För att försäkra tillförlitligheten i mätningarna som gjorts i studien har mätningarna kvalitetssäkrats på olika sätt. Initialt har mätningarna för de 3 mätpunkterna mot vägg jämförts för att se att de har samma nivåer och att ingen mätposition sticker ut. Detta innebär att väggen varit utsatt för ett jämnt fördelat ljudfält. Ljudnivån för de två mätningarna på den bortre sidan har jämförts för att se så att de är så pass låga att man kan bortses från dessa. Även en jämförelse av mätpositionerna utomhus vid de olika mätningarna har gjorts för att försäkra repeterbarhet och tillförlitlighet i mätningarna.
Vidare har svepen inomhus jämförts för att kontrollera att ingen störning uppstått vid mätningarna. Även bakgrundsmätningar har gjorts och undersökts för att säkerställa att ingen yttre störning haft påverkan på resultaten. Till följd av detta bedöms mätosäkerheten i studien vara låg.
7 DISKUSSION
I detta avsnitt diskuteras studiens metoder, reliabilitet och validitet och styrkor och svagheter. Avsnittet avslutas med förslag till framtida studier.
Fältmätningar ansågs tidigt i projektet som en nödvändighet och den mest lämpliga metoden för att uppfylla syftet och huvudmålet. En studie enbart baserad på teori och simuleringar skulle i detta fall endast resultera i redan kända resultat och målet skulle inte uppnås. En nackdel med fältmätningarna är att flertalet mätningar bör göras på flera olika sorters fönster för att säkerställa resultatet. Det faktum att närliggande bostäder konstant har blivit störda av mätningarna medförde att antalet mätningar var tvungna att hållas ned. Mätningarna har utförts av författaren under överseende av experter på området för att säkerställa mätningarnas tillförlitlighet.
Simuleringarna har använts för att ytterligare säkerställa resultatens tillförlitlighet och utvärdera alternativa metoder.
Trovärdigheten i denna studie har stärkts av den dagliga kontakten och handledningen som skett av akustikexperter på Tyréns. Detta har säkerställt att planering, fältmätningar, resultat och data har blivit korrekta och utförts på korrekt sätt. Även analysen har säkerställts med hjälp av experterna. Vidare har trovärdigheten säkerställts eftersom fältmätningarna har gjorts på ett verkligt projekt. Detta innebär att mätningarna resulterar i resultat som är korrekta och applicerbara jämfört med om mätningarna hade gjorts i labbmiljö. Då hade trovärdigheten varit lägre och resultaten hade möjligtvis skiljt sig mot verkliga projekt.
Reproducerbarheten i studien har stärkts av den höga nivån av dokumentation och säkerställning av att mätningar gjorts på rätt vis. Dock är problematiken med svällisten en faktor som sänker reliabiliteten ty det blev en speciallösning vid det förbättrade fönstret. Det användes svällist, drevning och tejp för att försäkra att det är tätt kring fönstret jämfört med enbart svällist från fabrik.
Den främsta begränsningen i arbetet har varit störningar till närliggande bostäder. Störningarna har orsakat att mätningar ibland har fått avbrytas och göras om vid senare tillfällen. Vid mätningarna skall högtalaren helst stå på exakt samma position i samma vinkel mot fasaden. Detta gör att det är fördelaktigt att göra så många mätningar som möjligt vid samma tillfälle. Dock har markeringar på marken gjorts, bilder tagits och säkerställning av att högtalaren har rätt infallsvinkel gjorts för att försäkra att förutsättningarna har varit desamma vid de olika mättillfällena.
Ytterligare en begränsning i arbetet är att studien gärna skulle göras på flertalet olika fönster och lägenheter. Det skulle innebära ytterligare säkerhet i resultaten. Dock finns det inte möjlighet att testa lika många olika lösningar om flertalet olika fönsterkonstruktioner testas. Detta på grund av tidsramen för examensarbetet men även för att inte störa själva byggets tidplan och leverans. Resultatet utav studien är väldigt givande för Lindbäcks Bygg AB och kan användas vid bostäder i bullerutsatta områden där fönster med högre ljudklass är nödvändiga. Arbetets främsta styrka är därmed hur applicerbara resultaten från studien är för Lindbäcks Bygg. Även andra lättbyggnadstillverkare har nytta av resultatet även om deras konstruktionslösning skiljer sig något från Lindbäcks lösning. Resultatet är alltså användbart och av värde för alla lättbyggnadstillverkare som stött på detta problem.
