Det har visat sig att införandet av NPM har påverkat de tre centrala dragen i den svenska ledarskapsmodellen och vi kan utifrån detta dra slutsatsen att vi också rört oss bort från den. Vi har även funnit att de tre centrala dragen vi utgick ifrån i vårt fall är sammanlänkade, det vill säga, om det ena draget påverkas leder detta till att de andra två också gör det.
Så som den svenska ledarskapsmodellen påverkades av nya managementmodeller i Päivis studie av den privata sektorn har det visat sig att den påverkats i vår också. Ur detta drar vi slutsatsen att det inte är en fråga om var modellerna införs utan att de införs.
Den största skillnaden är att maktdistansen har ökat och att det i och med införandet av nya tjänster även lett till att det blivit mer hierarkiskt. Genom att maktdistansen har ökat och förskolechefen inte är lika nära och tillgänglig i sin verksamhet har detta även lett till att
delaktigheten och konsensus har påverkats. Förskolecheferna anser att det är lättare att ta beslut rörande verksamheten ju större distans du har till den, men samtidigt som detta sker ökar distansen till medarbetarna också automatiskt. Detta innebär att medarbetarna inte längre har en möjlighet att påverka de beslut som chefen tar. Om inte medarbetarna har den möjligheten är det omöjligt att uppnå konsensus då besluten inte ens diskuteras utan bara fattas.
Som författarna Moos och Möller påpekar i sin artikel är det svårt att inte tappa sitt eget lands kultur när nya modeller införs. Vi tycker att detta stämmer även i vårt fall, men trots att införandet av globala managementmodeller leder till att vi rör oss bort från den svenska
ledarskapsmodellen kan vi ändå se att vissa delar av den lever kvar. Detta tror vi beror på att den avspeglar det svenska samhället i så stor grad och är inrotad i medborgarna.
36
K
ÄLLFÖRTECKNINGAlmqvist, R (2012). New public management – om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll.
Malmö: Liber.
Alvesson, M, Deetz, S (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Bell, E, Bryman, A (2010). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber.
Busch, T (2013). Värdebaserad ledning i offentliga professioner. Lund: Studentlitteratur.
Chef (2014) http://chef.se/trendkansliga-chefer-hotar-svensk-ledarstil/ hämtad 2014-02-21.
Dagens Nyheter (2014) http://www.dn.se/debatt/vara-yrken-har-kidnappats-av-ekonomernas-modeller/ hämtad 2014-03-10.
Eurofound (2014) http://www.eurofound.europa.eu/about/ hämtad 2014-06-07.
Hasselbladh, H, Bejerot, I, Gustafsson, R (2008). Bortom New Public Management – Institutionell transformation i svensk sjukvård. Lund: Academia adacta.
Holmberg, I, Henning, R (2003). Offentligt ledarskap – om förändring, förnyelse och nya ledarideal. Lund: Studentlitteratur.
Holme, M I, Solvang, B K (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hood, C (1995). The “New Public Management” In The 1980s: Variations On A Theme, Accounting, Organizations and Society, vol. 20, No. U3, pp. 93-109.
Huzell, H (2005). Management och motstånd: Offentlig sektor i omvandling – en fallstudie.
Karlstad: Institutionen för ekonomi, Avd. för arbetsvetenskap, Karlstads universitet.
37
Jönsson, S (1995). Goda utsikter – Svenskt management i perspektiv. Stockholm: Nerenius &
Santerus.
Klausen, K K, Stålberg, K (1998). New Public Management i Norden. Odense: Odense Universitetsförlag.
Källström, A (1995). I spetsen för sin flock – normer för svenskt management. Stockholm:
Industrilitteratur.
Landsorganisationen (LO) (2014)
http://www.lo.se/start/om_oss/historisk_tillbakablick/1880_1899 hämtad 2014-04-11.
Landsorganisationen (LO) (2014)
http://www.lo.se/start/om_oss/historisk_tillbakablick/1920_1939 hämtad 2014-04-11.
Landsorganisationen (LO) (2014)
http://www.lo.se/start/om_oss/historisk_tillbakablick/1960_1979 hämtad 2014-04-11.
Leion, A (1974). Den svenska modellen – hur ska det gå med socialdemokratin, ekonomin och den offentliga sektorn? Stockholm: Ronzo.
