När jag var på biblioteken och intervjuade respondenterna bad jag dem om att få mål-dokument för deras verksamhet. Ingen av dem kunde ge mig det på plats utan skickade det till mig per post. I Partille väntade man på att målsättningar skulle formuleras och skrivas ner, därför fanns det inga skrivna måldokument att lämna ut.
4.2.1 Kungsbacka
I Kungsbacka har man skrivna måldokument för de olika enheterna. Dessa är formule-rade i Organisation med uppdragsbeskrivningar m m för Kungsbacka kulturkontor av Margareta Lundberg Rodin 15 oktober 2001. Enheterna som är relevanta i detta sam-manhang är ’Fyrens bibliotek’ samt ’Barn och unga’. Exempel på andra enheter är ’Bokbussen’ och ’Boken kommer’. ’Fyrens bibliotek’ har följande inriktningsmål: ”Biblioteket skall vara en mötesplats för kommunens invånare. Bibliotekets personal skall ge service med god kvalité, förmedla information, väcka och stimulera läsintres-se”. Resultatmålen är ”2001 bibehålla 2000 års besöksnivå. 2001 bibehålla 2000 års ut-lån. Kompetensutveckling (särskilt inom IT-området) genom internutbildning och stu-diebesök. Utveckla referens- och informationsarbetet. Utveckla och söka nya
arbets-former. Arbeta med informationsmaterial om bibliotekets samlingar. Aktivt arbeta med hemsidan. Utarbeta klagomålshantering/dialogen med låntagarna.” (Organisation med
uppdragsbeskrivningar m m för Kungsbacka kulturkontor 2001, s. 10)
’Barn och unga’ har som inriktningsmål ”att nå alla barn och unga, föräldrar och berör-da vuxna med verksamheter som följer KN:s mål och riktlinjer. Att göra kulturförvalt-ningens utbud lättillgänglig.” Deras resultatmål lyder följande: ”Förmedling och utlån av litteratur och andra media, arrangemang och skapande möten, kompetensutveckling av personal.” Deras arbetsuppgifter är att: ”Initiera, utveckla, genomföra, utvärdera skapande verksamheter och upplevelser. Idéutveckling, projektarbete (projektansökan + arbete, externt och internt), biblioteks- och kulturpedagogik, administration av bibliotek och barn- och ungdomskultur.” Alla i personalen har också skrivna specifika uppgifter. För Noreen står det: ”Möta elever från kommunens skolor: lågstadium, mellanstadium och högstadium vid önskemål. Medverka vid föräldramöten efter önskemål. Bokpre-sentationer för elever efter önskemål. BokpreBokpre-sentationer för lärare.
Författa-re/konstnärer besöker skolor 2 ggr/år. Författarprogram i Fyren 4 ggr/år. Möta barnom-sorgspersonal vid personalträffar och fortbildning 2 ggr/år. Tillsammans med annan personal: Möta förskolebarn och Lek- och Lärbarn från centrala institutioner 1
ggr/läsår. Skicka bokdepositioner till institutioner. Anordna Pedagogiskt Café 2 ggr/år. 3 sagostunder veckan under läsåret. Samarbeta kring barnprogram och utställningar. Anordna och genomföra större konferenser och seminarier”(ibid. s. 20:3+4).
Lena Roosberg som Noreen bl a arbetar med har som uppgift att ”Iordningsställa boklådor till daghem och (Lek- och Lärklasser) ca 36”(ibid. s. 20:4). Hon har också hand om sexårsbesöken tillsammans med Noreen.
4.2.2 Göteborg
På Stadsbiblioteket i Göteborg höll man på att utarbeta nya mål och riktningar för verk-samheten och ingenting var bestämt ännu. Därför fick jag målsättningarna för barnav-delningen 1999–2001 samt ett utkast över målen för hela Stadsbiblioteket 2002, inget över barnavdelningen. Målsättningarna för barnavdelningen 1999–2001 har formulerats under överskrifter såsom ’Media’ och ’Utåtriktad verksamhet’. Den senare har delats upp i ’bokprat’, ’programverksamhet’, ’utställningsverksamhet’, ’CD-ROM och Inter-net för barn och ungdomar’ och ’projektet Open media zooming up’. Jag vill lyfta fram några av dessa:
’Bokprat’: ”Målet är att prioritera läsfrämjande åtgärder med visningar och bokprat”; ”Vi inriktar oss på att bjuda in årskurser i vårt närområde samt utöver det ta emot klas-ser vars lärare hör av sig”; ”Vår målsättning är nå förmedlare dvs barnomsorgspersonal, lärare och föräldrar med information om böcker för barn”; ”6 års verksamhet kommer att fortgå och om resurser finns utökas med till personal och föräldrar riktade föreläs-ningar om bokens betydelse för bl a språkutvecklingen”.
