Lund

Detaljplanens läge

Detaljplanen som studeras är Detaljplanen för Raffinaderiet 1 m fl. i Lund. Den är en del av Sockerbruksområdet, ett område nordväst om stationen, se figur 3, där bostäder, kontor och centrumverksamheter planeras (Lunds kommun, 2009b, p. 1).

Tidigare användning och planering

Området har historiskt haft olika användningar, främst olika typer av fabriker och bostäder. Vid planläggning användes området för handel, kontor, lager, kursverksamhet, sandtag och parkering, och var planlagt för småindustri och industriändamål samt gata och park. Lunds översiktsplan från 1998 anger att bostadsbebyggelse med hög täthet, verksamheter som inte stör, handel och service ska lokaliseras nära järnvägsstationen (Lunds kommun, 2009b, pp. 42-44).

Figur 4 Detaljplanen behandlar kvarter 8, 9 och 10 i Sockerbruksområdet

(Lunds kommun, 2008, p. 2).

Figur 3 Studerade detaljplanens läge i Lund

Grunddata tillhandahållen av © Lantmäteriet 2012/901

30

Tabell 2 Handlingar för detaljplanen för Raffinaderiet 1 m fl. i Lund (Lunds kommun, 2009b, pp. 46-47)

Detaljplanens innehåll och process

Planen innehåller två bostadskvarter, komplettering av kvarter med äldre industribebyggelse med ny bebyggelse för bostäder, parkering, verksamhet och kontor, parkering i garage under jord, nya torg och omformning av gång- och cykelväg i området, butikslokaler vid torgen, omvandling av Kung Oskars väg i norra delen av planområdet till stadsgata samt en ny passage under

Kung Oskars väg (Lunds kommun, 2009b, pp. 1-2). Planområdet fattar ca 2,5 hektar (Lunds kommun, 2009b, p. 5).

Detaljplanen handlades enligt PBL 1987:10, se tabell 3. Av producerade dokument, se tabell 2, framgår att Lunds kommun har gjort bedömningen att planen inte medför betydande miljöpåverkan och därför inte utfört en MKB (Lunds kommun, 2009b, pp. 20-22).

Bullerutredningar kopplade till detaljplanen har inte studerats i uppsatsen. Orsak till detta är att tjänstemannen på Lunds kommun inte fann bullerutredningarna i arkivet. Avsnitt om buller i planbeskrivning har studerats istället.

Tabell 3 Detaljplaneprocess för Raffinaderiet 1 m fl. i Lund

4.1.2 GENOMGÅNG AV ANALYSRAM

Nedan beskrivs empirins svar på analysramens frågor i tabellform. En mer detaljerad genomgång av detaljplanedokumenten utifrån

analysramen finns i bilaga 1.

Producerade dokument i detaljplaneprocessen Studerade i uppsats Ej studerade i uppsats Plankarta X Planbeskrivning X Samrådsredogörelse X Utlåtande X Planprogram X Bullerutredningar X Fastighetsförteckning X Genomförandebeskrivning X Illustrationsplan X Kvalitetsprogram X Detaljplaneskede Tidpunkt Samrådstid 2008-09-30  2008-11-11 (Lunds kommun, 2009c) Utställningstid 2009-05-29 2009-06-29 (Lunds kommun, 2009d, p. 1) Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-17 (Lunds kommun, 2009b, p. 1)

Laga kraft 2010-05-20 (Lunds kommun,

2009a)

4. FALLSTUDIE - LUND

31 Frågeställning Utgångspunkt för

textanalys

Detaljplan för Raffinaderiet 1 m fl. i Lund, Lunds kommun Hur motiverar

kommunerna valet att bygga bostäder intill järnvägsstationen?

Kommunens vision kring bostäder vid stationen

Utvidga stadskärnan och ta stenstadens täthet, skala och varierande utbud väster om järnvägen, och genom detta skapa attraktiva bostäder och arbetsplatser i stationsnäraläge (Lunds kommun, 2009b, p. 1).

