S LUTSATS

Sammantaget är det tydligt att utbildningsmiljön som finns idag inte är så inkluderande som den skulle kunna vara. Domare behöver fortfarande passa in i en väldigt trång mall för att kunna ta del av utbildningar på bästa sätt. Om en domare inte passar in i mallen finns risken att han eller hon antagligen inte kan ta till sig utbildningen då så mycket annat, som rädsla för glåpord, tankar kring ombyte och sovplatser tar upp både tid och tankekraft som gör att fullt fokus på utbildningen inte längre är möjligt. Med detta i åtanke kan man tänka sig att det bör finnas utrymme för fler utbildningsformer som har en annan målgrupp och ett annat tänk än det traditionella. För att i större utsträckning undersöka hur behovet av en homogen domarutbildning för tjejer ser ut skulle denna kvalitativa undersökning kunna kompletteras med en kvantitativ sådan som snarare tar avstamp i mängd och siffror än i personliga upplevelser.

37 Frågeställningar för en sådan undersökning kan vara hur efterfrågan för en sådan utbildning ser ut, hur de utbildningar som finns idag upplevs av tjejdomare samt vilka saker som är viktiga för en utbildning att lyfta för att locka och behålla fler tjejer till fotbollen.

Något som tidigare nämndes i den här undersökningen var att det vore intressant att höra killars syn på genusproblematiken finns för att få en klarare bild av hur medveten domarkåren i stort är. Även detta skulle kunna vara ett uppslag för en undersökning i framtiden. När killars inverkan på och förståelse för klimatet diskuteras vill jag återkomma till att det vore intressant att höra mer om vad tjejer som aldrig tog sig till domarkåren och klimatet som finns där ser på killar och deras närvaro. Vet man vikten av den kan man också utforma utbildningarna i framtiden för att passa fler. Respondenterna i studien pratade mycket om att förebilder är en viktig del i både deras och andras potentiella domarutövande. Detta är ett faktum som jag inte har tagit i beaktning tidigare och det vore intressant att även här djupdyka i hur stor betydelse förebilder faktiskt har. Detta kan göras både i kvalitativ och kvantitativ form, men i första hand skulle det vara intressant med en kvantitativ undersökning bland tjejer som ännu inte är fotbollsdomare, och hur stor betydelse det skulle ha för dem om de hade någon att se upp till.

Det görs fortfarande stor skillnad på tjejer och killar i deras utövande och alla instanser är med och bidrar till detta då både lag, ledare, enskilda spelare, tillsättare, instruktörer och förbund upprätthåller de ”regler” som finns. Detta gör att genusdebatten fyller ett stort syfte i sammanhanget och är oerhört viktig att belysa. I samhället görs många insatser för att bjuda in tjejer och kvinnor till mansdominerade fält, och det samma borde eftersträvas inom fotbollen. Precis som Riksidrottsförbundet (2017a) skriver i Strategi 2025 måste vi alla, tillsammans sträva efter jämställdhet för en framgångsrik idrott.

38

R

Butler, J. (2007). Genustrubbel. Göteborg: Daidalos.

Bäckström, Å. & Isakson, F. (2014). Coola idoler och hjälpsamma förebilder. Svensk

Idrottsforskning. 23(1), 35-39.

Cahn, S. K. (1994). Coming on strong: Gender and sexuality in twentieth-century women’s

sport. Cambridge: Harvard University Press.

Centrum för idrottsforskning (2018a). Jämställdhet en väg till framgångsrik idrottsutveckling.

Centrum för idrottsforskning. Hämtad från: https://centrumforidrottsforskning.se/

Centrum för idrottsforskning (2018b). Långt kvar till jämställd idrott. Centrum för

idrottsforskning. Hämtad från: https://centrumforidrottsforskning.se

Csizma, K. A., Wittig, A. F. & Schurr, K. T. (1988). Sport stereotypes and gender. Journal

of Sport & Exercise Psychology, 10(1), 62-74.