’Programverksamhet’: ”Denna förläggs även fortsättningsvis till lördagar då vi vill ha familjeaktivitet på biblioteket”; ”Programmen skall ha hög kvalitet. Fyra program per termin för de mindre barnen är vår målsättning samt sagostunder. Intresseväckande program för åldern 6–12 år samt för tonåringar. Vi eftersträvar att arrangera föreläs-ningar inom seriegenren.”
’Utställningsverksamhet’: ”Vi vill aktivt söka utställningar som speglar barnkulturen och uppmana skolor och förskolor att ställa ut sina temaarbeten på biblioteket”; ”Öka
antalet punktutställningar samt låta idéerna flöda vad beträffar teman som veckans bok, månadens författare, veckans rim och ramsa etc.”; ”Vår generella målsättning är att göra barnavdelningen levande, öppen och föränderlig samt att göra information lättill-gänglig.”(Målsättning för verksamheten 1999–2001 Avd 2, s. 1)
I utkastet för 2002 står det bland annat:
’Mål för verksamheten’: ”Boken och tryckta media ska utgöra basen för biblioteket, men ny teknik och förändrade informationsvanor ställer krav både på anpassning och förändring av utbudet av tjänster.” […] ”Göteborgs Stadsbibliotek skall med besökare i centrum bereda göteborgarna vägar till kunskap, insikt och upplevelser genom att: Låta verksamheten präglas av kvalitet, mångfald och tillgänglighet”, ”vara en öppen mötes-plats för alla människor oavsett ålder, social, etnisk eller annan tillhörighet”, ”bereda alla brukare lika tillgång till bibliotekets resurser oavsett t ex funktionshinder eller språksvårigheter” och ”utveckla lusten till läsning, särskilt hos barn och ungdomar”. ’Åtaganden’: ”Göteborgs Stadsbibliotek åtar sig att inom ramen för tilldelade medel”: ”erbjuda ett till form och innehåll brett urval av media för såväl nytta som nöje”, bjuda tryckta media på minst 50 språk”, ”erbjuda funktionshindrade god service”, ”er-bjuda varierande program för att stimulera till debatt och inspirera till utveckling”, ”skapa plats för litterära möten, inspiration och samtal”, och ”stimulera skrivande och läsande” (Utkast 2002).
5 Intervjuer
På biblioteket i Kungsbacka intervjuade jag Kajsa Noreen den 14 mars 2002. Hon har arbetat som barnbibliotekarie i fjorton år. Hon är den bibliotekarie som har ansvar för skoldelen och då i huvudsak tätortens skolor: uppsökande verksamhet och fortbildning för lärare samt den verksamhet som pågår på biblioteket. Verksamhet för mindre barn, förskolor och ungdomar samt filialer och bokbuss har andra ansvar för, men biblioteka-riernas arbetsuppgifter går in i varandra och man samarbetar en hel del. Sexårsbesöken, till exempel, delar Noreen med barnbibliotekarie Lena Roosberg.
På stadsbiblioteket i Göteborg var jag den 15 mars 2002 och intervjuade Kristina Hede-gård, den barnbibliotekarie som har mest hand om verksamheten riktad mot sexåringar. De befintliga barnbibliotekarierna hjälps åt att arbeta med målgruppen 0–6 år eftersom det inte finns någon bibliotekarie som innehar den tjänsten för närvarande (den tjänsten var utlyst och läget kan vara förändrat när uppsatsen går i tryck). Hon har arbetat som bibliotekarie sedan 1996 och varit på stadsbiblioteket sedan mars 2001.
Den 18 mars 2002 intervjuade jag Lena Engberg på huvudbiblioteket i Partille. Hon har arbetat som barnbibliotekarie i tretton år, varav de två senaste i Partille. Hon arbetar 30 timmar i veckan.
Vid respektive intervjutillfälle hade jag med mig en liten bandspelare och frågade om jag fick spela in intervjun. Det gick bra i samtliga fall och jag har sedan utgått från des-sa bandinspelningar, men också tittat på de anteckningar jag förde för säkerhets skull. Jag har också skickat ett utkast av nedanstående intervjuredovisning till respondenterna för kommentarer och godkännande. Vissa justeringar har gjorts efter deras respons.