Förslag till fortsatt arbete
Fortsatt arbete är nödvändigt för att säkerställa resultaten. Både på denna fönsterkonstruktion men även på andra fönsterkonstruktioner i lättbyggnadsväggar. Fortsatta studier skulle bidra med en ytterligare nivå av säkerhet och validering av denna studie för alla lättviktsbyggare.
Ytterligare förslag till fortsatta studier är att testa svällist jämfört med endast drevning. Detta kunde inte testas i denna studie eftersom svällisten inte var tät i det förbättrade fönstret. Vidare skulle en mätning på fönstret förflyttat längst in i nischen med fogning i skarven med fördel ha
gjorts för att utreda dess påverkan. På grund av störningar och examensarbetets tidsram var det inte möjligt att göra denna mätning. Även en studie med andra lättbyggnadskonstruktioner än Lindbäcks lösning skulle med fördel göras i fortsatt arbete för att stärka resultatet och för att hjälpa andra lättbyggnadstillverkare med samma problematik.
8 SLUTSATS
I detta avsnitt förklaras initialt hur frågeställningarna, syftet och målet har besvarats och uppnåtts. Slutligen beskrivs rekommendationerna till Lindbäcks Bygg och andra industriella husbyggare som använder sig av lättbyggnadsteknik.
Delmål
Delmål 1 utformades för att försäkra problematiken som tidigare uppmärksammats, att fönster
i lätta ytterväggar ibland presterar sämre än vad som kan förväntas utifrån beräkningar och labbmätningar. Denna studie har bevisat, likväl som de tidigare projekten att vid byte till fönster med bättre ljudreduktion så presterar fönstret inte som förväntat enligt beräkningar och labbresultat.
Delmål 2 utformades för att finna en lösning på problematiken och därmed utreda hur
prestationen för fönster i lätta ytterväggar kan förbättras och hur konstruktionens totala luftljudsisolering kan ökas. Lösningen är att förflytta fönstret längst in i nischen, dvs in mot rummet. Med denna placering uppnådde fönstret förväntad ljudisolering
Delmål 3 utformades för att skapa en förståelse för hur ljudet överförs genom en
lättviktskonstruktion med fönster. Detta för att kunna förstå och utreda problematiken. Målet uppfylldes ty studien visade på att den dominerande överföringsvägen för ljud utifrån och in i lättviktskonstruktionen med fönster är via fönstret och inte via fönstret ut i väggkonstruktionen.
Delmål 4 utformades för att undersöka om det är möjligt för fönster att prestera så pass bra i
lätta väggar som i labbmätningar som utförs i tunga betongväggar. Vid förflyttning av fönstret inåt i nischen uppnåddes förväntad ljudreduktion för fönstret, det vill säga ca 3 dB sämre än labbresultat. Alltså är det möjligt att uppnå fönstrets fulla potential genom val av placering av fönstret i väggen.
Syfte och huvudmål
Utifrån delmålen kunde huvudmålet uppnås genom att en lösning för att förbättra den sammansatta ljudisoleringen för ytterväggar i lättbyggnadsteknik tillsammans med fönster presenteras. Lösningen är uppbyggd utifrån ett verkligt projekt och verkliga mätningar. Den lösning som presenteras i detta examensarbete är att förändring av nischdjupet ger förbättring på reduktionstalet för fönstret. Det gav en förbättring på 7 dB för R´45º och en förbättring på 6 dB för R´45º + Ctr.
Lösningen lever även upp till syftet med studien då resultatet är en del i resan mot att helt förstå interaktionen mellan fönster/fönsterdörrar och yttervägg i lättbyggnadsteknik. Dock behövs vidare studier för att helt förstå interaktionen.
Rekommendation till Lindbäcks Bygg AB
Rekommendationen till Lindbäcks Bygg AB är att vid höga ljudkrav och användning av fönster med förbättrad ljudreduktion ändra placeringen av fönstret i nischen. För bästa effekt har studien visat att placering av fönstret längst in i nischen ger bäst resultat. Fönstrets reduktionstal förbättras i R’45 + Ctr från 37 dB i originalkonstruktion med för bättrat fönster till 38 dB vid förflyttning utåt och vidare till 43 dB vid förflyttning inåt i nischen. Det vill säga att fönstret presterar optimalt vid förflyttning inåt i nischen.
Fortsättningsvis rekommenderas Lindbäcks att foga i kombination med svällisten för fönster med högre ljudkrav. Detta för att få ut maximal ljudreduktion och tätning vid kopplingen mellan fönster och väggkonstruktion. Oftast monteras fönster i fabrik men vid montage eller utbyte av fönster på byggplatsen rekommenderas det att alltid försäkra att svällisten svällt korrekt och tillräckligt mycket.
