Kollektivtrafiken ska utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet samt stärka förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion.
Kollektivtrafiken ska utvecklas med tydligare kopplingar till starka tillväxtregioner och regionala nodstäder.
Kollektivtrafiken ska utgöra ett verktyg för en positiv utveckling i länets kommuner genom att skapa ökad tillgänglighet till regionala arbetsmarknader.
Kollektivtrafiken ska utvecklas för att underlätta utveckling av attraktiva städer och hållbara lokala trafiksystem med större andel gång, cykel och kollektivtrafik.
För att tydligare identifiera vilken typ av trafik som Sörmland kommer att behöva i framtiden fortsätter vi vårt utrednings- och analysarbete.
Under perioden har myndigheten också deltagit i nationella och storregionala forum för kollektivtrafikens utveckling.
Det gäller både i SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och i Mälardalsrådet och dess process En Bättre Sits samt genom politisk och tjänstemannanärvaro i Mälardalstrafik.
Myndigheten har under perioden anslutit sig till den nationella medlemsföreningen Svensk Kollektivtrafik för att metodiskt arbeta för en förbättrad kollektivtrafik. Genom föreningen vill och hoppas vi kunna arbeta aktivt för att synliggöra att affärsmodellen för tågens tillträde till spår och i synnerhet de så kallade prioriteringskriterierna behöver anpassas till rådande lagstiftning och
resandeutveckling. Detta påverkansarbete sker för övrigt också genom Mälardalstrafik och Mälardalsrådet.
Den kommersiella trafiken fortsätter vara närvarande i länet främst genom SJ, Trosabussen, Flygbussarna och Flixbus/Swebuss. Även den trafik mellan Eskilstuna och Västerås som Mälardalens högskola upphandlade har fortsatt.
De planerade utbudsökningarna kommer att bidra väsentligt till måluppfyllelse för funktionen funktionell
kollektivtrafik eftersom tillgängligheten i länet fortsätter att förbättras. Totalt väntas satsningarna på Ny Trafik ge betydande effekt på länets utveckling och leda till en ytterligare integrerad arbetsmarknad i Mälardalen..
Uppföljning av indikatorer
kopplat till funktionell kollektivtrafik
Samtliga delmål gäller uppföljningen av svårhanterliga processer, samtidigt som mätmetoderna är ganska komplexa. Uppföljningstal kommer inte att kunna eller behöva aktualiseras årligen.
Arbetspendling Följs upp som andel inpendlare av dagbefolkning samt andel utpendlare av nattbefolkningen och baseras på uppgifter från SCB. Värderas endast kvalitativt för att ge en indikation över kommunernas kopplingar till övriga länet och till storregionen.
Pendlingsbenägenheten påverkas av en rad faktorer, bland annat av tillgången till attraktiv kollektivtrafik och
infrastruktur. I de allra flesta kommunerna har både andelen in- och utpendlare ökat mellan 2007 och 2017 (statistik för 2018 erhålls först 2020). Det kan ses som ett tecken på en allt mer integrerad region. För framför allt kommuner med högt pendlingsberoende som Gnesta och Trosa är väl fungerande och stabila kommunikationer fundamentalt avgörande för kommunernas attraktivitet.
Andel inpendlare
Definition dagbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16+ år med arbetsplats i regionen (=resp. kommun i länet). Definition nattbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16+ år med bostad i regionen (=resp. kommun i länet). Uppgifterna från SCB. Statistik för 2018 kommer först 2020.
Marknadsandel
Mäts som andelen resor med kollektivtrafik och taxi sett till det totala resandet med kollektivtrafik, taxi och privata motoriserade fordon (bil, moped och motorcykel). Analys av marknadsandel utgår från pendlings- och biljettstatistik och ska ses som en grov indikation. Uppdelning görs lämpligen i starka stråk och total marknadsandel för alla resor. I nuläget uppskattar vi att kollektivtrafiken utgör 24 procent av resandet i de starka stråken och 10-15 procent totalt. Vårt mål är att dessa marknadsandelar ska öka.
År 2014 lät myndigheten tillsammans med Regionförbundet Sörmland göra en mer noggrann studie över
marknadsandelar per stråk. Studien ”Hållbart resande”
visade en marknadsandel på i snitt 20–25 procent i starkare stråk med högre trafikutbud. Dessa siffror bekräftas i stort genom en första uppföljning av antalet sålda Movingokort per tågstråk 2018. Sträckor som har högst marknadsandel trafikeras med tåg, såsom Katrineholm –
Södertälje/Stockholm. Lägst marknadsandel har ett antal sträckor utan direkt tåg-förbindelse och hög restidskvot,
exempelvis Nyköping–Oxelösund, Nyköping–Katrineholm samt Mariefred/ Åkers Styckebruk–Södertälje.
I och med införandet av Movingokorten kan en tydligare uppföljning av utvecklingen av marknadsandelen ske framöver.
Resmöjligheter mellan nodstäder
Mäts som andel av länets invånare som når regionens tillväxtområden inom en bestämd tidsrymd med ett minsta antal kollektivtrafikförbindelser per vardagsdygn. Antalet resmöjligheter ska öka utifrån målet om att utveckla kopplingar till starka tillväxtregioner och regionala stads-kärnor.
