Mål, styrning och uppföljning

19 Skr. 2021/22:236 multilaterala organisationerna får Sverige också bredare genomslag för

sina politiska prioriteringar.

Kärnstöd underlättar organisationernas långsiktiga planering och åtaganden, och gör att organisationerna på ett effektivt sätt kan uppfylla sina mandat. Detta blev särskilt tydligt under covid-19-pandemin, då de multilaterala organisationerna tack vare kärnstöden snabbt kunde ställa om sin verksamhet för att svara upp mot både akuta behov och långsiktiga konsekvenser. Sverige var tidigt ute med krav på att integrera såväl jämställdhets- som rättighetsperspektiv i hanteringen av covid-19-pandemin, för att säkerställa att ingen lämnades utanför.

Det finns viktiga synergier mellan de multilaterala kärnstöden och multi-bi-stödet. Genom stödet till multilaterala organisationer på global nivå, t.ex. i arbetet med Agenda 2030, liksom i kunskapshantering och metodutveckling, stärks deras kapacitet att verka effektivt på landnivå.

Genom att använda de multilaterala organisationerna som genomförare av bilateralt bistånd på landnivå tar Sverige samtidigt tillvara på denna kapacitet att leverera konkreta resultat i samarbetsländerna. Sverige får därtill en god inblick i hur organisationerna fungerar både på regional- och landnivå, vilket i sin tur kan utnyttjas i det globala arbetet. De multilaterala organisationerna och de gemensamma givarfonderna har även god kapacitet att hantera dels stora finansieringsvolymer, dels både neddragningar och medelstillskott med relativt kort varsel, något som bl.a.

varit viktigt i hanteringen av covid-19-pandemin.

3.2.1 Mål, styrning och uppföljning

Mål

Målet för biståndet genom multilaterala organisationer, liksom för hela det svenska biståndet, är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg.omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75).

Den övergripande inriktningen för utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet, inklusive det multilaterala, anges i skrivelsen Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (skr. 2016/17:60). Inom åtta tematiska områden samt för det humanitära biståndet anger regeringen prioriteringar och målsättningar.

I Strategi för multilateral utvecklingspolitik (UD2017/21055), den s.k.

Multistrategin, anges att Sveriges utvecklingssamarbete genom multilaterala organisationer ska bedrivas i syfte att uppnå största möjliga effekt inom områden som regeringen prioriterar. Därtill syftar det till att stärka det multilaterala systemet i dess helhet.

Kärnstöd är definitionsmässigt ett stöd till en organisations samlade verksamhet och de mål som finns formulerade i dess strategiska planer och motsvarande. Sverige stödjer de organisationer vars mål är i linje med svenska mål. De multilaterala organisationerna har normalt väl utvecklade resultatramverk med mål på olika nivåer och indikatorer för uppföljning av målen. Som medlem i organisationerna har Sverige även vanligtvis varit med om att både utforma och besluta om målen.

För de större multilaterala kärnstödsmottagarna har Sverige specifika organisationsstrategier, som utarbetas och beslutas i enlighet med riktlinjer

Skr. 2021/22:236

20

för strategier inom svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (UD2017/21053) och som redovisar skälen till det svenska stödet.

I organisationsstrategierna anges också svenska prioriteringar i förhållande till organisationen och vad Sverige särskilt ska verka för och följa upp, såväl tematiskt som i fråga om organisationens arbetssätt.

Sveriges prioriteringar för organisationer för vilka det finns organisationsstrategier sammanfattas i bilaga 3.

Multi-bi-stödet, som huvudsakligen hanteras av Sida, är en del av genomförandet av de bilaterala strategierna och styrs därmed av målen i dessa. Mål för enskilda insatser på kort och längre sikt specificeras i program- och projektdokument.

Styrning och ansvarsfördelning

Huvudsakliga styrdokument för det multilaterala biståndet är ovan nämnda strategiriktlinjer samt Multistrategin vilken kan ses som ett ramverk som syftar till att skapa ett sammanhållet och strategiskt svenskt samarbete med de multilaterala organisationerna. I Multistrategin framhålls att svenskt samarbete och påverkansarbete gentemot multilaterala organisationer ska vara samstämmigt och att synergier mellan olika svenska aktörer – i synnerhet olika departement och myndigheter – ska eftersträvas. Det svenska engagemanget ska vidare vara fokuserat till de organisationer som har högst relevans för Sveriges internationella utvecklings- och biståndspolitiska mål och bäst förmåga att effektivt bidra till resultat. Icke-öronmärkta stöd förordas och när öronmärkt finansiering ges bör denna vara direkt kopplad till genomförandet av berörda multilaterala organisationers egna strategier och resultatramverk. Därtill framhålls att Sveriges engagemang i de multilaterala organisationerna ska vara långsiktigt och att Sverige i samarbete med andra länder bör verka för en ändamålsenlig arbetsfördelning och en tydlig rollfördelning mellan de multilaterala organisationerna.

