Lokal politik

Det politiska intresset för valdeltagandet är stort i de nordiska länderna och orsaken härtill är självklar. Att kunna påverka den politiska maktens fördelning i ett samhälle är centralt för många människor. En väl fungerande demokrati förutsätter också ett högt och någor-lunda väl fördelat deltagande bland väljarna. Vilka befolkningskategorier som väljer att rösta och vilka grupper som väljer att avstå är därför en central demokratisk fråga.

I ett internationellt perspektiv har Sverige men också Norge haft ett högt valdeltagande un-der hela efterkrigstiden. Det genomsnittliga valdeltagandet för parlamentsvalen unun-der tiden 1945-85 var i Sverige mellan 85-90 procent. I Norge var motsvarande andel 80-85 procent (Gilljam-Holmberg 1987 s. 70 f). I förhållande till valen till Stortinget och Riksdagen har valdeltagandet till de kommunala och regionala beslutsförsamlingarna av tradition varit något lägre i såväl Norge som Sverige. Detta har gällt oavsett om man haft gemensamma eller skilda valdagar. Vi kan samtidigt konstatera att valdeltagandet över tid kan skifta kraftigt. Två exempel från Stortingsvalet i Norge kan illustrera detta. Från 1961 till 1965 ökade det från 79.1 till 85.4 procent och från 1989 till 1993 minskade det från 83.2 till 75.8 procent. Olika förklaringar kan skönjas, men det skulle föra för långt att här söka analysera detta. (Aardal, Valen 1995 s. 51)

Som framgår av nedanstående karta var valdeltagandet i kommunstyrelsevalet 1999 i Nor-ge nästan Nor-genomgående lägre än vad som gäller för kommunfullmäktiNor-gevalet i SveriNor-ge 1998. Så har det ofta varit. Som förklaring härtill har olika faktorer betonats. Man har bl.a pekat på att lant- och skogsbrukskulturen under lång tid har präglat den norska landsbyg-den och att det partpolitiska engagemanget och organiseringsgralandsbyg-den i motsvarande ut-sträckning har varit svag.

I Sverige har historiskt sett däremot industrialiseringsgraden varit mer påtaglig med de konsekvenser detta fått för den fackliga och partipolitiska verksamhetens förankring och framväxt. Näringslivsstrukturen i Inre Skandinavien speglar fortfarande denna strukturella skillnad. Andelen industrisysselsatta är i det närmaste dubbelt så stor i Sverige som i Norge med de konsekvenser det kan ha på det partpolitiska intresset. Industrialiseringen i sig ska-par ökade förutsättningar för bildandet av tätorter. Studier visar att bostadsorten också kan ha en viss betydelse för det politiska intresset. Tydligast framgår det om man jämför ren landsbygd med större tätorter. (Se t.ex. Gilljam & Holmberg a.a. s.51 ff)

Förhållandena är emellertid mer komplexa än så. En rad faktorer påverkar valdeltagandet och en sammanvägning av dessa faktorer låter sig inte enkelt göras. Det föreligger skillna-der i valdeltagandet mellan hög- och låginkomsttagare, mellan medelålskillna-ders och de äldsta/ yngsta, mellan gifta/sammanboende och ensamstående, mellan högre tjänstemän och arbe-tare, mellan offentliganställda och privatanställda, osv. (Gilljam & Holmberg 1992 s. 64 ff) Sammanfattningsvis kan konstateras att situationen är komplex samt att skillnaderna mel-lan de olika variablerna i stora drag är likartade i de båda länderna. Beroende på väljarkå-rens karaktär och sammansättning i resp. land blir därför utfallet när det gäller valdeltagan-det olika.

Figur 10:1

För att fullt ut kunna förklara valdeltagandets omfattning vid det enskilda valtillfället måste man också beakta den aktuella politiska situationen, centrala valfrågor som är aktuella, val-rörelsens intensitet, tänkbara regeringsalternativ etc. Centralt i sammanhanget är också den partiidentifikation som den enskilde väljaren känner när vederbörande ska ta ställning till om man skall gå och rösta eller ej, samt vilket parti man skall rösta på.