Rekommendationen till Lindbäcks Bygg AB är även att fortsätta studier inom detta område. Både för att vidare utveckla och hitta bättre lösningar för all lättbyggnadsteknik men även för att utveckla teorin bakom dessa upptäckter. Vidare tester på flera olika sorters fönster rekommenderas också. Även test av att foga skarven mellan fönster och vägg vid inflyttning av fönster i nischen rekommenderas att testas eftersom det inte var möjligt att utföra i denna studie.
9 LITTERATURFÖRTECKNING
Andersson, J. (1998). Akustik & Buller. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. Andersson, J. (2017). Ljud, buller & vibrationer. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Backman, J. (1998). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Boverket. (2008). Bullerskydd i bostäder och lokaler. Karlskrona: Boverket.
Brandskyddsföreningen. (den 17 April 2020). Hållbart barndskydd i höga trähus. Hämtat från Brandskyddsföreningen:
https://www.brandskyddsforeningen.se/brandsakerhet/byggsektorn/trahus/
DataKustik. (den 27 Februari 2020a). BASTIAN. Hämtat från DataKustik: https://www.datakustik.com/products/bastian/bastian/
DataKustik. (den 28 Februari 2020b). BASTIAN - The Building Acoustics Planning System.
Hämtat från
https://www.datakustik.com/fileadmin/user_upload/Bastian/Technical_Brochures/Datak ustik_Bastian_Folder_EN_02-13.pdf
Dijckmans, A., & Vermeir, G. (2012). A Wave Based Model to Predict the Niche Effect. Acta Acustica United with Acustiva.
Dijckmans, A., & Vermeir, G. (2013). Numerical Investigation of the Repeatability and. Acta Acustica United with Acustica.
Everest, F., & Pohlmann, K. (2015). Master Handbook of Acoustics. McGraw-Hill Education. Folkhälsomyndigheten. (2019). Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer.
Folkhälsomyndigheten.
Göransson, C. (2009). Fönster och ljudreduktion - Uppbyggnad, konstruktion och påverkan på
ljudreduktion. Malmö, updragsnummer 219458: Tyréns.
Hassan, O. (2009). Building Acoustics and Vibration. World Scientific Publishing Company. Holmlund, M. (den 6 Februari 2020). Lindbäcks. Hämtat från Europas modernaste producent av
flerbostadshus: http://lindbacks.se/europas-modernaste-produktionsanlaggning/ Hopkins, C. (2007). Sound Insulation. Oxford: Elsevier.
INSUL. (den 22 April 2020). Predict transmission loss, impact sound, and rain noise. Hämtat från Insul: http://www.insul.co.nz/features/
Rindel, J. (2018). Sound Insulation in Buildings. CRC Press.
Sakuma, T., Inoue, N., & Seike, T. (2017). Numerical examination of niche effect on sound
transmission loss. The Acoustical Society of Japan.
Svensk Standard. (1996). SS 025267:1996 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder. SIS - Swedish Standards Institute.
Svensk Standard. (1998). SS 025267:1998 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder. SIS, Swedish Standards Institute.
Svensk Standard. (2004). SS 25267:2004 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder. SIS, Swedish Standards Institute.
Svensk Standard. (2013). SS-EN ISO 717-1 Byggakustik - Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar - Del 1: Luftljudsisolering. SIS - Swedish Standards Institute.
Svensk Standard. (2015). Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder. SIS - Swedish Standards Institute.
Svensk Standard. (2015). SS 25267:2015 Byggakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Bostäder. SIS, Swedish Standards Institute .
Svensk Standard. (2016). SS-EN ISO 16283-3:2016 Byggakustik – Fältmätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement – Del 3: Fasad ljudisolering. SIS, Swedish Standards Institute.
Tremco illbruck. (den 05 Maj 2020). TP652 illmod Trio+. Hämtat från Construction Products Group Europe: https://www.illbruck.com/sv_SE/produkt/tp652-illmod-trio-5/
Wallin, H. P., Carlsson, U., Åbom, M., Bodén, H., & Glav, R. (2014). Ljud och vibrationer. Stockholm: KTH Farkost och flyg/Marcus Wallenberg Laboratoriet för Ljud- och Vibrationsforskning.
Vigran, T. (2008). Building Acoustics. Oxon : Taylor & Francis.
Vinokur, R. (2006). Mechanism and calculation of the niche effect in airborne sound
transmission. JASA, Acoustical Society of America.