Samarbetet med de större organisationerna vägleds av de regeringens organisationsstrategier. Inför framtagande av dessa görs först en så kallad organisationsbedömning. Organisationsbedömningarna omfattar bedömning av både organisationernas biståndspolitiska relevans och deras effektivitet. En viktig källa till Sveriges organisationsbedömningar är de som görs inom ramen för Multilateral Organisations Performance Assessment Network (Mopan), ett nätverk bestående av 20 givarländer där Sverige ingår med uppgift att ta fram gemensamma bedömningar av organisationernas effektivitet, interna styrning och kontroll.

Rollfördelningen i arbetet med de multilaterala organisationerna kan sammanfattas som att

• Regeringskansliet ansvarar för beredning av kärnstöd, medlemsavgifter och påfyllnadsförhandlingar m.m., organisationsstrategier, förberedelse och genomförande av styrelsemöten, policydialog och högnivåkonsultationer med organisationerna samt övergripande och organisationsspecifika samråd,

• Sida bereder och beslutar om multi-bi-stöd, följer upp detta och återför kunskap till Regeringskansliet, bistår Regeringskansliet med

21 Skr. 2021/22:236 expertkunskap, deltar i styrelsemöten, bedriver uppföljning och

påverkansarbete på land-, region- och global nivå, bidrar till organisationsbedömnings- och strategiarbetet samt deltar i övergripande multisamråd liksom i de organisationsspecifika samråden med Utrikesdepartementet eller med andra departement i Regeringskansliet,

• Utlandsmyndigheterna (i huvudsak ambassader och representationer) följer och påverkar de multilaterala organisationernas arbete, deltar i förhandlingar, rapporterar kontinuerligt till organisationsansvariga i Regeringskansliet, bidrar inför styrelsemöten och andra viktigare möten och deltar i arbetet med organisationsbedömningar.

• Utrikesdepartementet har ansvar för övergripande system- och reformfrågor relaterade till multilateralt utvecklingssamarbete och har huvudmannaskapet för flertalet multilaterala organisationer. Ansvaret för ett antal multilaterala organisationer ligger på andra departement, som t.ex. Socialdepartementet för WHO, Näringsdepartementet för FAO och Arbetsmarknadsdepartementet för ILO.

Riksrevisionen granskade under 2020 och 2021 om Utrikesdepartementets och Sidas hantering av stöd till multilaterala organisationer var ändamålsenligt utformad. Regeringen redovisade sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och åtgärder med anledning av denna granskning i skrivelsen Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer (skr. 2021/22:144).

Uppföljning

Uppföljning av kärnstöd sker på flera sätt: genom organisationernas årsrapportering, som en del av det löpande styrelsearbetet inklusive behandling av utvärderingar, revisionsrapporter och analyser, samt genom strategiska dialoger och andra bilaterala kontakter med organisationerna.

Dokumentation sker i organisationsvisa akter. Även Mopans rapporter utgör en del av uppföljningen.

Eftersom kärnstöden är ett bidrag till organisationernas verksamhet som helhet lägger Sverige stor vikt vid att säkerställa att organisationerna har egna starka system och kapacitet för uppföljning och utvärdering.

För multi-bi-stödet, som genomförs på landnivå, regionnivå och global (tematisk) nivå, följer Sida upp enskilda insatser genom skriftlig återrapportering, deltagande med andra givare i årsmöten och motsvarande, samt genom en löpande dialog med organisationerna.

Särskilda ställningstaganden skrivs för varje skriftlig rapportering som inkommer från den genomförande organisationen och en årlig resultatbedömning och bedömning sammanställs för varje insats. Därtill gör Sida fältbesök på land- och regionnivå och särskilda utvärderingar av ett urval av insatser. Uppföljningen omfattar även uppföljning av de risker som identifierats inför beslut om stöd. Riskanalysen uppdateras regelbundet.

Skr. 2021/22:236

22