Efter genomförda tyngdpunktsstudier har det fastställts kriterier för val av lämplig ort i nära anslutning till de beräknade tyngdpunkterna. Kostnader som kan kopplas till vägtransporter av aska och RGR är i det generella fallet en hög kostnadspost i förhållande till övrig verksamhet med direkt koppling till behandling av aska och RGR (Svensson, 2015). De viktade transportavstånden i kapitel 7.2 tar hänsyn till volymer och kapaciteter kring avfallsförbränning och ger en generell bild av transportbehovet år 2020. Med förutsättningen att antaganden görs enligt de villkor som sätts i kapitel 7.2 ges totala viktningsvärden för respektive ort och följaktligen de inbördes kostnadsförhållandena som kan tänkas råda. Detta ger alltså en övergripande bild av kostnadsförhållandena där målet är att minska transportkostnaderna ur ett helhets- och systemperspektiv. Detta innebär att ingen särskild hänsyn har tagits till transportverksamheten kring varje enskilt kraftvärmeverk.
I centralortskriteriet som ges i lokaliseringsstudien finns utrymme för diskussion kring huruvida det är en för- respektive nackdel att etablera en behandlingsanläggning vid en centralort. Fördelen med en centralort är att befolkningensmängden är större, vilket troligtvis ger bättre förutsättningar för att hitta kompetent personal. Nackdelen kan dock till viss del ligga i juridiska, politiska och miljömässiga frågor då det möjligtvis kan vara svårare att sluta avtal med kommun och landägare kring etablering av en behandlingsanläggning. En fördel med mindre orter och dess mindre population ligger då i att motstridande frågor blir mindre omfattande, vilket därmed kan innebära att man lättare kan sluta avtal med berörd kommun.
Södertälje har stora möjligheter att hantera sjötransporter till och från Mälardalen samt sjötrafik som kommer från övriga Sverige. En stor del av alla tågtransporter som kommer från södra Sverige går genom Södertälje, och motorvägarna E20 samt E4 möts även här. Södertäljes tillgänglighet samt goda förutsättningar för godstransporter med de tre transportslagen gör det till ett lämpligt alternativ för lokalisering av en behandlingsanläggning. De goda förutsättningarna för intermodalitet öppnar upp möjligheter och alternativ för de framtida transportrelaterade processerna på kraftvärmeverken. En potentiell nackdel kan ligga i dess tidvis stora vägtrafikflöden som påverkar transporttider in, ut och genom Stockholm. Dessa strömmar påverkar även kringliggande orter och följaktligen även de vägtrafikförbindelser som finns i Södertälje. Utifrån kraftvärmeverkens perspektiv kan kostnaderna kopplade till detta anses till hög grad vara styrd efter de upphandlingar som råder mellan respektive kraftvärmeverk och de åkerier som anlitas. Kostnadsvillkoren i upphandlingarna grundas ofta helt på en rak tonkilometerkostnad, vilket innebär att de eventuellt längre transporttiderna ej påverkar transportkostnaderna. En möjlig svårighet kopplad till detta kan dock hänföras till åkeriernas eventuella ovillighet att lägga sina rutter över högtrafikerade områden. Detta innebär att de till högre grad kan tänkas vilja styra upphandlingarna som främjar deras intressen – antingen genom implementering av prissättningar baserade på transporttider eller genom annan kostnadsimplementering som väger upp de direkt monetära eller effektivitetsrelaterade förluster som kommer av längre
53
transporttider. Här finns dock stort utrymme för arbete kring relationen mellan ansvariga instanser hos båda parter, där ett öppet förtroende troligtvis leder till bättre upphandlingar som gynnar båda parter. Exempel kan ses i ett av de berörda kraftvärmeverkens transportrelaterade processer, där åkerierna ges full frihet att disponera vissa delar inom anläggningen utan tidsbegränsning. Detta leder till en större möjlighet för åkerierna att optimera och planera rutter efter dess egna förutsättningar och intressen.
I ett hypotetiskt fall där de eventuella trafikrelaterade problemen i anslutning till Stockholmsområdet innebär för stora transportmässiga hinder finns möjlighet för Gnesta att ses som ett lämpligt alternativ för lokalisering av en behandlingsanläggning, då Gnesta har likvärdiga förutsättningar kring transportlogistiska aspekter samt intermodalitet. Etablering av en behandlingsanläggning i Gnesta skulle enligt beräkningarna i kapitel 6.2 innebära en högre total transportkostnad i förhållande till Södertälje, men denna kostnadsskillnad anses i sig inte ha tillräckligt stor praktisk betydelse i ett eventuellt beslutstagande kring lokaliseringsalternativ.
