114 Lund: Studentlitteratur

Ekman, Tomas (2003) Spår i vägen: teknikval, politik och spårvägstrafik i Stockholm 1920-2002. KTH, avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria.

Entasis (2014) Hamar herfra. Tillgänglig via

http://www.hamar.kommune.no/article36634-7448.html hämtad: 2015-04-03

Eriksson, O & Sandelius, R. (1995) (Boverket (1995:2) Centralstation eller hållplats utanför staden? Karlskrona: Boverket, Planavdelningen

Facebook.com (2015) Togtunnel gjennom Hamar. Tillgänglig via

https://www.facebook.com/JernbanefriStrandsoneiHamar?hc_location=ufi Fernandéz, Christian (1998) The Bargaining Region. Lund: Statsvetenskapliga institutionen

Forsberg, G. (2005) ”Den regionala utvecklingspolitiken efter 1995” i Forsberg (2005, red.) Planeringens utmaningar och tillämpningar s. 284-302 Uppsala: Konsultförlaget Uppsala Publishing House

41

Friberg, T. (2008) ”Det uppsplittrade rummet. Regionförstoring i ett genusperspektiv. i Andersson, F., Ek, R., Molina, I. (2008, red.) Regionalpolitikens geografi s. 257-284. Lund: Studentlitteratur

Frisk, Maria (2008) ”Om planering för hållbar utveckling och tunnelbygget genom Hallandsåsen” i Andersson, F., Ek, R., Molina, I. (2008, red.) Regionalpolitikens geografi s. 217-234. Lund: Studentlitteratur

Gidlund, Janerik (1998) Regionalisering & demokratisk legitimitet. Regionförbundet i Kalmar län

Gummesson (2003/2004) ”Fallstudiebaserad forskning” i Gustavsson (2003/2004, red.) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen s. 115-144 Lund: Studentlitteratur Gustavsson (2003/2004) ”Personligt kunskapande: intervjuer, samtal och dialoger” i Gustavsson (2003/2004, red.) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen s. 237-256. Lund: Studentlitteratur

Hamar Kommun http://www.hamar.kommune.no/ hämtad: 2015-04-03

Hamar Kommun (2010) Kommuneplan: Samfunnsdel 2010-2022 tillgänglig via http://www.hamar.kommune.no/hamar/www/site/planer/kommuneplan/ hämtad: 2015-03-28

Hamar Kommun (2013) Byromsplan. Tillgänglig via

http://www.hamar.kommune.no/getfile.php/Bilder/Hamar/Artikkelbilder/Organisasjone n/Plan%20og%20utviklng/20130321_Hamar%20byrumsplan_final%20mindre.pdf hämtad 2015-04-03

Harvey, D. (2006) Spaces of global capitalism. London:Verso

Harvey, D. (2004) ”Space as a Keyword” i Castree, N. & Gregory, D. (2006) David Harvey: A Critical Reader s. 70-93 Oxford: Blackwell publishing

Haugen, E.J. (2015) ”H1 er folkets favoritt” i Hamar Arbeiderblad. 21 februari. Tillgänglig via http://h-a.no/nyheter/h1-er-folkets-favoritt hämtad 2015-03-28 Hedmark.org (2014) http://hedmark.org/Om-fylkeskommunen/Fag-stab-og-serviceenheter/Strategisk-stab/Fakta-og-statistikk hämtad: 2015-04-21 Hedmark.org (2012) Regional samferdselsplan. Tillgänglig via

http://www.hedmark.org/Om-fylkeskommunen/Fag-stab-og-serviceenheter/Samferdsel-kulturminner-og-plan/Samferdsel/Regional-samferdselsplan-2012-2021 hämtad 2015-05-08

42

transportutvikling (SMAT) i 6 by og tettsteder og 2 næringsområder i Hamarregionen 2009 – 2030 Tillgänglig via http://www.hedmark.org/Media/Files/Fylkesdelplan-for-samordnet-miljoe-areal-og-transportutviklingen-SMAT hämtad 2015-05-05

Heggelund, J.K. (2015) ”Venstre: Jernbanen ut av Hamar Sentrum” i Hamar

Arbeiderblad. 25 januari. Tillgänglig via http://h-a.no/nyheter/venstre-jernbanen-ut-av-hamar-sentrum hämtad 2015-03-28

Heldt Cassel, S. (2008) ”Platsmarknadsföring, regional image och jakten på

attraktivitet” i Andersson, F., Ek, R., Molina, I. (2008, red.) Regionalpolitikens geografi s. 161-182 Lund: Studentlitteratur

