Ludvig Nordström och Lort-Sverige

I festskriften Tilltal och svar: studier tillägnade Beata Agrell (2009) skriver litteraturvetaren

Peter Forsgren om Nordströms författarskap och den omorientering som kan utläsas ur hans

texter från och med 1920-talet.

121

Denna har utretts av bland annat Gunnar Qvarnström i sin

avhandling Från Öbacka till Urbs: Ludvig Nordströms småstad och världsstadsdröm (1954)

och av Otto Fagerstedt och Sverker Sörlin i Framtidsvittnet: Ludvig Nordström och drömmen

om Sverige (1987) som särskilt tar fasta på ”totalismen” som växer fram och tar allt större

plats i hans texter.

122

Totalismen är Nordströms beskrivning av hur industrialisering,

urbanisering och masskommunikation gör att världen mer och mer växer samman till en

global stad i vilken det moderna industri-Sverige är inordnad. Dessa tankar kom successivt att

utvecklas i Nordströms författarskap.

123

117 Jarlbrink 2009, s. 25 118 Jarlbrink 2009, s. 112, 123 ff. 119 Jarlbrink 2009, s. 28. 120 Jarlbrink 2009, s. 112, 142–143, 185. 121 Forsgren 2009 s. 190–200.

122 Se vidare Gunnar Qvarnström, Från Öback a till Urbs: Ludvig Nordströms småstad och världsstadsdröm

(diss.) Stockholm: Bonniers 1954 samt Otto Fagerstedt och Sverker Sörlin, Framtidsvittnet: Ludvig Nordström och drömmen om Sverige, Stockholm: Carlssons 1987. Här kan också nämnas Arne Melbergs bidrag ”Ludvig Nordström och den borgerliga realismen” i Den litterära institutionen: studier i den borgerliga litteraturens sociala historia, Stockholm: Rabén & Sjögren 1975, s. 209–239 där han konstaterar samma utveckling.

32

Forsgren skriver att för Nordström var skrivande en aktiv handling och genom denna deltar

författaren i samhällsbygget och historien.

124

Enligt Forsgren är detta även anledningen till

varför berättarollen så tydligt framhävs i Nordströms böcker:

Berättarrollen blir i linje med denna didaktiska hållning starkt framhävd. Berättaren analyserar och

förklarar för läsaren utifrån tydligt redovisade premisser och idéer […]125

Den litterära textens uppgift är enligt Nordström inte endast att åskådliggöra den samhälleliga

moderniseringsprocessen utan även bli en aktiv del av den. För att litteraturen skall kunna

spela en viktig roll i den måste författaren skapa sig en översikt över sin samtid för att välja

den plats där han får den bästa vyn. Litteraturen skulle enligt Nordström ha ett syfte och ett

mål samt följa ett klart utstakat system. Nordström kritiserar synen på litteraturen som

förutsättningslös, som avskild från samhälle och framtida visioner.

126

Sörlin och Fagerstedt menar att Nordströms uppträdande som visionär och förkunnare av

industrin och det moderna stod ”i kontrast till den ångest och osäkerhet industrialiseringen

skapade.”

127

De menar att han ”[t]idigare och tydligare än någon annan förutsåg […] det

moderna Sveriges identitet. Han hyllade den framväxande industristaten byggd på fredligt

samarbete. Det som av en beundrande omvärld skulle döpas till ”den svenska modellen”.

128

Forsgren framhäver anti-individualismen i Nordströms programartiklar som kopplad till en

sådan gemenskapstanke. Där är individen underordnad samhället, och huvudsaken i samhället

är förhållandet mellan individerna.

129

Nordströms framtidsvisioner framkommer tydligt i hans skildringar av Norrland och

norrlänningarna. Therese Bonnevier har i sin kandidatuppsats ”Från Framtidsland till

Ödemark: Föreställningar om Norrland hos Ludvig Nordström och Po Tidholm” (2017)

jämfört Nordströms beskrivning av Norrland i boken Norrland i Stöpsleven – Fem

radioföredrag av Ludvig Nordström (1937), som likt Lort-Sverige baseras på radioreportage

initierade av Radiotjänst, med Po Tidholms Norrland: essäer och reportage (2014).

130

Den

124 Forsgren 2009, s. 191–192, 195.

125 Nordström, Till alla Sveriges litteraturintresserade, s. 29; citerad i Forsgren 2009, s. 195.

126 Forsgren 2009, s. 192.

127 Sörlin och Fagerstedt 1987, s. 8.

128 Sörlin och Fagerstedt 1987, s. 8.

129 Forsgren 2009, s. 193–194.

130 Therese Bonnevier, ”Från Framtidsland till Ödemark: Föreställningar om Norrland hos Ludvig Nordström

33

stora skillnaden som Bonnevier urskiljer är Nordströms utopiska bild av Norrland i kontrast

till Tidholms dystopiska. I Nordströms fall hänvisar Bonnevier till Sörlins avhandling

Framtidslandet – debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella

genombrottet (1988) där hon beskriver hur Nordström målar upp en bild av ett Norrland, en

bild som återkommer i Lort-Sverige, som representerar den industriella omvandlingens

framtidsvision i Sverige.

131

Det finns inte mycket skrivet om Lort-Sverige i akademiska sammanhang. Det som kan

nämnas är uppsatsen ”Lubbes lortiga lusttur. En undersökning av pressdebatten kring Ludvig

Nordströms Lort-Sverige i Dagens Nyheter, Skånska Dagbladet och Norrlandsposten, oktober

1938 till mars 1939.” (2015) som undersöker den pressdebatt som reportagen gav upphov till

mellan oktober 1938 till mars 2019 i tre svenska tidningar.

132

Här har den använts som

utgångspunkt för att finna de artiklar där radioreportagen recenseras eftersom dessa artiklar i

sin tur är viktiga för att förstå Nordströms försvar i boken. En annan uppsats som berör

Lort-Sverige är Paul Frigyes ”Fattigsveriges skugga. Diskurs och dynamik i det svenska

klassamhället” (2014). Där görs en jämförande analys av tre böcker, varav Lort-Sverige är en,

för att undersöka vilket klassperspektiv som tre författare har.

133

Vad Frigyes kommer fram

till är att klassklyftorna inte ses som ett problem för Nordström. Snarare ser Nordström, enligt

Frigyes, en ökad social mobilitet och konstaterar att ståndcirkulationen aldrig varit större i

landet än vid denna tid.

134

Men även om Nordström formulerar dessa tankar, precis som

Frigyes beskriver, förekommer det i Lort-Sverige exempel på det motsatta. Vad Nordström

ser framträda är en ny sorts underklass som uppkommit i kölvattnet av demokratin, vilket

kommer utredas i analysen.

131 Bonnevier 2017, s. 16.

132 Sabina Khamoshi, ”Lubbes lortiga lusttur. En undersökning av pressdebatten kring Ludvig Nordströms

Lort-Sverige i Dagens Nyheter, Skånska Dagbladet och Norrlandsposten, oktober 1938 till mars 1939.” C-uppsats framlagd vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet 2015.

133 Paul Frigyes, ”Fattigsveriges skugga. Diskurs och dynamik i det svenska klassamhället”, C-uppsats framlagd

vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet 2014.

34

In document Lort-Sveriges död (Page 32-35)