Det resultat som framkommit i detta självständiga arbete är inte alltid grundade i förskolans egna avsikter. Liksom jag redan beskrivit finns viljan att ”lyfta”
mångfalden i de analyserade likabehandlingsplanerna. Lunneblad (2018) me-nar att det inte går att skylla på styrdokument som ligger till grund för försko-lans likabehandlingsarbete. Vad som görs gemensamt får ofta dominans som en rådande struktur vilken riskerar att uppfattas som naturlig eller normal. Jag menar med detta att likvärdiga möjligheter inom förskolans praktik kan bli verkliga först när de strukturer och normer som är rådande kritiskt kan ifråga-sättas. Hur mångfald rekontextualiseras ger en antydan om vikten av normkri-tik i verksamheten. Att förskolorna vid upprepade tillfällen uttrycker det pro-blematiskt att definiera begrepp som mångfald och beskriver sig själva som okunniga är ett tecken på att mer kunskap behövs om de strukturer som produ-cerar mångfald som begrepp och tanke. Liksom Olausson (2013) menar jag att barnen borde tillskrivas mer handlingsutrymme och inte endast förekomma som passiva subjekt.
I denna avslutande del av mitt självständiga arbete vill jag beskriva varför jag valt att göra denna analys samt vilket bidrag jag anser att den har för profess-ionen och även förskolans praktik. Tanken var från början att fördjupa mång-faldsdiskussionen och dess relevans för förskolans praktik. Detta mynnade ut i en kritisk diskursanalys av förskolors likabehandlingsplaner. Genom att öka kunskapen om hur mångfald rekontextualiseras inom förskolans kan vi enligt min mening skapa en pedagogisk verksamhet som kan ställa sig kritisk till rå-dande normer och istället fokusera på varje enskilt barn. Enligt skolverket (2018) framkommer att förhållningssättet hos de som är verksamma inom för-skolan spelar en avgörande roll. Hur pedagoger agerar och talar inverkar på barns respekt och förståelse för vilka skyldigheter respektive rättigheter som finns i ett demokratiskt samhälle. Alla som är verksamma inom förskolan är viktiga förebilder för barnet. Med detta som grund anser jag att förskolan både bär på makt att reproducera strukturer men att den också bär på makten att påverka och förändra dessa. Min förhoppning är att kunna bidra med en kritisk diskussion kring de normer och värderingar som riskerar att förstärka sociala maktrelationer och även påverka det pedagogiska förhållningssättet. Jag menar att en förskola som inte tar detta på allvar riskerar att definiera barn som olika, vilket sätter käppar i hjulet för en jämställd förskola.
32
Denna uppsats beskrivande karaktär skulle kunna utvecklas i relation till per-sonliga upplevelser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare studier på om-rådet skulle kunna studera hur mångfald rekontextualiseras i den praktiska verksamheten med stöd av andra undersökningsmetoder som observationer el-ler intervjuer. Det empiriska materialet från denna sorts undersökningar skulle kunna påvisa hur mångfaldsarbetet rekontextualiseras utifrån personliga upp-fattningar. Eftersom det pedagogiska förhållningssättet utifrån tidigare forsk-ning men även från föreliggande analys kan ha en betydande roll kan det vara intressant att få veta hur tolkningar kring mångfald möjliggörs utifrån ett per-sonligt plan. Det kan vara av intresse att på ett djupare plan studera hur barn möjliggörs deltagande relaterat till ämnet och i förskolans praktik. Hur peda-goger och även barn uppfattar ord som etnicitet eller religion kan frambringa empiriskt material för att kunna diskutera hur mångfaldsarbetet förankras i praktiken.
33
REFERENSER
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok.
Stockholm: Liber.
Bagga-Gupta, S. (2004) Challenging understandings in pluralistic societies.
Language and culture loose in school sites and losing sight of democratic agenda in Swedish education? Utbildning och demokrati, 13(3), 11-36
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2007). Diskursanalys i praktiken. 1.
uppl. Malmö: Liber.
Cooper, Ami (2019). Skolan som demokratiprojekt: En poststrukturell dis-kursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt (Doktorsavhandling Karl-stad universitet: ORCID-id: 0000-0002-1621-7621)
Diskrimineringsombudsmannen (2019). Lagen om DO. Hämtad från:
https://www.do.se/lag-och-ratt/lagen-om-do/
Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. London: Polity Press.
Fairclough, N. (2015). Language and power, (3. uppl.). London & New York: Routledge.
Falsafi, Leili. (2005). Påtal om mångfald. Stockholm: Natur och Kultur Fylkenes, S, Mausthagen, S, Nilsen, A (2018). The Double Meaning Making of the term cultural diversity in teachers education discourses, Vol.2(1), 16-38. http://doi.org/10.7577/njcie.2284
Fylkenes, S. (2017). Whiteness in teacher education research discourses: A review of the use and mening making of the term cultural diversity. Teaching and Teacher Education, 71. 24-33. http://doi.org/10.1016/j.tate.2017.12.005) Hellman, Anette (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspek-tiv. Liber AB, Stockholm
Diskrimineringsombudsmannen (2019/01/04) Diskrimineringslagen. Hämtad från: https://www.do.se/lag-och-ratt/diskrimineringslagen/
Lunneblad, J (2018) Den mångkulturella förskolan motsägelser och möjlig-heter. Studentlitteratur AB, Lund
Löfdahl, A (2014) God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt i Löfdahl, A, Hjalmarsson, M & Franzèn, K (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori, förlaget Liber AB, Stockholm 2014.
Nordin, Svante (2019) Sveriges moderna historia: Fem politiska projekt 1809-2019.Förlaget Natur & litteratur Allmänkultur
34
Olausson, A. (2012). Att göra sig gällande: mångfald i förskolebarns kamrat-kulturer. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2012. Umeå
Salmson, K & Ivarsson, J (2016) Normkreativitet i förskolan- om normkritik och vägar till likabehandling. Lettland: OLIKA förlag AB
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Nordstedts Juridik AB Svaleryd, K. & Hjertson, M (2018) Likabehandling i förskola och skola.
Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk]. Stockholm: Veten-skapsrådet https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarde-rar/allapublikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html Revi-derad utgåva
Winther Jørgensen, Marianne & Philips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: studentlitteratur