När det gäller förskollärarens profession kan den här studien bidra till att belysa hur viktigt pedagogerna anser att humor och glädje är i förskolan, både för barnen och pedagogerna som arbetar där. Den kan också bidra med kunskap om hur man kan arbeta med det, genom att den lyfter fram några exempel på hur andra pedagoger arbetat aktivt med att höja humorn och glädjen och belyser strategier och hinder.
Studien visade att pedagogerna gav humor och glädje stor betydelse även om humor inte står med i styrdokumenten, och att de ansåg att det är något de måste göra eftersom läroplanen skriver att man ska utgå från barnens behov.
Till exempel står det i läroplanen: ” Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för ” (Skolverket, 2018, s 10).
En pedagog uttryckte däremot att de inte gemensamt planerade strategier för humor eftersom det inte är något som står med i läroplanen. Det här kan tyda på att strategierna oftare är enskilda eller outtalade mellan pedagogerna än medvetet planerade när det gäller arbetslagen som helhet.
Studien visade att alla informanterna ansåg att betydelsen av glädje och humor för barns lärande och välmående var väldigt stor, att de som individer gav humorn stort utrymme, och att de var medvetna om olika strategier och hinder. Men ingen uppgav sig ha tagit del av forskning kring barns humor eller strategier för höjande av humor i förskolan, vilket kan tyda på att kunskapen pedagogerna hade var en följd av slutsatser de dragit från sin
29
erfarenhet. Frågan om de tagit del av studier kring barns humor eller strategier för att höja humorn och glädjen i förskolan ställdes heller inte i den här studien, vilket skulle kunna vara intressant att undersöka i en framtida studie.
Det finns forskning om barns humor tillgänglig men forskning om hur utbildning av pedagogerna angående barns humor och humor-höjande strategier skulle kunna hjälpa pedagogerna eller arbetslagen på förskolor i praktiken finns däremot inte. Däremot har man studerat hur lärare som fått utbildning i att undervisa med humor kunnat påverka lärandet positivt, vilket gav goda resultatet (Banas, Dunbar, Rodriguez, & Liu, 2011). Förslag till fortsatta studier av större omfång skulle därför kunna vara att studera hur förskolor höjs kvalitetsmässigt både när det gäller välmående och lärande om pedagoger i ett arbetslag praktiskt utbildades i humor-kunskap och om humor- höjande strategier för förskolan. Man skulle kunna studera förskolans kvalitet när det gäller välmående och lärandet, före och ett år efter pedagogerna undervisats i att aktivt och medvetet använda humor-strategier i verksamheten.
[Type text]
REFERENSER
Alexandersson, M., (2015). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus, I Starrin, B & Svensson, P. (red). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (S 111-132). Lund: studentlitteratur.
Banas, J., Dunbar, N., Rodriguez, D., & Liu, S. J. (2011). A Review of Humor in Educational Settings: Four Decades of Research.
Communication Education, (1), 115. Hämtad från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbl
&AN=RN282887616&lang=sv&site=eds-live
Barne- og familiedepartementet (2015). Klar, ferdig, gå! Tyngre satsing på de små. Rapport fra en arbeidsgruppe om kvalitet i
barnehagesektoren (2005). Oslo: Hämtad från
https://www.regjeringen.no/globalassets/upload/kilde/bfd/prm/2 005/0028/ddd/pdfv/241896-sluttrapport-mars05.pdf
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2012). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Cvetkovic, A., & Öljarstrand, A. (2015). Humorforskning i svenska organisationer och arbetslivssammanhang. Sociologisk forskning, 52 (4), 363-394. Hämtad från
https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/18300 Dahlberg, L-O. & Johansson, K. (2015) Fenomenografi I. Fejes, A., &
Thornberg, R.(Red) Handbok i kvalitativ analys. (Uppl., 2, s.
162-173). Liber.
Fejes, A., & Thornberg, R., (2015) Kvalitet och generaliserbarhet i
kvalitativa studier. I Fejes, A., & Thornberg, R.(Red) Handbok i kvalitativ analys. (Uppl., 2, s. 273-275). Liber.
Fitzgerald, K. L., & Craig-Unkefer, L. (2008). Promoting Humor with Prekindergarten Children with and without Language Impairments in Classroom Settings. Young Exceptional Children, 11(4), 13–25. Hämtad från https://search-ebscohost-com.bibproxy.kau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ8 05348&lang=sv&site=eds-live
Hannikainen, M. (2001). Playful Actions as a Sign of Togetherness in Day Care Centres. International Journal of Early Years Education, 9(2), 125. Hämtad från
https://search-ebscohost-[Type text]
com.bibproxy.kau.se/login.aspx?direct=true&db=afh&AN=464 7852&lang=sv&site=eds-live
Haugen, Løkken & Röthle I (2006). Hur kommer småbarnspedagogik till?
Løkken, G., Haugen, S. & Röthle, M. (red.)
Småbarnspedagogik: fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. (1. uppl. ss. 14-27 ). Stockholm: Liber.