Danielsson, H. (2017, 6 augusti). Domare misshandlad under fotbollsmatch. Norrländska

Socialdemokraten. Hämtad från: http://www.nsd.se

Deal, C. J., Pankow, K., Chu, T. A., Pynn, S. R., Smyth, C. L. & Holt, N. L. (2018). A mixed method analysis of disciplinary incidents in men’s soccer. Sport Management Review.

21(1), 72-85.

Ekholm, J. & Rhyd, M. (2005) Flickor och fritidsgården: Tonårsflickors uppfattning om

sin situation på fritidsgårdar. C-uppsats, Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen

för utbildningsvetenskap.

Fiedler, E. (2016, 15 november). Efter 200 allsvenska matcher, världsmästarna och hemligt nummer – Champions league blir Örebrodomaren Per Brogeviks sista uppdrag. Nerikes

39 Folkesson, P., Nyberg, C., Archer, T. & Norlander, T. (2002). Soccer referees’ experience of

threat and aggression: Effects of age, experience, and life orientation on outcome of coping strategy. Aggressive Behavior. 28(4). 317-327.

Forbes, A., Edwards, L. & Fleming, S. (2015) “Women can’t referee”: Exploring the experiences of female football officials within UK football culture. Soccer & Society,

16(4), 521-539.

Gencay, S. (2009). Magnitude of psychological stress reported by soccer referees. Social

Behavior and Personality. 37(7), 865-868.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hirdman, Y. (2003). Genus – om det stabilas föränderliga form (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Hjelm, J. (2009) Fotboll åt alla!. Svensk Idrottsforskning. 18(1), 19-23.

Johansen, B. T. & Haugen, T. (2013). Anxiety level and decision-making among Norwegian top–class soccer referees. International Journal of Sport and Exercise Psychology.

11(2), 215-226.

Julin, A. (2017, 10 september). Domaren historisk efter Bundesliga-matchen. Expressen. Hämtad från: https://www.expressen.se

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Lagnelius, E. K. (2013, 12 november). SvFF: ”Kommer få samma överraskning som Anders Svensson”. Aftonbladet. Hämtad från: https://www.aftonbladet.se

Larsson, M. (2013, 25 december). Zlatans attack efter debatten om bilpriset. Expressen. Hämtad från: https://www.expressen.se

40 Larsson, H., Fagrell, B. & Redelius, K. (2005). Kön-idrott-skola. idrottsforum.org.

Lindroth, J. (2011). Idrott under 5000 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Meisels, D. (2017, 22 augusti). Domare hotad under fotbollsmatchen. Upsala Nya Tidning. Hämtad från: http://www.unt.se

Nationella sekretariatet för genusforskning. (2018). Ord på fältet. Kunskap om genus. Hämtad från: https://www.genus.se

Otlu, D. & Karlsson, K. (2018). Lindh: ”Tråkigt för individer som kommer i kläm”. SVT

Sport. Hämtad från: www.svt.se

Peterson, T. (2005). Idrottens professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser.

Sociologisk forskning, 42(1) 3-10.

Rainey, D. & Winterich, D. (1995). Magnitude of stress reported by basketball referees.

Perceptual and Motor Skills. 81(3). 1241–1242.

Riksidrottsförbundet. (2003). Idrott, kön och genus: En kunskapsöversikt. Farsta: Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet. (2015). Idrotten i siffror. RF Verksamhetsberättelse 2015.

Riksidrottsförbundet. (2016). Idrotten i siffror. RF Verksamhetsberättelse 2016.

Riksidrottsförbundet. (2017a). Fem utvecklingsresor. Strategi 2025. Hämtad från: http://www.strategi2025.se/

Riksidrottsförbundet. (2017b). Idrotten i siffror. RF Verksamhetsberättelse 2017.