Argument bakom visionen

Motiverar detaljplanen genom antagen översiktsplan och dess vision att bygga tät bostadsbebyggelse, nya verksamheter, handel och service i anslutning till stationsnära lägen för spårbunden trafik (Lunds kommun, 2009b, p. 43). Oklart om forskning använts.

Hur har kommunerna arbetat med bullerfrågan kring bostadsbebyggande intill järnvägsstationerna? Användning av riktvärden och handböcker

Boverkets Allmänna råd 2008:1 används för riktvärden och avsteg från huvudregeln (Lunds kommun, 2009b, pp. 21, 27). Bakgrund för beräkningar av buller från väg respektive järnväg är hämta från

Infrastrukturproposition 1996/97:53 (Lunds kommun, 2009b, pp. 27, 31). Form av

bullerberäkning ^{Buller från vägtrafik, spårtrafik och industri är beräknat och redovisat separat (Lunds kommun, 2009b, p. 27).} Bullerberäkningar redovisas genom utbredningskarta där beräknade värden kan jämföras med frifältsvärden vid fasad (Lunds kommun, 2009b, pp. 30, 33).

Utveckling av

bullerreglering under detaljplaneprocessen

Samrådsredogörelse och utlåtande om buller Länsstyrelsen

- Angeläget tillskott av bostäder motiverar avsteg från Boverkets huvudregel - Lägenheterna ska ha minst en sida mot tyst eller ljuddämpad sida

- Inga bostäder i bullerutsatta delar av kvarter 8 (se figur 4) - Planera för skyddande bebyggelse mellan bostäder och järnväg - Bulleråtgärder vid källan, exempelvis tyst asfalt

- Förtydligande av bestämmelser (Lunds kommun, 2009c, pp. 8-10; Lunds kommun, 2009d, pp. 8-9). Trafikverket (Banverket och Vägverket)

- Utformning ska uppfylla Boverkets bullerriktvärden (Lunds kommun, 2009c, pp. 10-11; Lunds kommun, 2009d, p. 11).

32 Frågeställning Utgångspunkt för

textanalys

Detaljplan för Raffinaderiet 1 m fl. i Lund, Lunds kommun Utveckling av

bullerreglering under detaljplaneprocessen

Kommunala nämnder Miljönämnden

- Inga bostäder i bullerutsatta delar av kvarter 8 (se figur 4)

- MISTRA och Naturvårdsverket har annan syn på buller än Boverket som planen hänvisar till - Krav på bättre ljudklass (Lunds kommun, 2009c, p. 4; Lunds kommun, 2009d, p. 4).

Kommunala studentrådet

- Bostäderna passar inte studenter i bulleravseende, för höga bullernivåer i delar av lägenheterna (Lunds kommun, 2009d, pp. 7-8).

Synpunkter kring buller som påverkat planen

- Länsstyrelsen och miljönämnden Inga bostäder i bullerutsatta delar av kvarter 8 (se figur 4), bostäder i denna del ersatts med kontor och centrumverksamhet (Lunds kommun, 2008a, pp. 8-10; Lunds kommun, 2009e; Lunds kommun, 2009c).

- Länsstyrelsen Förtydligande av definitioner i plankartan (Lunds kommun, 2009c, pp. 8-10; Lunds kommun, 2009e)

- Länsstyrelsen  Lägenheterna ska ha minst en sida mot tyst eller ljuddämpad sida (Lunds kommun, 2009e) - Länsstyrelsen  Möjlighet till tyst asfalt enligt planbeskrivning (Lunds kommun, 2009f, p. 19)

Synpunkter kring buller som inte påverkat planen

- Miljönämnden  Stadsbyggnadskontoret skriver att de inte anser att det är MISTRA och Naturvårdsverkets riktlinjer som detaljplaner ska prövas mot (Lunds kommun, 2009c, p. 5).

- Miljönämnden  Krav på ljudklasser hänvisas till exploatören (Lunds kommun, 2009c, p. 5).