Hedin, L., Höjer, I., & Brunnberg, E. (2012). Jokes and routines make everyday life a good life—on ‘doing family’ for young people in foster care in Sweden. European Journal of Social Work, 15(5), 700–715.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1080/13691457.2011.579558
Jennings-Tallant, L. (2018). Children and their underworld : an exploration of young children’s humour as Bakhtinian carnivalesque.
Hämtad från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsble
&AN=edsble.775544&lang=sv&site=eds-live
Kibsgaard, S. (2019) Tull og tøys på ramme alvor i barnehagen. Oslo.
Universitetsforlaget.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys [Elektronisk resurs] : exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Linder, A. & Breinhild Mortensen, S. (2008). Glädjens pedagogik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Linge, L. (1993). Humor och barn: utvecklingspsykologiska aspekter på humorns funktion. Lund.
Loizou, E. (2004) Humorous Bodies and Humorous Minds: humor within the social context of an infant child care setting, European Early Childhood Education Research Journal, 12(1), 15-28.
http://dx.doi.org/10.1080/13502930485209281
Lokken, G. (2000). Tracing the Social Style of Toddler Peers. Scandinavian Journal of Educational Research, (2), 163. Hämtad från https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbl
&AN=RN081208682&lang=sv&site=eds-live
Lyon, Catherine (2006) Humour and the young child, A review of the research literature. TELEVIZION, 19/2006/E. Hämtad 2019 -1207 från
https://pdfs.semanticscholar.org/c865/1a059b328fddf22762f4d3 53e8b6f945da4a.pdf
[Type text]
Löfdahl (2014) God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (Uppl.,1.ss. 32-45) Stockholm, Liber.
Olsson, H., Backe, H. & Sörensen, S. (2003). Humorologi: vetenskapliga perspektiv på humor och skratt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Rönkkö, M.-L., & Aerila, J.-A. (2018.). Humour in a holistic learning process in a preschool setting unique soft toys and stories inspired and further developed by children’s sense of humour. FormAkademisk, 11(2), 13p.
https://doi.org/10.7577/formakademisk.1858
Skolverket. (2018) Läroplan för förskolan. Stockholm. Skolverket.
Søbstad,F. (1988) Førskolebarn og humor. Trondheim: Universitetet i Trondheim, Pedagogisk institutt, Rapport nr 1/90.
Doktorsavhandling.
Søbstad, F. (2006). Glede og humor i barnehagen. (1. Uppl.) Oslo:
Cappelens Forlag.
Søndergaard, D. M. (2018). The thrill of bullying. Bullying, humour and the making of community. Journal for the Theory of Social Behaviour, 48(1), 48–65. Hämtad från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=sph&
AN=128312611&lang=sv&site=eds-live
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vinje, A. K. & Berger Nylund, M. (2019) Slepp barna sin humor fri! Hämtad 2019 -1207, från https://www.utdanningsnytt.no/barnehage-lek/slepp-barna-sin-humor-fri/212063
[Type text]
BILAGOR
Bilaga 1 intervjuguide
1. Upplever du att förskolan präglas av humor och glädje?
2. Vilka omständigheter och situationer i förskolan leder till humor och skratt? Ge exempel
3. Hur använder du humor i samspelet med barnen och i vilka situationer?
4. Vilka hinder finns det för humor och glädje på förskolan menar du?
5. Vilka möjligheter finns det för humor och glädje på förskolan menar du?
6. Har arbetslaget någon gemensam strategi när det gäller humor?
7. Finns det stöd i läroplanen för att arbeta medvetet med humor och glädje i förskolan upplever du? Hur/vad?
[Type text]
Bilaga 2
Informationsbrev och förfrågan om medverkan i en intervjustudie, med titeln:
Möjligheter och begränsningar pedagoger upplever i arbetet med humorn och glädjen i förskolan
Jag heter Eva Gyberg Magnusson och skriver examensarbete på förskollärarprogrammet vid Karlstad Universitet.
För att nå studiens syfte vill jag intervjua pedagoger om deras
erfarenhet/uppfattning när det gäller möjligheter och begränsningar i arbetet med humor och glädje i förskolan.
Intervjun beräknas ta trettio minuter till en timme. Det är viktigt att intervjun sker i en miljö där vi inte blir störda, på en tid och en plats du bestämmer. Intervjuerna spelas in med en mobiltelefon som inte är uppkopplat till något nät och
transkriberas sedan till text utan att namn på den intervjuade står med.
Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att intervjuerna kommer att avidentifieras och behandlas enligt bestämmelser i Sekretesslagen.
Redovisning av resultat kommer att ske så att ingen individ kan identifieras.
Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra studerande och examinator, under en opponering samt i ett slutligt skriftligt examensarbete.Den förskola eller ort intervjun gjorts på kommer inte att nämnas.
Inspelningen och texten, samt samtyckesblanketten, förstörs direkt uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstad Universitets studieregister.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket då inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter kommer att behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.
Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads
[Type text]
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien:
Möjligheter och begränsningar pedagoger upplever i arbetet med humor och glädje i förskolan
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
...
Underskrift
... ...
Namnförtydligande Ort och datum
Kontaktuppgifter
Student: Eva Gyberg Magnusson, mail: evaguberg@hotmail.com
Handledare: Alexandra Guseva, universitetsadjunkt, mail: alexandra.guseva@
kau.se