54
SLUTSATS
I denna rapport identifieras ett flertal aspekter kring volymer och uppkomst av aska samt RGR. Utifrån detta har förslag på lämplig lokalisering med hjälp av tyngdpunktsmetoden fastställts med hänsyn till transport-, logistik- och kostnadsrelaterade aspekter. I lokaliseringsstudierna konstrueras fem scenarier som är baserade på olika variabler och värden kopplade till aska och RGR i de inblandade kraftvärmeverken. Med utgångspunkt i de olika scenarierna har sex potentiella orter valts för djupare analys utifrån ett transportkostnadsperspektiv med hänsyn till transporter.
Då scenario 3, 4 och 5 baseras på den förväntande kapaciteten år 2020 kan de ingående värdena i dessa scenarier anses vara mest relevanta för studier kring lokalisering av en behandlingsanläggning. Dessa scenarier tar hänsyn till de planerade verksamheterna år 2020. Samma ingångsvärden har även använts för att bedöma de relativa kostnaderna kopplade till transporter genom att vikta avstånden mellan kraftvärmeverken och de potentiella lokaliseringsorterna. Viktningsvärdena baseras på varje kraftvärmeverks andel av total kapacitet samt askvolym år 2020.
Svar på de frågeställningar som utformats i kapitel 1.4 ges nedan.
Vad har de berörda kraftvärmeverken för befintliga och planerade ask- och RGR- mängder till följd av avfallsförbränning?
Genom studier av miljörapporter, kapacitets- och avfallsutredningar samt korrespondens med kontaktpersoner vid de berörda energibolagen fastställs mängder aska enligt nedan. De planerade volymerna baseras på andelen aska som förbränts mellan 2011 och 2014.
Bristaverket Flygaska 2014: 6 150 ton Flygaska 2020: 8 272 ton Bottenaska 2014: 34 906 ton Bottenaska 2020: 46 948 ton Högdalenverket Flygaska 2014: 30 987 ton Flygaska 2020: 40 529 ton Bottenaska 2014: 119 407 ton Bottenaska 2020: 148 176 ton Gärstadverket Flygaska 2014: 11 389 ton Flygaska 2020: 17 579 ton Bottenaska 2014: 91 639 ton Bottenaska 2020: 130 215 ton Kraftvärmeverket i Uppsala Flygaska 2014: 7 703 ton Flygaska 2020: 8 388 ton Bottenaska 2014: 58 778 ton Bottenaska 2020: 67 606 ton Händelöverket Flygaska 2014: 27 365 ton Flygaska 2020: 26 780 ton Bottenaska 2014: 52 589 ton Bottenaska 2020: 48 016 ton Kraftvärmeverket i Västerås Flygaska 2014: 14 400 ton Flygaska 2020: 28 835 ton Bottenaska 2014: 24 237 ton Bottenaska 2020: 48 532 ton
Hur ser de transportrelaterade processerna ut kring hanteringen av aska och RGR? Samtliga kraftvärmeverk anlitar externa åkerier för transport av aska och RGR. Upphandlingarna baseras i huvudsak på en rak tonkilometerkostnad, varvid övriga kostnader kopplade till transporter av aska och RGR specificeras enligt anläggningsspecifika villkor. Utredningar kring konkreta kostnadsbilder görs ej i denna rapport av sekretesskäl.
55
Samtliga transporter sker via väg, men det finns intresse av att utreda förutsättningar för järnvägs- och sjötransporter. Detta tas i hänsyn i rapportens lokaliseringsutredningar, men djupare utredningar görs ej. Lokaliseringsutredningen baseras dock på en hög värdesättning av möjlighet till intermodala transporter och det lokaliseringsförslag som ges uppfyller krav kopplade till detta.
Transportslagen som används består av två lastfordonstyper – bulkbilar och flakbilar. Transportarbetet förvaltas antingen av en tredjepartlogistiker eller av de mottagningsanläggningar som aska och RGR transporteras till – i detta fall NOAH eller Ragn-Sells.
Var skulle en rimlig lokalisering av en behandlingsanläggning vara belägen med hänsyn
till kraftvärmeverkens generering av aska och RGR, sett ur ett
transportkostnadsperspektiv?
