Mål, syfte och önskemål

Från de Powerpoints som har använts på styrgruppsmötena har det noterats att planerades att ta upp hur projektet går och vilka problem som uppkommit. Från de PowerPoints som presenteras, har det även funnits en agenda att ta upp hur de har tänkt lösa de uppkomna problemen. Gällande målen för avdelningen har effektmålen funnits med på agendan och då fokus på hur avdelningens ska mäta effektmålet. Kortsiktiga mål har funnits med, såsom att ha öppet på helgerna och att minska på hyrbemanningen. Arbetsfördelningen och struktur för det dagliga arbetet har också funnits som punkter på agendan.

I enlighet med Utvecklingsavdelningens projektplan beskrivs syftet som att skapa en attraktiv arbetsplats genom att öppna en utvecklingsavdelning inklusive att vara testbädd för framtidens Akademiska Sjukhus-projekt. Avdelningen ska testa och implementera nya idéer och arbetssätt. Ett ytterligare syfte är kunskapsöverföring från

Utvecklingsavdelningen till andra verksamheter.

Från gruppintervjun med styrgruppen lades även att ge patienten rätt och bäst vård och

involvera patienten, till i syftet. Det beskrivs i projektplanen som ett mål med avdelningens

arbete, se nedan. Att skapa ett koncept med teambaserat arbetssätt lades också till i syftet,

9 Rekrytering där medarbetare inom den egna organisationen anställs fast på olika avdelningar, som i fallet uppgavs vara olagligt.

40 som kan liknas vid det projektmål som beskrivs i tabell 7. Gruppintervjun startade

diskussioner gällande vad som var viktigast och vad avdelningen borde fokusera på gällande syftet där personernas åsikter var delade.

Projektplanen beskriver Utvecklingsavdelningens effektmål som att det bland annat ska medföra verksamhetsnytta. I projektplanen beskrivs det vidare att effektmålet är att öka tillgängligheten på sjukhuset, genom fler öppna vårdplatser som i sin tur bidrar till minskade operationsköer. Ordet verksamhetsnytta har från enkätundersökningen med styrgruppen beskrivits som ökad produktion, ökad kvalitet, effektivare flöden och kostnadseffektivt användande av resurser. Det beskrevs även som förbättringar och effektiviseringar för sjukhuset som i sin tur ska ge förbättrad arbetsmiljö. Den förbättrade arbetsmiljön ska i sin tur bidra till att anställning av personal blir enklare, vilket i sin tur ska göra att patienten får en bättre och säkrare vård. Sammanfattningsvis beskrivs effektmålet i projektplanen som följande:

1. Patientnytta och ökad tillgänglighet 2. Ökad delaktighet hos personalen

3. Ökad effektivitet inom verksamhetsområdet kirurgi

Projektmålet beskrivs i projektplanen som kostnadseffektivitet, att rätt personal och rätt nivå arbetar med rätt arbetsuppgifter och att patienten ska vara involverad. Till projektmålet presenterar projektplanen fem olika delmål som presenteras nedan i tabell 7. Med ordet klar innebär att arbetsmomentet har genomförts. Påbörjat innebär att avdelningen har påbörjat arbetet med målet, men inte genomfört hela arbetet. Ej påbörjat i sin tur innebär att avdelningen inte har påbörjat det mål som beskrivs.

Tabell 6:

Projektmål för Utvecklingsavdelningen

Projektplanen är klar. Avdelningschef och ansvarig doktor har anställts. Lokalerna säkras upp och alla administrativa system är klara

Klar

Utveckling av koncept för vårdavdelningen är klar. Konceptet ska innehålla

identifierade arbetssätt utifrån de nedan beskrivna förutsättningarna och bärande principer. Utöver konceptet är det ett antal aktiviteter som behöver genomföras innan delmål 2 kan avslutas.

Klar

Konceptet är implementerat i

personalgruppen och avdelningen kan gå i drift.

Klar Pilottest av konceptet är klart och ett nytt

arbetssätt spridits till en annan enhet inom verksamhetsområdet kirurgi

41 Ett arbetssätt har spridits och

implementerats till ett eller flera andra verksamhetsområden

Ej påbörjat

Not: Målen är hämtade från den projektplan som upprättades innan avdelningens öppnande.

Gruppintervjun med styrgruppen resulterade i olika svar gällande vilka mål som avdelningen hade. Det tog tid för styrgruppen att besvara frågan gällande vilka mål Utvecklingsavdelningen hade. Målen som nämndes under gruppintervjun presenteras i tabell 8.

Tabell 7:

Mål för Utvecklingsavdelningen

Öppna avdelningen Klar

Kunna anställa personal Klar Få teamet att arbeta tillsammans Ej påbörjat Sprida ett nytt arbetssätt inom

verksamhetsområdet kirurgi

Påbörjat

Involvera patienten Påbörjat

Balansera produktion med innovation Ej påbörjat

Not: Målen framkom från den gruppintervju som genomfördes med styrgruppen.

Det första målet som nämndes var att öppna avdelningen vilket samtliga personer instämde om att de hade uppnått. Därefter framkom målet att kunna anställa personal, vilket de också instämde om att de hade uppnått. Att få teamet till att arbeta tillsammans var det tredje målet som uppkom och där diskuterades det att det fortfarande var en pågående process. Mål 4–6 nämndes i stigande ordning. Samtliga intervjupersoner instämde kring att inget av målen var tidsatta eller specifika, med undantag för mål 1–2. Med produktion menas att ha vårdplatser (där patienter vårdas) öppna. Förutom produktion har det framkommit under dokumentstudier att det finns det olika sätt att se på att producera. Det kan exempelvis innebära att det vårdas fler patienter per medarbetare eller att patientens vårdtid förkortas. Under intervjuerna med medarbetarna framkom att medarbetarna ansåg att avdelningens mål var att utveckla bättre och säkrare metoder och arbetssätt för att sedan kunna sprida det till andra avdelningar och andra sjukhus. Intervjupersonernas svar går hand i hand med de projektmål som presenteras i projektplanen (se tabell 8) och de mål som styrgruppen nämnde (se tabell 9). Gällande vad de som grupp hade som mål var det ingen av de

intervjuade medarbetarna som kunde svara på och de personliga målen som fanns handlade främst om att bli säkrare i sin egen yrkesroll. Samtliga personliga mål som

intervjupersonerna uppgav, hade satts upp av dem själva. En del medarbetare ansåg att alla anställda på ett sjukhus borde ha målen att patienten ska få den bästa vården medan andra ansåg att målen var otydligt definierade.

Medarbetarna uppgav under intervjuer att en känsla av att vara säker på vad de gör, att patienten ska få bra vård, samarbetsvilliga kollegor som har en bra

kommunikationsförmåga och personer som går att lita på, som viktiga faktorer för trivsel. Vidar önskade de att få den hjälp de behöver i olika situationer samtidigt som kollegorna

42 skulle kunna lita på att de gör ett bra arbete. Strukturen i arbetet uppkom vid flertalet

tillfällen under intervjuerna som en viktig faktor för trivsel. Medarbetarna önskade också lägga mer tid på omvårdnadsuppgifter än vad de gjorde i dagsläget.