I vilken mån uppfattar svarspersonerna att de angivna målen för volontärverksamheten har uppnåtts?
Personalens arbetssituation
Ett av Äldreprojektets mål har varit att volontärverksamheten skall bidra till att höja de anställdas kvalitet i arbetet och ge dem ökad arbetstillfredsställelse. Ett annat är att Äldreprojektet skulle bidra till att förändra synen på äldre och äldreomsorg. Bedömer svarspersonerna att Äldreprojektet har bidragit till att uppnå dessa båda mål?
Arbetssituationen för personalen är oförändrad
Enligt svarspersonerna har volontärverksamheten egentligen inte förändrat något i personalens situation. Som personal känner man sig alltid otillräcklig, påpekar flera, även om vissa av de boende fått besök av volontärer eller kunnat komma ut på promenader. Volontärverksamheten har dock inneburit att personalen vid enstaka tillfällen fått lite mer tid och viss avlastning när en volontär suttit hos eller tagit sin an en orolig boende. Det finns inget som tyder på att volontärerna har tagit över det ”roliga” eller det som ger ”guldkant”. De boendes utrymme att få prata blir större, inte minst genom att volontärer kan sitta tillsammans med dem utan att bli avbrutna av andra boendes ringningar. Kvaliteten för personalen, menar flera, består i första hand av att volontärverksamheten tillför något positivt för de boende. Att volontärerna kan bidra till att skapa lite mer av lugn och ro på avdelningar och boenden är en sådan kvalitet.
Volontärverksamheten spelar en övergripande roll
Även om volontärverksamheten således inte gjort så stor skillnad för personalen i det praktiska arbetet, påpekar ett par svarspersoner att verksamheten spelar en viktig roll på mer övergripande plan. För det första tillför volontärverksamheten en dimension till Stora Sköndal som arbetsplats.
På ytterligare ett sätt – genom volontärer – satsar stiftelsen på kvalitet för att de boende skall ha det bra. För det andra påverkar volontärverksamheten arbetssituationen positivt. Detta sker dels genom att verksamheten får ett nytt sätt att se på frivillighet, bland annat hur enskilda personer är villiga att ge av sin fria tid till de boende, dels genom att volontärerna själva får – och har möjlighet – att föra ut en annan syn på äldreomsorg än den i medierna gängse. Båda dessa faktorer menar svarspersonerna kan bidra till att göra vården och omsorgen inom Stora Sköndal till en mindre stängd värld.
De boendes inflytande
I en delrapport från Äldreprojektet frågar sig projektsamordnarna hur de boende skall kunna bli subjekt. På vilket sätt kan de få inflytande över volontärverksamhetens utveckling? De boende, skriver man, ”är ju den stora målgruppen för projektet varför det är av största vikt att finna former för deras delaktighet” (Gunnarsson & Vässmar 2000:8). En ambition var att personal inom pilotavdelningarna skulle kartlägga de boendes behov av och önskemål om volontärinsatser. Svarspersonernas erfarenhet hittills är att det har varit svårt att få någon bra bild av behoven. För det första har de boende haft svårt att komma med förslag eller att uttrycka sina önskemål. För det andra kan de boende uttrycka önskemål exempelvis om att gå på promenad, men när det blir aktuellt kan de sakna både den ork och den vilja som behövs för att följa med ut. Det inflytande de boende har är således i första hand att säga ”ja” eller ”nej” till en volontärkontakt. Detta ställer i sin tur krav på personalen. Framför allt volontäransvariga,
menar man, måste vara lyhörda nog att hitta de boende som kan ha störst behållning av en volontärkontakt. De boendes oförmåga att uttrycka önskemål kan även, menar man, vara en följd av att volontärverksamheten precis har kommit igång. När verksamheten blivit mer etablerad kan olika önskemål komma till tydligare uttryck – vilket i sin tur kan leda till att behovet av volontärinsatser ökar ytterligare.
Svårt att bedöma effekterna av projektet
Enligt projektsamordnarna skall man se Äldreprojektet som det första steget i en fortgående process. Under den inledande fasen har de byggstenar som tillsammans utgör modellen för volontärverksamhet på Stora Sköndal utvecklats. En åsikt är att det till följd av det processinriktade arbetssättet kan vara svårt att bedöma resultaten från Äldreprojektet. De resultat som hittills redovisats lyfter snarare fram projektsamordnarnas tillvägagångssätt och vad man har gjort än vad projektet faktiskt resulterat i. Vårdchefen efterfrågar bland annat resultat som klargör vilka svårigheter och fördelar som modellens olika moment givit upphov till och vad som behöver göras annorlunda. Eftersom projekttiden har gått åt till att skapa en modell är det inte heller möjligt att i nuläget uttala sig om effekterna av volontärverksamheten för de boende.
Kanske är det så, menar vårdchefen, att projekttiden bör förlängas för att sådan kunskap skall finnas tillgänglig innan beslut om att permanenta verksamheten fattas. I en artikel om framtidsstudien Tid för omsorg, efterfrågar Lundh (1994:375-378) studier som ger kunskap om just effekterna av frivilligt omsorgsarbete.
Sammanfattning
Personalens erfarenheter ett år efter den inledande intervjuomgången och strax innan projektet skulle avslutas ger vid handen att en tydlig modell för volontärverksamhet har vuxit fram samt att flertalet bedömer att volontärverksamheten bör permanentas i denna form. De utbildningar som personal och volontärer har genomgått har eliminerat den inledande skepsis som fanns hos vissa. Den långa förankringsfasen, som vissa ifrågasatte i det inledande skedet, har visat sig ha betydelse för volontärverksamheten i stort men också för enskilda volontärer. De växer efterhand, säger en svarsperson. Att ha volontärer på avdelningarna har hittills inte genererat något merarbete. Förväntade svårigheter kring bland annat sekretess och gränsdragningar mellan personalens arbetsuppgifter och volontärernas insatser har uteblivit. Betydelsen av volontäransvariga har accentuerats, liksom behovet av en framtida volontärsamordnare som framför allt har hand om rekrytering, men även de eventuella svårigheter som kan komma att uppstå runt enskilda volontärer. En av de få farhågor som kvarstår idag är huruvida volontärer skall kunna komma att rekryteras i önskvärt antal framöver. En annan är att den modell som har arbetats fram, för några tycks sätta volontärerna i fokus på en möjlig bekostnad av ”svaga” patienters behov.
Även om inställningen till Äldreprojektet och den modell för volontärverksamhet som det givit upphov till är övergripande positiv, kan man skönja en viss besvikelse. Antalet volontärer har hittills varit begränsat och även den tid de har avsatt på avdelningarna uppfattas som alltför kort. Några av de uppgifter som viss personal sett fram emot att volontärer skulle utföra har uteblivit. Den volontärverksamhet som kommit i gång bedöms inte ha påverkat personalens arbetssituation. Det tillför dock kvalitet i arbetet att se hur vissa boende får mer av omsorg och uppmärksamhet än tidigare, men även att arbeta inom en stiftelse som satsar på volontärverksamhet för att ytterligare förbättra de boendes villkor.
Äldreprojektets syfte var att utarbeta en modell för volontärverksamhet. I dag har modellen utvecklats och förankrats inom pilotavdelningarna och verksamheten planeras bli permanent.
Möjligheten att i nuläget utvärdera effekterna av modellen är begränsade, och en fråga för framtiden.