Rostvik, M. (2011). ”Hemma på min gata i stan...”: Tillhörighet, identitetsskapande och

fritid bland unga flickor i Gottsunda. Arbetsrapport, Uppsala: Uppsala Universitet,

41 Sandberg, M. (2017, 13 december). #Idrottslöner – Männen tjänar i snitt 72 gånger mer än

kvinnorna. SVT Sport. Hämtad från: https://www.svt.se/

Schmalz, D. L. & Kerstetter, D. L. (2006). Girlie girls and manly men: Children’s stigma consciousness of gender In sports and physical activities. Journal of Leisure Research,

38(4), 536-577.

Svender, J. (2012). Så gör(s) idrottande flickor: Iscensättande av flickor inom barn och

ungdomsidrotten. Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms Universitet, Institutionen

för pedagogik och didaktik.

Thorén, P. & Kalrsson, K. (2014, 11 november). TV4 strök hyllningen till Therese Sjögran.

Aftonbladet. Hämtad från: https://www.aftonbladet.se

Tiwa, W. (2018, 1 maj). Some workers express their support for Caster Semenya. South

African Broadcasting Corporation News. Hämtad från: http://www.sabcnews.com

Tredway, K. (2014). Judith Butler redux – the heterosexual matrix and the out lesbian athlete: Amélie Mauresmo, gender performance, and women’s professional tennis. Journal of

the Philosophy of Sport, 41(2), 163-176.

Törner, A. (2017). Trygga domare. Värmlands FF. Hämtad från:

http://www.varmlandsff.se/certifiering-fotboll-for-alla/trygga-domare/

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Värmlands FF. (2018). Matcharvoden för spelåret 2018 (1 januari-31 dec). Värmlands FF. Hämtad från: www.varmlandsff.se

B

Bilaga 1.

Karlstad 2018-05-01 Hej!

Jag heter Amanda Törner och läser sista terminen på Karlstad Universitets idrottsvetenskapliga program. Jag skriver just nu mitt examensarbete som avser att undersöka vilken hänsyn som tas till genus under fotbollsdomarutbildningar. Den utbildning som undersöks är Sverigecupen i Karlstad och jag kontaktar dig med tanke på ditt deltagande där. Fokus under intervjun kommer ligga på dina upplevelser från utbildningssituationen och vilka eventuella förändringar du skulle vilja se för att bättre anpassa en utbildning efter dina behov.

Intervjun kommer ta ca 30 minuter och genomföras inom de närmaste veckorna. De svar som lämnas vid en intervju kommer behandlas helt konfidentiellt utan möjlighet att spåra dem tillbaka till lämnaren vilket sker genom avidentifiering. För att underlätta arbetet med analysen kommer intervjuerna spelas in, men inspelningarna kommer endast höras av mig personligen och kommer inte föras vidare till tredje part. Det går när som helst under intervjun att avbryta, och alla frågor behöver inte besvaras ifall du som respondent av någon anledning inte vill. Eventuella frågor kring upplägg besvaras av mig på mail (amanda.torner@hotmail.com) eller via telefon (0705-93 42 87), hoppas att du finner ämnet intressant och skulle vilja delta.

Med vänliga hälsningar, Amanda Törner

Bilaga 2.

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

 Ålder

 Tid som domare

 År på mixad utbildning

Mixade utbildningen

 Hur upplevdes det? o Fördelar? o Nackdelar? o Vad saknades?

 Tankar kring utbildningens genusperspektiv o Var märkets det?

o Var märkets det inte?

o Skulle man kunna förändra detta för att nå ett bättre resultat?

Homogen utbildning

 Om det fanns, hade det varit bra? o Varför/varför inte? o Fördelar?

o Nackdelar?

Den vardagliga verksamheten

 Vilka utmaningar möter/mötte du i ditt vardagliga dömande?  Vad kan man göra för att öka antalet kvinnliga domare?

Övriga frågor

Tack och hej!