5.6.1 Sakomständigheter och argumentation
Den 28 juli år 2000 bildades bolaget Inspire Art Ltd. i England i överensstämmelse med den engelska rättsordningen. Bolagets enda styrelseledamot var bosatt i Haag och hade befogenhet att ensam och självständigt handla å bolagets vägnar. Bolaget förfogade över en filial inregistrerad i Amsterdam. Av bolag bildade i en annan medlemsstat, och som huvudsakligen bedrev sin verksamhet i Nederländerna, krävdes enligt en nederländsk speciallag (WFBV) att det vid registrering i handelsregistret uppgavs att bolaget formellt
140 Nelson, Maria, Ursprungsstatens rätt bestämmer aktiebolags rätt till utlandsetablering, Svensk Skattetidning
2003:2, s. 138-153, s. 152, samt Wooldridge, Frank, Überseering: Freedom of establishment for companies affirmed, European Business Law Review, 2003:14 s. 227-235, s. 234.
141 Nelson, Maria, Überseeringdomen utgör ingen ändring av EG-domstolens praxis, Nordisk Tidskrift för
Selskabsret, 2004:4 s. 417-438, s. 438.
142 Nelson, Maria, Ursprungsstatens rätt bestämmer aktiebolags rätt till utlandsetablering, Svensk Skattetidning
EG-domstolens tolkning av etableringsfriheten
sett var en utländsk juridisk person. Inspire Art hade vid registreringen i Nederländerna inte uppgett att det var fråga om en utländsk juridisk person. Med detta som grund yrkade handelskammaren att den nationella domstolen skulle förelägga Inspire Art att komplettera sina uppgifter i handelsregistret. Denna komplettering skulle även medföra att andra bestämmelser i WFBV skulle bli tillämpliga. Dessa inkluderade bland annat en skyldighet för bolaget att vid all kommunikation, och på alla trycksaker, uppge att de var en utländsk juridisk person. I dessa skyldigheter ingick även en skyldighet att uppfylla det kapitalkrav som fanns i nederländsk bolagsrätt. Inspire Art bestred emellertid detta, yrkande att man inte ansåg sig falla under dessa reglers tillämpning. Om ändå bolaget skulle anses falla under tillämpningen av WFBV, ansåg Inspire Art att detta var oförenligt med etableringsfriheten i EG-fördraget. Den nationella domstolen vilandeförklarade målet och ställde frågan om etableringsfriheten skulle ses som ett hinder för tillämpningen av det ifrågavarande regelverket även då syftet med bildandet av bolaget i den andra staten till synes var att kringgå det nederländska bolagsrättsliga regelverket.
Handelskammaren samt de nederländska, tyska, italienska och österrikiska regeringarna ansåg att artiklarna 43 och 48 EG i sig inte innebar något hinder för tillämpningen av den nederländska speciallagen. Detta grundades i att bestämmelserna endast var tilläggsvillkor och inte innebar en direkt inskränkning i etableringsfrihet.143
Inspire Art, den brittiska regeringen samt Kommissionen menade å andra sidan att dessa villkor i praktiken gjorde etableringsfriheten mindre attraktiv och därför hade en inskränkande verkan på tillämpningen av etableringsfriheten.144
5.6.2 Domstolens dom och dess praktiska konsekvenser
Domstolen konstaterade inledningsvis att en del av de ifrågasatta bestämmelserna var i linje med gemenskapsrättsliga direktiv på bolagsrättens område, därmed fanns ingen anledning för domstolen att vidare undersöka dessas förenlighet med etableringsfriheten. För att svara på frågan huruvida kraven på ytterligare uppgifter vid registreringen av filial var förenliga med gemenskapsrätten hänvisade domstolen till det elfte bolagsdirektivet.145 Detta direktiv innehåller bland annat en uppräkning av uppgifter som skall bifogas vid registrering. En del av bestämmelserna i WFBV överensstämde med de i direktivet uppräknade kraven. Andra krav fanns inte med i uppräkningen.146
EGD konstaterade att harmoniseringen av regler rörande offentlighet för filialer, i vilka reglerna om registreringsskyldigheten ingick, var fullständig.147
Möjligheten för enskilda medlemsstater att införa mer långtgående krav än de som fanns i direktivet skulle därmed beröva
143 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
I-10155, p. 81.
144 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
I-10155, p. 90.
