Mål nr 7960-08 från Regeringsrätten

5.4.1 Bakgrund till målet

Bakgrunden till målet är att svaranden (bolaget) avser förvärva andelar i ett underskottsbo- lag. Men anledning därav ska bolaget förvärva tjänster från utomstående konsulter avseen- de. Bolaget anser sig ha avdragsrätt för den ingående mervärdesskatt som belöper på kost- naderna för tjänsterna. Skatterättsnämnden har i förhandsbesked medgivit avdrag på grund av att kostnaderna för tjänsterna ingår i bolagets allmänna omkostnader. Skatteverket yrkar att Regeringsrätten med ändring av förhandsbeskedet ska besluta att bolaget inte har rätt att dra av den ingående mervärdesskatt som är hänförlig till de aktuella tjänsterna. Bolaget be- strider yrkandet och yrkar att Regeringsrätten fastställer förhandsbeskedet.

5.4.2 Regeringsrättens domskäl

Regeringsrätten framhåller att bolagets förvärv och innehav av andelar i underskottsbolaget i sig inte utgör en ekonomisk verksamhet. Därför faller förvärvet utanför tillämpningsom- rådet för mervärdesskatt. Den ingående mervärdesskatt som belöper på kostnaderna för de ifrågavarande tjänsterna kan ändock vara avdragsgill, om kostnaderna utgör en del av bola- gets allmänna omkostnader som utgör komponenter i priset på de varor och tjänster som bolaget tillhandahåller. Sådana allmänna omkostnader kan exempelvis bestå av kostnader för transaktioner som syftar till att förstärka ett företags kapital till förmån för dess ekono- miska verksamhet i allmänhet.267

Vad gäller det aktuella fallet menar Regeringsrätten att förvärvet av underskottsbolaget syf- tar till att vid inkomsttaxeringen utnyttja det förvärvade bolagets outnyttjade underskott och därigenom minska bolagets inkomstskatt. Syftet är således att öka bolagets resultat efter skatt. Regeringsrätten menar att i och med det sagda får förvärvet anses vara av betydelse för bolagets hela ekonomiska verksamhet. Regeringsrätten medger därmed bolaget avdragsrätt för den ingående mervärdesskatt som belöper på de ifrågavarande tjänsterna.

265 Ibid. 266 Se avsnitt 4.3. 267

5.4.3 Diskussion

I målet tillämpar Regeringsrätten en kombination av den textuella och kontextuella tolk- ningsmetoden. Utgångspunkten för bedömningen är innebörden av begreppet ”ekonomisk verksamhet”. Därmed utgår Regeringsrätten från den textuella metoden men för att utreda omfattningen av begreppet ”ekonomisk verksamhet” är inte ordalydelsen tillräcklig. Därför går Regeringsrätten ett steg längre och analyserar syftet med bestämmelserna och ser till hur begreppet ”ekonomisk verksamhet” tillämpas i tidigare praxis.

Med anledning av den diskussion Regeringsrätten för i målet, är det anmärkningsvärt att domskälen kort och koncist uttrycker att för att avdragsrätt ska föreligga är det tillräckligt att bolagets syfte är att förstärka företagets kapital till förmån för dess ekonomiska verksam- het i allmänhet. Det förefaller egendomligt att Regeringsrätten med hänvisning till domen i mål C-465/03 Kretztechnik, så kortfattat kan nå slutsatsen att kostnaderna är avdragsgilla på grund av att bolaget har ett särskilt syfte. I mål C-465/03 Kretztechnik är det enligt författa- ren inte alldeles tydligt att syftet med föreliggande transaktioner ska beaktas.268

EG- domstolen antyder förvisso att för att bedöma om avdragsrätt föreligger, ska syftet tas i be- aktande. Regeringsrätten bortser dock helt från EG-domstolens analys av verksamheten i sig och de objektiva omständigheter som EG-domstolen tillmäter värde i domen.

5.5

Sammanfattande kommentarer

I det här kapitlet har svensk praxis om avdragsrätt i blandad verksamhet skildrats och disku- terats. De tolkningsmetoder som Regeringsrätten tillämpar är samma som EG-domstolen tillämpar i praxis, framför allt den textuella och kontextuella. I praxis som skildrats i det här kapitlet har den teleologiska metoden inte använts, utan en kombination av den textuella och kontextuella tolkningsmetoden tillämpas i samtliga avgöranden. Det finns således en likhet i hur EG-domstolen och Regeringsrätten tillämpar tolkningsmetoderna. Både Reger- ingsrätten och EG-domstolen använder en kombination av metoderna, där tolkningsmeto- derna inte har någon inbördes hierarki.269

Enligt författaren tyder det på ett välgrundat re- sonemang, och en eventuell inkonsekvens i hur avdragsrätt i blandad verksamhet bedöms i praxis torde således inte bero på att domstolarna tillämpar olika tolkningsmetoder.

Av vad som skildrats och diskuterats i det här kapitlet kan det konstateras att Regeringsrät- ten, liksom EG-domstolen, är inkonsekvent i hur avdragsrätten bedöms i de olika fallen. Regeringsrätten anför i tidigare praxis att verksamheten och omsättningen ska beaktas i be- dömningen av om avdragsrätt föreligger för en transaktion. I senare praxis uttalar Reger- ingsrätten att det är syftet med transaktionen som ska avgöra hur avdragsrätten ska fördelas i verksamheten. I mål nr 7960-08 från Regeringsrätten är domstolen inte lika restriktiv som i föregående mål. I det senare målet är domstolen mycket tydlig i att syftet med transaktio- nen ska vara att fortlöpande vinna intäkter, det vill säga att det ska föreligga ett vinstsyfte, för att transaktionen ska vara avdragsgill. Domen i målet är helt i linje med EG-domstolens praxis, där utvecklingen gått mot att EG-domstolen förtydligat värdet av en transaktions syfte i senare praxis.270

I kapitel fyra skildrades praxis från Regeringsrätten. Där för författaren en argumentation kring att EG-domstolen i samtliga fall outtalat beaktar syftet med en transaktion i bedöm- 268 Se avsnitt 4.4. 269 Se avsnitt 4.9. 270 Se avsnitt 4.9.

ningen av om den är avdragsgill. Eftersom Regeringsrätten dömer i linje med EG- domstolens praxis, är det troligt att det finns en underliggande tanke även hos Regeringsrät- ten att syftet med transaktionerna har en viss betydelse. Regeringsrätten tycks dock vara mer restriktiv i bedömningen än EG-domstolen, då Regeringsrätten exempelvis i RÅ 1995 not 224 är mycket bestämd i att endast verksamheten i sig ska beaktas.