Tack vare utbudsökningen i tågtrafiken har
resmöjligheterna förbättrats avsevärt. Också införandet av Regionexpressen Eskilstuna-Stockholm 2019 bidrar till förbättrad tillgänglighet för länets största stad.
För övrigt pågår metodutveckling i syfte att tydligare mäta och följa upp målet.
Tillgänglighet till kommuncentrum
Mäts som andel av länets invånare som når sitt eget kommuncentrum inom en bestämd tidsrymd med ett minsta antal kollektivtrafikförbindelser per vardagsdygn.
Ska öka utifrån målet att kollektivtrafiken ska ge alla invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet.
Metodutveckling pågår i syfte att tydligare mäta och följa upp målet.
ATTRAKTIV
KOLLEKTIVTRAFIK
En kollektivtrafik som är användarvänlig med hög kvalitet
Måluppföljningen visar ett positivt utfall för resandet och nöjdhet, däremot ett negativt för
punktligheten. Den samlade bedömningen är därför att kollektivtrafikens attraktivitet var på ungefär samma nivå som året innan.
Den samlade bedömningen för funktionen attraktiv kollektivtrafik är att vi uppnår en positiv måluppfyllelse.
Detta framförallt tack vare ett fortsatt ökat resande i tåg- och i busstrafiken och ett positivt utfall förnöjdheten. Så även de aktiviteter som ökat digitaliseringen av våra tjänster bidrar till bedömningen av positiv måluppfyllelse, Mot bakgrund av de förhållandevis många planerade och oplanerade störningarna i regionaltågstrafiken som periodvis gjort trafiken klart mindre attraktiv bidrar detta till en sänkt måluppfyllelse. Under perioden har arbetet med teknisk systemutveckling fortsatt för att hålla betal- och informationssystemet modernt och anpassat till resenärernas behov. Under sommaren utrustades systemet med möjligheten att kunna läsa BoB-biljetter (biljetter utifrån nationell biljett- och betalstandard). Först ut var möjligheten att läsa Movingobiljetter ombord på alla bussar.
Antal påstigande i den allmänna kollektivtrafiken ökade även under 2018, med fyra procent i tågtrafiken och med sju procent i busstrafiken. Det gör att de satta målen för resandeutveckling nåtts med råge, men man ska komma ihåg att avgiftsfria resor för skolungdomar har då gett ett extraskjuts uppåt. Den nya pendlarbiljetten Movingo lanserades hösten 2017 och vi ser nu, drygt ett år efter det, att det var en framgångsrik satsning som underlättar vardagen för pendlarna. Även resandet i den särskilda kollektivtrafiken ökade.
Sörmlandstaxan och de nya tekniska betal- och informationssystemen i den allmänna kollektivtrafiken firade under hösten 2018 ett år. Under året har arbetet med systemutveckling fortsatt för att hålla betal- och informationssystemet modernt och anpassat till resenärernas behov.
Under året fortsatte arbetet med en strukturerad avtalsuppföljning både i den allmänna och i den särskilda kollektivtrafiken. Även aktiviteterna för en ökad
digitalisering var många under 2018. Bland dessa kan nämnas betalsätt, appar för den allmänna och särskilda kollektivtrafiken.
Aktiviteter för att hålla depåerna vid god funktionalitet och på så sätt ge förare en god arbetsmiljö och fordon möjlighet att tvättas, underhållas och på så sätt vara hela och rena har fortsatt under året enligt den fastighetsplan som tagits fram. Bland åtgärderna 2018 kan nämnas det arbete som genomförts för att anpassa depåerna i Flen, Katrineholm och Nyköping med infrastruktur som möter den
kravställning som trafikavtalen för Mellersta och Södra Sörmland ställer. Under året har även kodlåssystem till depåerna i Flen, Katrineholm, Nyköping och Vingåker samt väntsalar i Katrineholm och Strängnäs uppgraderats.
Kunder ger Servicecenter fortsatt höga betyg. Att de som svarar är trevliga, tillmötesgående och professionella gavs betyget 4,81 på en 5-gradig skala. Kvalitetsmålen som handlar om resenärers och allmänhetens nöjdhet med kollektivtrafiken når dock inte måluppfyllelse enligt de mätningar som genomförts. I den allmänna kollektivtrafiken var 60 procent av resenärerna nöjda och 49 procent av allmänheten vid den mätning som genomförts. Myndig-hetens mål för året uppgick till 62 respektive 51 procent.
Motsvarande värde för Serviceresor var 4,17 med en förväntad måluppfyllelse på 4,6. För bokningar uppgick värdet till 4,28 och med målvärde om 4,9 för 2017.
En faktor med klart negativ inverkan på måluppfyllelsen gällande en användarvänlig kollektivtrafik med hög kvalité är förseningar i buss- och tågtrafiken. Tågtrafiken har dragits med stora kvalitetsproblem under året med låga punktlighetssiffror som följd. Kvalitén påverkades också av inställda turer och trängsel ombord främst vintern 2017/18.
Både inom den allmänna och särskilda kollektivtrafiken pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa en god leverans av vår tjänst. Vid utbildningar med våra förare vill vi fånga in kunskaper och erfarenheter som är värdefulla för fortsatt utveckling. Den kontinuerliga och strukturerade avtalsuppföljningen är en annan metod som är viktig för