4. Fall
4.3 Lund
Undersökt dokument:
Förstudie, Spårväg Lund C till ESS- ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken. 2011- 05- 02
Undersökt planeringsområde:
Den första etappen planeras mellan Lund C och forskningsanläggningen ESS. Den nu-varande sträckan trafikeras av vad som kallas Lundalänken och är byggd som en priorit-erad bussgata, anpassad för möjlig konvertering till spårvagnstrafik.
6WDGHQVNROOHNWLYWUD¿NV\VWHP
Hur ser dagens och det framtida resebehovet ut för den planerade sträckan?
Dagens trafiksituation beskrivs som hårt belastad och uppgick enligt Skånetrafiken till 6 000 resor per dygn 2008. 2020 förväntas resandet att öka till mellan 12 – 15 000 per dygn. Antal resor i maxtimmen per riktning redovisas inte men mellan Lund C och sjukhu-sområdet går busstrafiken med nästan en minuts intervall i rusningstrafik. Det finns idag möjlighet att öka kapaciteten genom att köra längre bussar och öka turtätheten. Som mest beskrivs kapaciteten kunna fördubblas med busslösning.
Hade transportbehovet kunnat tillgodoses på något annat sätt? Vilka alternativ har utretts?
Spårvägstrafik jämförs i förstudien med ett nollalternativ där inga åtgärder görs i in-frastrukturen. Tunnelbana och järnväg utesluts på grund av för litet reseunderlag. BRT- trafik bedöms vara en förbättring av kapacitet gentemot nollalternativet men bedöms inte vara lämplig med hänsyn till de höga stadsmiljöambitioner kommunen har för sträckan Lund C- ESS. Det bedöms heller inte lämpligt med tanke på den planerade etapputbyg-gnad genom stadskärnan, då hållplatsmiljöerna beskrivs som mycket storskaliga.
Bild 8. (Förstudie Spårväg Lund C till ESS. Lunds kommun, 2011) Bild 9. Den planerade spårväg-slinjen. (Förstudie Spårväg Lund C till ESS. Lunds kommun, 2011)
Beskrivs spårvägtrafik ge fördelar som inte hade gått att uppnå annars? Är spårfaktorn ett motiv?
Spårvagnen är det trafiksystem som bedöms kunna bidra till både kraven på attrak-tiv stadsmiljö och den attrakattrak-tiva kollekattrak-tivtrafik som är de två huvudmålen i projektet. Nollalternativet bedöms inte uppnå kraven om attraktiv kollektivtrafik och attraktiv stadsmiljö.
”Moderna spårvägar ska dessutom inte enbart ses som en kollektivtrafiklösning, utan de är ofta en del i ett helhetsgrepp för stadens samtliga transportfrågor kopplade till stadsmiljöomvandling” -(Förstudie Spårväg Lund C till ESS, 2011)
Förstudien hänvisar till ”spårfaktorn” som en effekt som tar hänsyn till mjuka faktorer och attraherar fler resenärer än motsvarande busstrafik. Det gäller även i fall då spårvag-nen inte går snabbare än motsvarande buss.
4.3.2 Stadens struktur
Har staden en lämplig bebyggelsestruktur för spårvangstrafik?
Vid järnvägsstationen präglas staden av kvartersbebyggelse i två till fem våningar med stadsmässiga trottoarer. Vid Brunnshög är det mestadels jordbruksmark idag. Eftersom den planerade sträckningen är där Lundalänken går idag, och som byggdes för att kunna konverteras till spårväg, är geometrin redan anpassad för spårväg. Dock innehåller sträckningen en tvär kurva vid Sankt Laurentiigatan men ses ändå som den mest lämpli-ga sträckningen. BRT-trafik beskrivs inte kunna anpassas i den lämpli-gamla stadskärnan på ett attraktivt sätt. Det redogörs inte hur spårvagnstrafik fungerar i den gamla stadskärnan. Vilken bebyggelsestruktur eftersträvas längs spårvägslinjen?
Sträckan delas karaktärsmässigt in i två delar. Ett stensatt stadsstråk vid de centrala delarna och ett grönt hållbarhetsstråk från LTH ut mot ESS. Vid de centrala delarna ska den befintliga bebyggelsen förtätas, längre ut mot sjukhuset och Ideon planeras ombyg-gnader och vid Brunnshög och ESS nybyggnation. Vid de befintliga delarna av stråket eftersträvas en förtätning av bebyggelsen medan den planerade stadsdelen Brunnshög planeras bli en blandstad.
”en ny blandad stadsdel med tät och stadsmässig bebyggelse... Brunnshögområdet har centrum som förebild vad gäller mått och utformning.” -(Förstudie Spårväg Lund C till ESS,
2011) 30
Bild 10.