Lindbeck, A (1998). Det svenska experimentet. Stockholm: SNS förlag.
Lundberg, E (1985) "The Rise and Fall of the Swedish Model", Journal of Economic Literature.
Magnusson, L (2006). Håller den svenska modellen? Arbete och välfärd i en global värld.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Magnusson, L, Ottosson, J (2012). Den hållbara svenska modellen – innovationskraft, förnyelse och effektivitet. Stockholm: SNS förlag.
38
Moos, L, Moller, J, Johansson, O (2004). A Scandinavian Perspective on Educational Leadership. Educational Forum, The, 2004, Vol.68(3), p.200-210.
Nationalencyklopedin (2014), http://www.ne.se/lang/decentralisering hämtad 2014-04-05.
Nationalencyklopedin (2014), http://www.ne.se/lang/m%C3%A5lstyrning hämtad 2014-04-05.
Nationalencyklopedin (2014), http://www.ne.se/lang/offentliga-sektorn hämtad 2014-03-10.
Notisum, Skollagen 2010:800, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100800.htm hämtad 2014-05-20
Power, M (1999). The Audit Society – Rituals of Verification. Oxford: Oxford uni. Press.
Osborne, D, Gaebler, T (1992). Reinventing Government, How the Neurial Spirit is
Transforming the Public Sector – from Schoolhouse to Statehouse, City Hall to the Pentagon. I Sandberg, Å (2003). Ledning för alla? Stockholm: SNS förlag.
Riestola, P (2013). Chef i en högpresterande kulur- Implementering av ett globalt managementkoncept i lokala organisationskulturella kontexter. Karlstads Universitet.
Sandberg, Å (2003). Ledning för alla? – Perspektivbrytningar i arbetsliv och företagsledning.
Stockholm: SNS förlag.
Skolinspektionen (2013),
http://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och- vagledning/Stallningstaganden/Forskolechefens-mojlighet-att-delegera-och-forskolors-organisation-/ hämtad 2014-04-14.
Skolledarna (2013), http://www.skolledarna.se/Skolledaren/Artikelarkiv/2013/Delat-ledarskap/
hämtad 2014-05-01.
39
Skolverket (2010),
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2455 hämtad 2014-05-01.
Sveningsson, S, Alvesson, M (2010). Ledarskap. Malmö: Liber.
Thullberg, P, Östberg, K (1994). Den svenska modellen. Lund: Studentlitteratur.
40
B
ILAGADEL I - BAKGRUND
1. Vad har du för akademisk bakgrund?
2. Hur länge har du arbetat som förskolechef?
3. Hur länge har du varit aktiv inom barnomsorgen?
4. Hur många förskolor är du chef över?
– Har det alltid varit så många?
DEL II – MAKTDISTANS
5. Vilket är ditt ansvarsområde? Vilka är dina huvuduppgifter som förskolechef?
6. Vilka färdigheter anser du är centrala när man ska leda en förskoleverksamhet?
7. Vad tycker du man bör ha i åtanke när man leder andra?
8. Hur stor handlingsfrihet har du? Vad gäller beslut angående verksamheten. Krävs klartecken från högre chef?
9. Ansvarar du för att utvärdera om verksamheterna har uppfyllt de nationella krav och mål som ställs?
DEL III – DELAKTIGHET
10. Vad gör du för att engagera din personal i verksamheten?
11. Hur viktigt är det för personalen att känna sig uppskattad? Har ni någon form av belöningssystem?
12. Får din personal möjlighet att påverka utformningen av verksamheten?
– Om ja, hur? På vilket sätt?
13. Vad gör du för att uppfylla mål- och budgetplanen som verksamheten har? - Är personalen informerad om vad det är för typ av mål?
– Hur delaktiga är de i uppfyllandet?
41 DEL IV – KONSENUS
14. Fattas beslut som rör hela verksamheten i samförstånd med personalen eller tar du besluten själv?
– Om beslut fattas i grupp, hur går ni tillväga?
15. Förekommer det att dina uppgifter delegeras till personal ur verksamheten?
– Om ja, vilken typ av uppgifter? Hur ofta? Varför?
– Om ja, hur hanterar du den?
16. Vilka krav ställs av kommun, stat, personal och föräldrar och hur upplever du dem?
– Har de förändrats genom åren?