Dessutom kan vi konstatera att röstning och social bakgrund fortfarande har en viss giltig-het, även om detta samband är förhållandevis svagare idag än förr. Utvecklingen avspeglar ett generationsskifte och har pågått under lång tid. (Se bl.a Aardal, Valen 1989 s. 216f.) De yngre generationerna har ett ”friare” förhållningssätt än de äldre generationerna. Rörlighe-ten bland väljarna när det gäller valet av parti man röstar på har under senare tid varit stor. I en rapport från stortingsvalet 1997 konstateras att 43 procent av väljarna bytt parti i en jämförelse mellan valen 1993 och 1997 (inkl förändringen till att vara eller från att vara ”soffliggare”/”hemmasittare”) (Aardal et al 1997 s. 15). Utvecklingen vad gäller den s.k. ”klassröstningen” är likartad i de två länderna. (se tex Gilljam & Holmberg 1995).

Även inom respektive nation kan vi se skillnader i valdeltagandet i de två aktuella kommu-nalvalen i Norge och Sverige. Också i denna jämförelse kan vi ana oss till att också tät-ortsstrukturen kan ha haft en viss indirekt betydelse för valdeltagandets omfattning. Be-traktar vi de norska kommunerna verkar kommunstorleken haft en viss effekt på valdelta-gandet. De mindre kommunerna, i vissa fall mycket små, har i flera fall haft ett större val-deltagande än vad som är fallet i de större kommunerna. Flera olika hypoteser kan vara tänkbara. Lokala kommunala frågor som engagerar ett antal medborgare kan i en liten kommun få ett stort genomslag relativt sett. Det låga valdeltagande i flera norska kommu-ner kan också ses som ett uttryck för att man i stort är nöjd med sakernas tillstånd, alterna-tivt att man anser att kommunalpolitikernas handlingsutrymme att påverka och utforma samhällsbyggandet är alltför begränsat och därför spelar det mindre roll om man går och röstar eller inte.

Skillnaderna i valdeltagande mellan olika befolkningsgrupper har skiftat över tid. Några karaktäristiska drag som mer eller mindre tydligt kan urskiljas i de två länderna är bl.a. föl-jande. Medelålders personer har ett högre valdeltagande än de yngsta och de äldsta. Det-samma kan sägas om högutbildade jämfört med lågutbildade personer. Klassröstningen har sedan 1980-talet minskat. Det innebär bl.a. att ”arbetare” och medelklassväljare kommit att rösta alltmer lika, även om det fortfarande finns ett klart samband mellan olika yrken och levnadsförhållanden och valet av politiskt parti. Under 1990-talet har den s.k. ”sektorsröst-ningen” kommit att bli allt tydligare. Det kan få konsekvenser dels på benägenheten att rösta och dels på effekter på valet av parti bland väljare från den offentliga respektive den privata sektorn. (Gilljam & Holmberg a.a.) Beträffande orsakerna till den minskade klass-röstningen hänvisas till Maria Oskarssons doktorsavhandling ”Klassröstning i Sverige”. Bl.a. diskuterar och analyserar hon betydelsen av klassidentifikationen och de offentligan-ställdas stora andel av valmanskåren och vilka effekter det kan få för röstandet.

En aspekt som sannolikt kommer att få en stor betydelse för det framtida valdeltagandet är det förhållningssätt som kommer att råda i de båda länderna när det gäller synen på det framtida Europa. Detsamma kan sägas om personröstningen. Kommer modeller att intro-duceras i de båda länderna, där det blir ett stort genomslag för personomröstning, kommer det med stor sannolikhet att få ett stort genomslag också i valdeltagandet. Det är åtminsto-ne ett argument i debatten i de båda länderna för att utvidga personröstningen i framtiden.