- Kommunala studentrådet  Utformning ändras inte enligt rådets kommentarer, stadsbyggnadskontoret anser det omöjligt i det bullerutsatta området (Lunds kommun, 2009d, pp. 7-8).

33 Frågeställning Utgångspunkt för

textanalys

Detaljplan för Raffinaderiet 1 m fl. i Lund, Lunds kommun Utveckling av

bullerreglering under detaljplaneprocessen

Bestämmelser och utformning kopplat till buller i antagande handlingarna Plankarta

- Genomgående lägenheter med tillgång till tyst/ljuddämpad sida ska planeras där riktvärde vid fasad (55 dBA) inte infrias.

- Fasader ska utformas bullerdämpande mot industri- och trafikbuller (Lunds kommun, 2009a). Planbeskrivning

- Placering av användningar beror på bullersituationen, kontor och centrumfunktioner närmast järnväg. - Kvartersstukturen och byggnader anges ge tysta eller ljuddämpade gårdar. Sluten bebyggelse anges vara en förutsättning för bostadsbyggande på platsen.

- Utformningen av genomgående lägenheter gör att hälften av bostadsrummen är mot ljuddämpad sida. - Fasaden och fönsters utformning ska göra att ljudnivåerna inomhus infrias.

- Möjlighet för tyst asfalt (Lunds kommun, 2009b, pp. 6, 19, 22 ).

34

4.1.3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT OM EMPIRIN

Kommunikativ rationalitet identifieras i fallet genom att detaljplanen motiveras med den politiskt antagna översiktsplanen (Lunds kommun, 2009b, p. 43).

Hänvisning till Boverkets Allmänna råd 2008:1 (Lunds kommun, 2009b, pp. 21, 27) samt Boverkets beräkningsmodell med frifältsvärde vid uteplats (Boverket, 2008, p. 9; Lunds kommun, 2009b, pp. 30, 33) visar att Boverket är förebilden gällande planeringen av detaljplanen.

Miljönämndens hänvisning till MISTRA och Naturvårdsverket tyder på missnöje kring de riktvärden stadsbyggnadskontoret använder. MISTRA investerar enligt deras hemsida i miljöforskning (MISTRA, 2014) och Naturvårdsverket tar fram kunskap och underlag för att utveckla Sveriges miljöarbete (Naturvårdsverket, 2014b). Dessa korta beskrivningar indikerar att de aktörer miljönämnden anger som goda källor kring buller är fokuserade på miljöfrågor, och därmed rimligen faller under vad Emmelin och Lerman beskriver som miljöparadigmet (Emmelin & Lerman, 2006, p. 13). Miljönämndens synpunkter tenderar att dra mot den kalkylerande rationaliteten medan stadsbyggnadskontoret drar mot den kommunikativa rationaliteten. Bullerutredningen visar att kvantitativa undersökningar görs i anslutning till planen (Lunds kommun, 2009b, p. 27). Planbeskrivningen innehåller argumentation för val av utformning och användning med bakgrund i

bullersituationen, målet är att utformning ska leda till att bullerriktvärden infrias (Lunds kommun, 2008a, pp. 12, 28). Utformning och användning ändrades av kommunen efter synpunkter från länsstyrelsen och miljönämnd. Grunden för synpunkterna var att riktvärden överskreds (Lunds kommun, 2008a, pp. 8-10; Lunds kommun, 2009e; Lunds kommun, 2009c, pp. 4, 8-10; Lunds kommun, 2009d, pp. 4, 8-9). De mer kvantitativa riktvärdena styr till viss del utformningen av platsen, men Lunds kommun anger att de har gjort en avvägning mellan olika intressen, bland annat mellan stadsform, arkitektur och buller (Lunds kommun, 2008, p. 28). Den kalkylerande och kommunikativa rationaliteten möts genom avvägningar mellan riktvärden och andra intressen. Avvägningar är tillsynes möjliga fram till det finns risk att riktvärden inte klaras.

35