Med tyngdpunktsmetoden som verktyg fastställs de geografiska områden som används som generella utgångspunkter för val av lämpliga orter. Dessa orter bestäms enligt fastställda villkor som berör dess transportmässiga tillgänglighet samt avstånd till tyngdpunkterna i scenario 3, 4 och 5. De orter som studeras är Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping och Södertälje. För att fastställa den ort som innebär en lägst total transportkostnad för kraftvärmeverken antas en generaliserad transportkostnad om 1 krona per tonkilometer. Med hänsyn till varje kraftvärmeverks uppskattade askvolymer år 2020 samt avstånd till varje potentiell lokaliseringsort ges de totala transportkostnaderna enligt tabell 30. I denna tabell presenteras två fall där det i ena fallet enbart tas hänsyn till flygaska, varvid i det andra fallet tas hänsyn till både flyg- och bottenaska.
Tabell 30. Totala transportkostnader för potentiella lokaliseringar
Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Södertälje
Flygaska 13 060 000 13 450 000 13 070 000 14 070 000 13 660 000 12 370 000 Flyg- och bottenaska 68 840 000 68 980 000 65 210 000 72 100 000 68 350 000 60 510 000
I båda fallen visas att en lokalisering i Södertälje skulle innebära lägsta totala transportkostnader om ca 12,4 MSEK respektive 60,5 MSEK.
56
REFERENSLISTA
Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära – En introduktion. 3 ed. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 70-85
Andersson, O. (2015) Tekniska verken, Arbetsledare – Våghus / Sortering / Deponi Möte på Gärstadverket i Linköping 2015-05-19
Ariana, T (2015) Mälarenergi E-postkorrespondens 2015-08-13
Avfall Sverige (2002) Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall
Tillgänglig: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/Rapporter%202002/U2002- 10.pdf
[Hämtad 2015-06-01]
Avfall Sverige (2005) Avfall blir värme och el – En rapport om avfallsförbränning
Tillgänglig: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/U2005-02.pdf [Hämtad 2015-06-01]
Avfall Sverige (2007) Nedbrytning av organiska föreningar i rökgasreningsprodukter vid avfallsförbränning Tillgänglig: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/2007_03.pdf
[Hämtad 2015-06-01]
Avfall Sverige (2009) Svensk Avfallsförbränning – bäst i världen
Tillgänglig: http://www.mynewsdesk.com/se/avfall_sverige/documents/svensk-avfallsfoerbraenning-baest-i- vaerlden-5167
[Hämtad: 2015-06-15]
Avfall Sverige (2009a, 2010a, 2011a, 2012a, 2013a, 2014a, 2015a) Svensk Avfallshantering Avfall Sverige (2011a) Tekniken
Tillgänglig: http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/energiaatervinning/tekniken/ [Hämtad 2015-06-15]
Avfall Sverige (2011b). RAPPORT U2011:01 Transporter av avfall på järnväg – en möjlighet?
Tillgänglig: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/Rapporter_2011/U2011- 01.pdf
[Hämtad 2015-06-17]
Avfall Sverige (2014) Kapacitetsutredning 2014. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020 Tillgänglig: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/E2014-03.pdf
[Hämtad 2015-07-02]
Avfall Sverige (2015) Kapacitetsutredning 2015. Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020 Ballou, R. H. (1973) Potential error in the center of gravity approach to facility location. Transportation Journal vol. 13, no. 2, ss. 44-50
Bell, J. (2006) Introduktion till forskningsmetodik. Upplaga 4:6. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 117-118, 130- 134
Destination Södertälje (2015) Kommunikationer
Tillgänglig: http://destinationsodertalje.se/naringsliv/kommunikationer [Hämtad 2015-07-19]
Ejvegård, R. (2011) Vetenskaplig metod. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 70-76 Eniro (2015) Kartdata
57 E.ON (2011) Med värme från Händelöverket