145
Eleventh Council Directive 89/666/EEC of 21 December 1989 concerning disclosure requirements in respect of branches opened in a Member State by certain types of company governed by the law of another State.
146 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
I-10155, p. 65.
147 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
EG-domstolens tolkning av etableringsfriheten
införandet av direktivet dess mening. Således kunde dessa tilläggskrav inte anses förenliga med gemenskapsrätten.148
Vad beträffar bestämmelserna, enligt vilka filialen skulle uppfylla samma krav på minimikapital och krav på styrelseledamöters ansvar som tillämpades i nederländska aktiebolag, ansågs dessa klart strida mot etableringsfriheten.149
Av de argument som framfördes till försvar för tillämpningen av reglerna i WFBV märktes främst behovet av att bekämpa bedrägeri samt skyddet av bolagens borgenärer. I detta avseende hänvisade EGD först och främst till domen i Centros, där det fastställdes att utnyttjandet av en mindre restriktiv lagstiftning i en annan medlemsstat i sig inte kunde anses utgöra ett missbruk av etableringsfriheten.150
Det konstaterades vidare att inget av de framförda argumenten omfattades av fördragsundantaget i artikel 46 EG.151
Slutligen var det upptill domstolen att avgöra om det ifrågavarande regelverket kunde ses som ett rättfärdigat avsteg från etableringsfrihet. Första frågan var huruvida WFBV kunde motiveras med hänsyn till allmänintresset. Domstolen erinrade om att endast den omständighet att Inspire Art bedriver verksamhet under ett namn av ett utländskt bolag innebär att borgenärer och andra informeras om att bolaget lyder om ett annat bolagsrättsligt regelverk. Med hänvisning till Centros beslutade sedan domstolen att tillämpningen av den nederländska speciallagstiftningen inte kunde motiveras med hänsyn till allmänintresset.152 Sammanfattningsvis slog EGD således fast att bestämmelserna i WFBV innebar en icke rättfärdigad inskränkning i etableringsfriheten.
I Centros slogs fast att utnyttjandet av skillnaderna i medlemsstaternas lagstiftningar i sig inte innebär ett missbruk av etableringsfriheten. Detta innebar i praktiken att företagare genom utnyttjande av etableringsfriheten gavs möjligheter att relativt enkelt undgå tvingande skyddsregler. Tvingande regler om exempelvis tillskjutande av ett minsta aktiekapital kan med detta som bakgrund sägas vara i viss mån underminerade. Genom domen i Inspire Art säkerställdes möjligheten till forumshopping ytterligare. Enligt denna dom får inte medlemsstaterna tillämpa särkskilt betungande tilläggsregler, med syfte att kompensera undermineringen av skyddsregler, på ett etablerande företag. Enligt domen kan inte heller den omständighet att det etablerande bolaget inte bedriver någon verksamhet i hemlandet eller inte har ett aktiekapital rättfärdiga införandet av ett betungande regelverk för dessa bolag.153
Min mening är att domen i Inspire Art därmed förstärker intrycket av att forumshoppingen och skillnaderna i de nationella regelverken tillsammans underminerar viss tvingande lagstiftning. Inspire Art innebär en klar inskränkning i medlemstaternas möjlighet att motverka dessa konsekvenser av etableringsfriheten.
Om domstolen istället konstaterat att den nederländska speciallagstiftningen i sin helhet var förenlig med etableringsfriheten skulle betydelsen av denna frihet snabbt och effektivt
148 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
I-10155, p. 70-73.
149 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
I-10155, p. 100-101.
150 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
I-10155, p. 121.
151 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
I-10155, p. 131.
152 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
I-10155, p. 136 – 139 samt p. 142.
153 Mål C-167/01 Kamer van Koophandel en Fabrieken voor Amsterdam mot Inspire Art Ltd. REG 2003, s.
EG-domstolens tolkning av etableringsfriheten
urholkas. Det som fastställts tidigare, framförallt genom domen i Centros, att en del av syftet med etableringsfriheten är att skillnaderna i de nationella rättsordningarna skall kunna utnyttjas skulle vidare tappa sin betydelse. För uppfyllandet av denna uppsats syfte kan Inspire Art sägas vara av avgörande betydelse. Medlemsstaterna kan inte genom nationella åtgärder motverka forumshoppingens konsekvenser.
Konsekvenser av rörelsefriheten och rörelsebegränsande faktorer