Mätningarnas och nyckeltalens användbarhet

Studiens bibliotekschefer anser att det är viktigt att kunna mäta verksamheten, det är viktigt att kunna analysera och utvärdera biblioteket. De menar att det är viktigt att kunna visa vad biblioteken gör för både politiker, uppdragsgivare och personal. Informanterna anser att det är intressant att se trender över tid och hur olika satsningar har gett resultat. Verksamhetsberättelsen med löpande text och statistik i form av nyckeltal används som ett sätt att kommunicera med de förtroendevalda. Mätningarna och nyckeltalen anses vara användbara

30

Det upplevs svårt att ta fram nya mått och mätmetoder och studiens

bibliotekschefer efterfrågar istället möjligheten att mäta kvalitet och effekterna av vad biblioteket gör.

Jag tror att när KB tar över ansvaret för folkbiblioteksstatistiken kommer det att finnas en chans för biblioteken att lyfta problemen med nuvarande statistik. Jag tror att det kan innebär en möjlighet för bibliotekschefer i landet att gå samman, att läns- och regionbiblioteken går samman och påtalar de problem som finns och lyfter den osäkerhet som råder. Biblioteksstatistiken har inte förändrats i takt med att verksamheten har utvecklats. Användningen av biblioteken ser annorlunda ut idag, den gamla fokuseringen på utlåningssiffror ger en missvisande bild av verksamheten. Det interaktiva biblioteket 2.0, elektroniska medier och nättjänster måste introduceras i

folkbiblioteksstatistiken. Statistik inom kulturområdet är fortfarande inte tvingande men problemet med bortfallet måste åtgärdas, de mätningar som görs blir inte fullständiga och resultaten blir inte relevanta. För KB blir det en utmaning att försöka skapa balans mellan behovet av statistik och bibliotekens möjlighet att rapportera rätt uppgifter (Johansson 2009, s. 35). Enligt KB:s ambition ska de utveckla nya rutiner, nya metoder och indikatorer för insamling, utvärdering och uppföljning samt bearbetning av statistik. KB beskriver visionen att kunna göra internationella biblioteksjämförelser (Plan för utvidgat uppdrag inom biblioteksväsendet 2010, s. 26). Jag anser att KB ska ta del av den statistik som SOM-undersökningarna samlar in, vilken borde bidra till att ge en betydligt mer nyanserad och rättvis bild av bibliotekens

verksamhet.

Slutreflektion

Efter mailförfrågan till flera bibliotekschefer i Västsverige om intervju inför kandidatuppsats kring biblioteksstatistik var det två bibliotekschefer som svarade. Jag tror att anledningen till att de två bibliotekscheferna valde att ställa upp på intervju beror på deras egen positiva inställning till

statistikarbetet, vilket kan ha påverkat studiens resultat. Mitt urval kan inte ses som representativt för bibliotekschefer generellt. Intervjuarbetet har fungerat bra men nu i efterhand tänker jag att jag borde ha stått på mig och bett bibliotekscheferna utveckla några av svaren de gav. Eventuellt kunde jag ha haft flera följdfrågor. Dokumentstudien blev något liten i omfång då jag endast hade tillgång till det ena av de två bibliotekens verksamhetsberättelse, vilket också kan ha påverkat studiens resultat.

31

Käll- och litteraturförteckning

Opublicerade källor I författarens ägo

Intervjuer med bibliotekschefer utförda i april 2010

Granskogens verksamhetsberättelse 2008

Granskogens verksamhets- och genomförandeplan 2010

Publicerade källor och litteratur Bibliotekslagen (1996:1596)

Bodelsson, Cecilia, Jacobsson, Catarina (2008). Mätmetoder och nyckeltal. En

kvalitativ studie om hur bibliotekschefer mäter bibliotek. Borås: Högskolan i Borås,

Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Biblioteks- och

informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, 2008:35).

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi

Catasús, Bino (2008). Boken om nyckeltal. 2., uppdaterade uppl. Malmö: Liber

Den svenska biblioteksstatistiken (2009), Slutdokument från Svensk

Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik. Svensk Biblioteksförening

www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Statistik_slutdokument.pd f [2010-04-30].

Edgren et al (2005). Handbok i utvärderingsarbete. Prestationsindikatorer för

biblioteksverksamhet. Svensk biblioteksförenings specialgrupp för kvalitetsarbete

och statistik.

http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/HandbokenREV05. pdf [2010-02-14].

Ekbom, Christina (2005). På osäker grund: en kritisk granskning av svensk

folkbiblioteksstatistik. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting

Evers, Anne-Marie (2007). Utlåningssiffror säger för lite - profilering kräver nya mått. Framsidan.

www.vgregion.se/upload/Regionbibliotek/Framsidan/Framsidan%201%202007.pdf [2010-04-26].

32

Folkbiblioteksutredningen (1984). Folkbibliotek i Sverige: betänkande. Stockholm: Liber/Allmänna förl.