Tillgänglig: https://www.eon.se/upload/eon-se-2- 0/dokument/broschyrarkiv/privatkund/fjarrvarme/Faktafolder%20H%C3%A4ndel%C3%B6verket.pdf [Hämtad 2015-04-09] E.ON (2012) Kraftvärmeprincipen Tillgänglig: http://www.eon.se/upload/eon_extranet/bilder/handeloverket/Kraftvärmeprincipen%20(kopia).jpg [Hämtad 2015-04-09]
E.ON (2014) Miljörapport Händelöverket 2014 E.ON (2015) Om företaget
Tillgänglig: http://www.eon.se/om-eon/Om-foretaget/Organisation/ [Hämtad 2015-06-30]
Forsell, J. (2015) Mälarenergi E-postkorrespondens 2015-07-21
Fortum (2011a) Utveckling av Högdalenverket
Tillgänglig: http://www.fortum.com/countries/se/sitecollectiondocuments/samradsunderlag-myndigheter- kompletterande-samrad-hogdalen.pdf
[Hämtad 2015-08-02]
Fortum (2011b, 2012, 2013, 2014b) Miljörapport Högdalenverket Fortum (2014a) Miljörapport Bristaverket 2014
Fortum (2015a) Om företaget
Tillgänglig: http://www.fortum.com/countries/se/om-fortum/fortum-varme/om-foretaget/pages/default.aspx [Hämtad 2015-07-01]
Fortum (2015b) Anläggningsblad Högdalen
Tillgänglig: http://www.fortum.com/countries/se/SiteCollectionDocuments/anlaggningsblad_hogdalen.pdf [Hämtad 2015-04-09]
Google (2015) Kartdata
Tillgänglig: http://www.google.com/mymaps
Johansson, I. (2015) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Jonasson, A. (2015) E.ON Värme
Möte på Händelöverket i Norrköping 2015-02-26 E-postkorrespondens 2015-05-26
Jonsson, P., Mattsson, S-A. (2011) Logistik – Läran om effektiva materialflöden. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 19-26, 82-90
Kuo, C., White, R. E. (2004) A note on the treatment of the center-of-gravity method in operations
management textbooks. Decision Sciences Journal of Innovative Education, vol. 2, iss. 2, ss. 219-227
Lumsden, K. (2006) Logistikens grunder. 2 ed. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 108-109, 113-126, 601-613 Mälarenergi (2010, 2011, 2012b, 2013, 2014) Miljörapport
Mälarenergi (2012a)
Tillgänglig: https://www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/vara-anlaggningar/kraftvarmeverket/Valkommen- till-fornyelsebloggen/Blogginlagg/Varfor-bygger-Malarenergi-en-avfallsforbranningsanlaggning/
58 Mälarenergi (2015a) Korta fakta
Tillgänglig: https://www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/foretagsfakta/korta-fakta/ [Hämtad 2015-07-01] Mälarenergi (2015b) Om Mälarenergi Tillgänglig: http://www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/vara-anlaggningar/kraftvarmeverket/ [Hämtad 2015-04-09] Mälarenergi (u.å.) https://www.malarenergi.se/sv/common/Fragor_och_svar/Block-6/Askor/ [Hämtad 2014-07-11]
Naturvårdsverket (2014) Allt mindre utsläpp från avfalls förbränningar
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Utslapp-fran-avfallsforbranning/ [Hämtad 2015-10-19]
Naturvårdsverket (2015) Förändrade regler kring klassificering av farligt avfall
Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Farligt-avfall/Andrade- regler-klassificering/
[Hämtad 2015-06-17] NOAH (u.å.) Deponifakta http://www.noah.no/deponifakta [Hämtad 2015-09-22]
NOAH (2005) Rehabiliteringsplan for Langøya
Tillgänglig: http://www.noah.no/Portals/6/Filer/Dokumenter/Fremtidens-langoya/Rehabiliteringsplan-noah.pdf [Hämtad 2015-06-15]
NOAH (2015) Langöya
Tillgänglig: http://www.noah.no/For-kunder/Behandlingssteder/Langøya [Hämtad 2015-06-15]
Oskarsson, B., Aronsson, H., Ekdahl, B. (2006) Modern Logistik – För ökad lönsamhet. Upplaga 3:2. Malmö: Liber AB, ss. 17-28, 119
Patel, R., Davidsson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 12-14, 67-69
PSandström Logistics (2015) Eskilstuna logistikregion och etableringsbeslut
Tillgänglig: http://www.eskilstuna.se/Global/Logistik/Rapport%20Eskilstuna%20logistikregion.pdf [Hämtad 2015-07-19]
Ragn-Sells (2015) Högbytorp
Tillgänglig: http://www.ragnsells.se/sv/Vad-vi-gor/Nagra-av-vara-anlaggningar/StockholmHogbytorp/ [Hämtad 2015-06-15]