Den planerade stadsdelen Brunnshög.
(Förstudie Spårväg Lund C till ESS.
Vilken planeringsstrategi används för spårväg?
Som nämnts utgörs sträckan av två olika karaktärer. Vid den redan existerande delen av staden, närmast centrum, är principen att spårvagnen ska integreras medan den i Brunnshög ska bli strukturbildande:
”Huvudprincipen är att spårvägen ska integreras i stadsmiljön och att den småskaliga gatu-karaktären ska behållas” -(Förstudie Spårväg Lund C till ESS, 2011)
”Spårvägen kommer att utgöra ryggraden i stadsdelen Lund NE/Brunnshög och bli dess viktigaste offentliga rum.” -(Förstudie Spårväg Lund C till ESS, 2011)
En princip som gäller hela spårvagnslinjen är de olika trafikslagens prioritet, där ga-tutrymmet utformas med fokus på gångare och cyklister följt av spårvagn, buss och bil.
4.3.3 Stadens varumärke
Vilken roll har spårvagnen i kommunens vision för staden och vilken bild förväntas den ge staden?
Det övergripande målet är att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att nästkom-mande generationers behov äventyras. Det vill säga en hållbar utveckling. Vid Brunnshög är målet att en tredjedel av resandet ska ske kollektivt, en tredjedel med gång och cykel och en tredjedel med bil. Spårvagnstrafik konstateras också bidra till uppfyllandet av samtliga nationella, regionala och lokala mål.
Ett av målen med spårväg är att skapa förutsättningar för utveckling av näringsliv och goda boendemiljöer. Införandet är ett sätt att tillmötesgå målen om attraktiv kollek-tivtrafik, hög kapacitet och god stadsmiljö.
”Stadsmiljön och dess förmåga att skapa ett levande och kreativt klimat längs spårvä-gen kommer att starkt påverka Lunds status och utvecklingspotential som en av Sveriges ledande kunskapsstäder.” -(Förstudie Spårväg Lund C till ESS, 2011)
Spårvägssatsningen är en central del i ett led av olika stadsutvecklingsprojekt som in-nefattar både förtätning och en ny blandstad i campusmiljö med en miljöprofil. Spåret passerar universitetssjukhuset, LTH, Ideon och avslutas vid ESS och MAX IV och kallas därför kunskapsstråket.
Vad är spårvagnens roll i lokal och regional utveckling?
I den lokala utvecklingen syftar spårvägslinjen till att koppla det nya området vid
Brunnshög till de centrala delarna med gen och attraktiv kollektivtrafik. Spårvagnen ska vara ett integrerande element och skapa en mental koppling.
”Dragningen av en spårvägslinje från Lunds centrum till det planerade området i Lund NE/ Brunnshög kommer att utgöra en viktig mental koppling mellan Lund NE/Brunnshög och Lund C... Spårvägen kommer på så sätt att vara ett viktigt integrerande element för det planerade Lund NE/ Brunnshögs-området. ” -(Förstudie Spårväg Lund C till ESS, 2011)
Lund har en stark inpendling och den planerade sträckan tangerar nästan hälften av stadens arbetsplatser och lärosäten och ses därför vara av regional betydelse.
Vilken roll har spårvagn i kommunens arbete för hållbar utveckling?
För att kommunen ska kunna genomföra en förtätning måste kollektivtrafiken stärkas för att det ska kunna ske på ett hållbart sätt. Spårväg ses som ett led i en hållbar utveckling.
”Lunds kommun driver sedan länge ett mycket aktivt hållbarhetsarbete och detta projekt är en naturlig del i detta arbete” -(Förstudie Spårväg Lund C till ESS, 2011)
Vid de norra delarna av stråket planeras en grön körbana med sedum eller gräs för att skapa en tydlig hållbar profil.
4.3.4 Sammanfattning
I Lund motiveras ett införande av spårvagn av det förväntade ökade resebehovet vid etablering av den nya stadsdelen Brunnshög och forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Visionen är att spårvägen ska utgöra en viktig mental närhet och koppling till stadskärnan och dessutom genom användandet av modern teknik påverka bilden av Lund som en av Sveriges ledande kunskapsstäder. Stora delar av linjesträckan anläggs i ett för tillfället oexploaterat område där spårvägen ska vara strukturbildande i det så kallade kunskapsstråket och ge förutsättningar för tillväxt och nyetablering. Spårvagnen anses vara det trafikslaget som bidrar till kommunens huvudmål i projektet; attraktiv stadsmiljö och attraktiv kollektivtrafik.