Målning och packning

Innan maskinen är färdig för leverans ytbehandlas exteriören. Vid paketeringen emballeras maskinen tillsammans med material som skall monteras på

brukarplatsen och reservdelsmaterial. Personalen i paketeringen har samma

problem som monteringen när det gäller brist på det orderbundna materialet. De anser även att det material som blir över från monteringen och som skall skickas med som reservdelar håller stor oordning. Denna oordning skapar ett merjobb då stor tid läggs på att leta och definiera vilket material som egentligen finns tillängligt.

4.2 Planering

ABB Machines enstyckstillverkar maskinerna mot kundorder där varje order styrs som ett projekt med en projektledare som har huvudansvaret gentemot kund. En order kan bestå av flera maskiner. Miljön karakteriseras av lång tid från order till leverans, viss konstruktion mot kundorder, ändringar från kund efter beredningsprocessen samt en stor del orderbundet material.

Planeringsprocessen i företaget involverar många funktioner i företaget. Detta illustreras i Figur 4.2 och förklaras i efterföljande text. När en order mottas av säljare tillsätts till att börja med en projektledare som har huvudansvaret för ordern internt och gentemot kund. Säljaren har innan ordern bekräftats förbokat kapacitet i verkstaden för att på så sätt kunna lova ett leveransdatum till kund och för att underlätta i planeringsarbetet. Projektledaren tillsätter en

projektgrupp som består av elberäknare, konstruktör och beredare.

Projektledaren tar även fram en progressrapport där tidpunkter för elberäkning, konstruktion, beredning och produktion är fastställda. I bilaga 4 ses ett exempel på en progressrapport. Dessa fungerar som en projektplan på veckobasis över hur arbetet med maskinen skall fortlöpa Vid framtagandet av progressrapporten används mallar för olika storlek och utförande på maskinen där ledtiderna för momenten i progressmallarna är uppskattade utifrån erfarenhet. Vid ordertillfället läggs även en typmall för maskinen in i SAP R/3. Denna används för inköp av visst huvudförrådsmaterial med lång ledtid. Typmallen kan också användas för att göra en grov kapacitetsplanering men används inte till det i dagsläget då produktionsplanen inte uppdateras i SAP R/3. Detta gör att beläggningssiffrorna inte stämmer.

Elberäknaren beräknar i programmet Oskar maskinens elektriska specifikationer utifrån kundens önskemål. Ur programmet Oskar fås konceptritningar som

sedan förs över till programmet Consensus. Konstruktören jämför dessa

konceptritningar med kundens krav och önskemål, gör de ritningsändringar och tillägg som behöver göras och ger förslag på vilket material som skall användas vid ändringar. Eftersom ABB Machines arbetar med hög kundanpassning kan arbetet för elberäknaren och konstruktören variera mycket i tid beroende på om liknande maskiner gjorts tidigare. De arbetar dock utifrån standardmodeller på de olika maskinmodellerna och förändringarna utifrån dessa beror helt på hur stor kundanpassning som gjorts.

När konstruktören är färdig med sitt arbete tar beredaren över. En stor del av dennes jobb är inköp av orderbundet material. Beredarens jobb innebär också att han gör om konstruktionsunderlaget som konstruktörerna arbetat med till

produktionsunderlag som beskriver hur de olika komponenterna ska tillverkas eller köpas. Detta arbete sker i Consensus och när det är klart skickas

produktstrukturen och materialspecifikationerna över till SAP R/3 där den skriver över typmallen. Materialinköpen sker sedan i SAP R/3. Skillnader i detaljeringsgraden för produktstrukturen mellan synkrona och asynkrona maskiner är stor. Anledningen till denna skillnad är att tillverkningen av de asynkrona maskinerna togs över från Schweiz för ca två år sedan. Under tiden i Schweiz styrdes monteringen av Maestros som från erfarenhet och kunskap talade om på vilket sätt monteringen skulle utföras och vilket material som skall användas. Av denna anledning finns inte ritningar och monteringsanvisningar framtagna i samma utsträckning som för de synkrona maskinerna.

Skillnaderna i produktstrukturernas detaljeringsgrad kan ses i bilaga 3.

Varje nivå i produktstrukturen motsvarar en produktionsorder och innefattar det antal operationer som krävs för att färdigställa produktionsordern.

Beroende på leveransdatumet i progressrapporten sätter huvudplaneraren ett färdigdatum för produktion vid de olika produktionsavsnitten och

verkstadsplaneringen vid dessa sköts sedan av produktionsledare och materialplanerare. Frisläppningen av en produktionsorder sker mot den planerade starttidpunkten för ordern. Innan frisläppning sker en

materialklarering för att säkerställa att alla ingående komponenter finns

tillgängliga. Fram till det att en order frisläpps för respektive produktionsavsnitt klassificeras den som en planorder och kan lätt ändras av beredaren om

konstruktionsändringar måste göras eller om kunden ändrar sina specifikationer.

När ordern frisläpps ändras den från planorder till produktionsorder och

ändringar blir då svårare att genomföra. Detta beror på att affärssystemet knyter materialet direkt till ordern vilket gör att start och färdigtidpunkter manuellt måste ändras i affärssystemet vilket resulterar i större tidsåtgång.