Scania (2014a) Tankar och massgods
Tillgänglig: http://www.scania.se/lastbilar/long-haulage/tank-bulk/ [Hämtad 2015-06-15]
Scania (2014b) Flak
Tillgänglig: http://www.scania.se/lastbilar/distribution/platform/ [Hämtad 2015-06-16]
Skogsstyrelsen (2008) Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Tillgänglig: http://www.skogsstyrelsen.se/PageFiles/395/Meddelande-2-2008.pdf
[Hämtad 2015-09-22] SP (2015a) Årsberättelse
59 [Hämtad 2015-04-09]
SP (2015b) Affärsidé och vision
Tillgänglig: http://www.sp.se/sv/about/mission/Sidor/default.aspx [Hämtad 2015-04-09]
SP (2015c) Organisation
Tillgänglig: http://www.sp.se/sv/about/organisation/Sidor/default.aspx [Hämtad 2015-04-09]
Svenska Dagbladet (2015) Svensk giftaska oroar norrmän Tillgänglig: http://www.svd.se/svensk-giftaska-oroar-norrman [Hämtad 2015-05-29]
Svenska Energiaskor (2015a) Om oss
Tillgänglig: http://www.energiaskor.se/Om_oss.html [Hämtad 2015-04-09]
Svenska Energiaskor (2015b) Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Tillgänglig: http://www.energiaskor.se/pdf-dokument/Broschyr-
Miljoriktig_hantering_av_askor_fran_energiproduktion%20.pdf [Hämtad 2015-04-09]
Svenska Energiaskor (2015c) Från GROT till aska – vad händer vid värmeverket? Tillgänglig: http://www.energiaskor.se/pdf-
dokument/aska%20till%20skog%20och%20mark/Varmeverk%20.pdf [Hämtad 2015-05-28]
Svensk Fjärrvärme (1999) Handbok för restprodukter från förbränning
Tillgänglig: http://www.energiaskor.se/pdf-dokument/overgripande%20rapporter/askhandb.pdf [Hämtad 2015-06-16]
Svensson, H. (2015) Fortum Värme
Möte på Högdalenverket i Stockholm 2015-05-13 E-postkorrespondens 2015-06-10 samt 2015-08-13
Sveriges Riksdag (2006) Lag (2006:263) om transport av farligt gods
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2006263-om- transport-av_sfs-2006-263/
[Hämtad 2015-06-15]
Tekniska verken (2010a, 2011a, 2012a, 2013b, 2014b) Miljörapport Gärstadverket Tekniska verken (2010b, 2011b, 2012b, 2013c, 2014c) Miljörapport KV1 samt HVC10 Tekniska verken (2013a) Anläggningar
Tillgänglig: https://www.tekniskaverken.se/om-oss/anlaggningar/ [Hämtad 2015-06-29]
Tekniska verken (2014a) Gärstadanläggningen – energi ur avfall för miljöns skull Tillgänglig: http://www.tekniskaverken.se/om-
oss/anlaggningar/garstadanlaggningen/Garstadanlaggningen_A4_2014_webb.pdf [Hämtad 2015-06-29]
Thai, T. T., Grewal, D. (2005) Selecting the location of distribution centre in logistics operations: A
conceptual framework and case study. Asia Pacific Journal of Marketing and Logistics, vol. 3, iss. 3, ss. 3-24
Uppsala Vatten (2014) – Miljörapport 2014 Hovgårdens avfallsanläggning
Tillgänglig:http://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Miljörapporter/2014/Miljorapport_ Hovgarden_2014.pdf
60
Vattenfall (2012) Avfallsförbränning – Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Tillgänglig: https://www.vattenfall.se/sv/file/Avfallsf_rbr_nning_Uppsala_30898831.pdf [Hämtad 2015-06-16]
Vattenfall (2014a) Kraftvärme
Tillgänglig: http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/kraftvarme/ [Hämtad 2015-07-02]
Vattenfall (2014b) Säkerhet, hälsa och miljö 2014
Tillgänglig: http://corporate.vattenfall.se/globalassets/sverige/om-vattenfall/om-oss/var- verksamhet/miljoredovisning_uppsala.pdf
[Hämtad 2015-06-16]
Vattenfall (2015) Vattenfall i korthet
Tillgänglig: http://corporate.vattenfall.se/om-oss/vattenfall-i-korthet/ [Hämtad 2015-07-02]
Wallén, G. (1993) Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2 ed. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 73 Wohrne, B. (2015) Vattenfall
Möte på kraftvärmeverket i Uppsala 2015-05-05
Xiong, W., Zhang, L. (2014) Research on methods of distribution center facility siting. Advanced Materials Research, vol. 989-994, ss. 5315-5318
61