Harnesk, Jakob (2005). Grund för fortsatta mätningar. En utvärdering av Svensk Biblioteksförenings projekt. Handbok för utvärdering 2002-2005.

http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Utvarderingsrap%C 9ksprojektet.pdf [2010-04-26].

Höglund, Anna-Lena (1992). Mäta för att veta: om metoder att mäta

biblioteksverksamhet. Stockholm: Statens kulturråd

Höglund, Lars & Wahlström, Eva (2009). Användningen och attityderna: en rapport

om folkbibliotek baserad på SOM-undersökningen. Stockholm: Svensk

biblioteksförening

Inte bara att låna: nyckeltal för bibliotek. (1991). Stockholm: Svenska kommunförb.

Johansson, Annette (2009). Dikt eller verklighet? En introduktion till

biblioteksstatistik i Sverige och i andra länder. Svensk Biblioteksförening.

www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Dikt_eller_verklighet.pdf [2010-04-13].

Jönsson Adrial, Christina (2000). Att mäta det elektroniska biblioteket. Ikoner –

vision och tradition. www.btj.se/ikoner/arkiv/2000/pdf/00_5.pdf [2010-03-21].

Kommunallagen (1991:900)

Kungliga biblioteket KB. KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik.

http://www.kb.se/bibliotek/referensgrupper/expertgrupp-statistik/ [2010-02-14].

Kungliga biblioteket KB. Plan för utvidgat uppdrag inom biblioteksväsendet. http://www.kb.se/dokument/Plan%20f%C3%B6r%20utvidgat%20uppdrag%20inom %20biblioteksv%C3%A4sendet_KB20100416.pdf [2010-05-21].

Kävlinge kommun. Nyckeltal.

www.kavlinge.se/snabblankar/kommunfakta/ekonomi/introduktionikavlingekommun sekonomi/jamforandeavsiffrornyckeltal.4.6d58bf29123764f4a728000111.html [2010-04-26].

Lindgren, Lena (2008). Utvärderingsmonstret: kvalitets- och resultatmätning i den

offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur

Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur

Nyström, Viveca & Sjögren, Linnéa (2008). Nyttovärdering av bibliotek. Lund: Btj

Regeringens proposition 2009/10:3. Tid för kultur. www.regeringen.se/content/1/c6/13/21/04/a7e858d4.pdf [2010-04-13].

33

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Salomonsson, Tellervo (2003). Att mäta bibliotek: en studie av två biblioteks

verksamhetsberättelser. Borås: Högskolan i Borås, Biblioteks- och

informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Biblioteks- och

informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, 2003:106).

Skoglund, Lena (2007) i Evers, Anne-Marie (2007). Utlåningssiffror säger för lite - profilering kräver nya mått. Framsidan.

www.vgregion.se/upload/Regionbibliotek/Framsidan/Framsidan%201%202007.pdf [2010-04-26].

Statistsiska centralbyrån (SCB). Vad är statistik?

http://www.scb.se/Grupp/Klassrummet/_Dokument/Vad_ar_statistik.pdf [2010-04-30].

Sverige - så in i Norden: en jämförelse av nationell bibliotekspolitik i Danmark, Finland, Norge och Sverige. (2007). Stockholm: Svensk biblioteksförening.

www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Sverige_Norden_efter.pdf [2010-04-26].

Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur

Zetterlund, Angela (2004). Att utvärdera i praktiken: en retrospektiv fallstudie av tre

program för lokal folkbiblioteksutveckling. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet,

34

Bilaga, intervjuguide

Jag har valt att dela in mina frågor i tre delar.

Vilka mätningar/insamling av nyckeltal/statistik/metoder/teknik sker

Arbetar ni med några mätmetoder och nyckeltal utöver de obligatoriska uppgifter som skickas till kulturrådet?

Metod? Nyckeltal? Annat?

Har biblioteket något måldokument som innehåller mätbara målsättningar?

Var tar resultaten från mätningar och utvärderingar vägen?

Använder du resultaten som underlag vid beslut?

Hur går insamlingen av data till rent tekniskt?

Hur stor del kan extraheras direkt ur bibliotekssystemet?

Vilka nyckeltal används och i vilka sammanhang (till vem/vilka) används/redovisas de (kulturrådet, nämnden/kommunen) Funderar du ibland på att göra försök med andra mätmetoder? I så fall vilka?

Nya nyckeltal?

Hur mycket arbetstid tycker du kan/bör avsättas för mätningar?

Hur tycker du att mätningarna fungerar?

Vilka nyckeltal behövs och till vad?

Används nyckeltal för att utveckla/planera verksamhet framöver - saknas några Hur väl fungerar mätningar som beslutsunderlag?

Saknar du några nyckeltal eller mätmetoder?

Är utveckling av mätmetoder och nyckeltal ett område som intresserar dig?

Vad tycker du rent allmänt om de verksamhetsmätningar som används på biblioteken idag?