Jacobs, J. (1961) ”The Uses of Sidewalks: Safety” i LeGates, Richard T. & Stout, Frederic (2011, red.) The City Reader s. 105-109 5e uppl. New York: Routledge Jernbane i Hamar (Folkaktionens hemsida) tillgänglig via

http://www.jernbaneihamar.com/ hämtad 2015-04-03

Jernbaneverket, Norge http://www.jernbaneverket.no/ hämtad: 2015-04-02

Jernbaneverket (2012) InterCity. Gjør østlandet til ett arbeidsmarked. Tillgänglig via http://www.jernbaneverket.no/no/Prosjekter/Inter-City-/InterCity/ hämtad: 2015-04-01 Jernbaneverket (2014a) Sørli – Brumunddal – Forslag till planprogram. Tillgänglig via

http://www.jernbaneverket.no/no/Prosjekter/Inter-City-/Dovrebanen/Nyheter-/Planprogram-Sorli-Brumunddal-/ hämtad: 2015-04-01

Jernbaneverket (2014b) Dubbeltsportrasé Sørli – Brumunddal – utredning

Keating, Michael (1993) ”The Continental Meso: Regions in the European Community” i Sharpe, L.J. (1993, red.) The Rise of Meso Government in Europe. s. 85-103 London: SAGE Publications

Keating, Michael (1995) “Europeanism and Regionalism” i Jones & Keating (1993, red.) The European Union and the Regions s. 143-169 Oxford: Clarendon Press Kjernli, T. (2015) ”Derfor velger vi H5/H6” i Hamar Arbeiderblad. 12 mars. Tillgänglig via http://www.h-a.no/debatt/derfor-velger-vi-h5h6 hämtad 2015-03-28 Longhurst, Robyn (2010) “Semi-structured interviews and focus groups” i Clifford, N., French, S. & Valentine, G. (2010, red.) Key methods in geography s.221-242

London:Sage Publications ltd.

Monsen, Harald- Jernbaneverket, planeringschef för sträckan Sørli – Hamar (2015) Intervju 12 maj.

43

Nationalencyklopedin (2015) http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ideal hämtad: 2015-05-07

Newman, Michael (1996) Democracy, Sovereignty and the European Union. London: Hurst & Company

Opaas, Asbjørn. Folkeaksjonen for en jernbanefri strandsone i Hamar (2013) Idéskisse til framtidens Jernbane gjennom Hamar! Ej publicerat.

Osloregionen http://www.osloregionen.no/ hämtad: 2015-05-10

Olsson, K. & Haas, T. (2013a) Emergent Urbanism: structural change and urban planning and design. In Journal of Urbanism: International Research on Placemaking and Urban Sustainability, 6:2, 95-112, DOI: 10.1080/17549175.2013.763622

Olsson, K. & Haas, T. (2013b) Transmutation and reinvention of public spaces through ideals of urban planning and design. In: Space and Culture. Vol.17, No. 1, 59-68. DOI: 10.1177/1206331213493855.

Robertson, Alexa (2003/2004) “Narrativanalys” i Bergström & Boréus (2012, red.) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen s. 219-262 Lund: Studentlitteratur Salcedo & Brossa (2014) Hamar 2.0 – Opportunities & Challenges. Tillgänglig via http://www.hamar.kommune.no/article36634-7448.html hämtad: 2015-04-03 Salén, Johanna & Färje Gustavsson, Emma (2009) Resecentrumet andra chans:

Järnvägsstationernas roll i stadsutvecklingen. KTH, Institutionen för Samhällsplanering och miljö, avd. För urbana och regionala studier

Statistisk Sentralbyrå (SSB) (2008) http://ssb.no/utdanning/statistikker/utniv/aar/2014-06-19?fane=tabell&sort=nummer&tabell=181252 hämtad 2015-05-02

Syssner, Josefina (2008) “Regionen och dess medborgare” i Andersson, F., Ek, R., Molina, I. (2008, red.) Regionalpolitikens geografi s. 37-56 Lund: Studentlitteratur Vikingskipet.com http://vikingskipet.com/vare-anlegg/vikingskipet/ hämtad 2015-04-21 Wirth, L. (1938) ”Urbanism as a Way of Life” i LeGates, Richard T. & Stout, Frederic (2011, red.) The City Reader s. 96-104 5e uppl. New York: Routledge

Intervjuer

Haakenstad, Thorbjørn. Folkeaksjonen for en jernbanefri strandsone i Hamar (2015). Intervju 10 maj

Monsen, Harald. Jernbaneverket, planeringschef för sträckan Sørli – Hamar (2015) Intervju 12 maj.

44