I nedanstående figur kan ses att både progressrapporten och produktstrukturen i SAP R/3 ger indata till material och produktionsstyrningen. Progressrapporten ger indata i form av start och färdigtidpunkter till produktionsplaneringen som sker i Excel. Den används även till att generera behovstidpunkter för

orderbundet material. Behovskvantiteterna för det orderbundna materialet ges av produktstrukturen i SAP R/3 och är tänkt att planeras med

nettobehovsplanering. Detta görs dock inte eftersom grunddata inte är uppdaterat och således genererar felaktiga behovstidpunkter. Till huvudförrådsmaterial används nettobehovsplanering. Indata till

nettobehovsplaneringen i SAP R/3 är först typmallen och sedan den färdiga produktstrukturen. Behovet genereras då av både preliminära och bekräftade order.

Order bekräftad

Progressrapport

Produktionsplanering

Slutgiltig produktstruktur från beredningen skriver över

grundmallen för typmaskin i SAP R/3

Inköp av material till order

Verkstadsplanering

PRODUKTION

Inköp av huvudförrådsmaterial

med lång ledtid Grundmall för typmaskin i SAP R/3

Reservation av kapacitet för preliminär order i leveransplan

Grov kapacitetsplanering

(St / Vecka)

Materialklarering

Figur 4.2 Beskrivning av planeringsprocessen 4.2.1 Huvudplanering

En undersökning gjordes vid övertagandet av asynkronmaskin från Schweiz över vilken kapacitet och produktionstakt som varje produktionsavsnitt har. Utifrån denna kapacitetsundersökning har det fastslagits att kapaciteten vid en mix av stora och små maskiner ligger på 2,5 synkrona och 1,5 asynkrona maskiner i veckan. Produktionstakten är således fyra maskiner per vecka. Denna kapacitet

planeras in vecka för vecka i ett Exceldokument där varje maskin tar lika mycket kapacitet i anspråk. En begränsning finns dock i förhållandet mellan andelen synkrona och asynkrona maskiner enligt kapacitetsberäkningen ovan.

Planeringschefen försöker aktivt styra produktmixen för att klara

produktionstakten. Vid en mix med många stora maskiner som tar mer tid i anspråk beläggs i verkligheten mer kapacitet än vad som framgår av

kapacitetsplanen. I

Figur ^4.3 ses ett exempel på hur kapacitetsplaneringen utförs i dagsläget.

Capacity report AC-Machines

0 1 2 3 4 5 6

441 443 445 447 449 451 453 502 504 506 508 510 512 514 516 518 520 522 524 526 528 530

Week

Antal Maskiner

Synchronous Asynchronous

Prebooking Synchronous Prebooking Asynchronous Capacity

1:st available syncr onous slot 1:st available

induction slot

Figur 4.3 Kapacitetsplanering i dagsläget

Syftet med kapacitetsplanen är att avgöra när en maskin kan levereras och att den befintliga kapaciteten inte överskrids. Ett arbete har påbörjats att ta fram kapacitetsbehovsprofiler för olika produktutföranden i kritiska operationer.

Användandet av kapacitetsbehovsprofiler har dock ännu inte implementerats fullt ut.

Efter att leveransdatumet för maskinen är fastställt tas en progressrapport fram av projektledaren. I progressrapporten finns det specificerat tidsåtgång för

konstruktion, beredning och produktion på veckobasis. Färdiga mallar för progressrapporten används och är utformade utifrån komplexiteten och storleken på maskinen. Givet fastslaget leveransdatum bakåtplaneras

produktionen utefter progressrapporten och tidpunkter för produktionsstart i de olika produktionsavsnitten fastslås. Detta görs av i Excel av planeringschefen.

Material köps hem till de utsatta tidpunkterna i progressrapporten för respektive produktionsavsnitt. Köpförslag, med behovstidpunkter och kvantiteter, fås från

SAP R/3 men behovstidpunkterna erhållna därifrån används inte utan istället används progressrapportens tider. I bilaga 4 visas ett exempel på en

progressrapport.

Kapacitetsplaneringen och progressrapporten styr produktionsplaneringen i och med att dessa bestämmer leveransdatumet till kund samt när produktion måste påbörjas för respektive avsnitt. I produktionsplanen planeras produktionsstart och färdigdatum för respektive produktionsavsnitt på veckobasis. Ur

produktionsplanen kan även turordningen för respektive maskin och hur produktionen ligger till gentemot planen utläsas. Produktionsledaren för varje produktionsavsnitt ser sedan till att produktionsplanen följs och

materialplaneraren ansvarar för att material finns hemma vid behovstidpunkten.

4.2.2 Orderplanering

Orderplaneringen vid ABB Machines innefattar främst anskaffning av

köpmaterial till rätt tidpunkter och kvantiteter. Materialet delas in i tre olika kategorier, dessa är orderbundet material, huvudförrådsmaterial och

veckoförrådsmaterial. Ingen egentlig kapacitetsplanering görs på denna planeringsnivå.

Första kategorin är orderbundet material. Detta är specifikt för ordern och beställs med de kvantiteter som bestäms utifrån konstruktionen. Brister av detta material kan uppkomma genom att sena ändringar görs av konstruktionen eller att materialet inte levereras på utsatt tid. Den färdiga produktstrukturen för respektive maskin fås från Consensus och denna läggs sedan in i SAP R/3.

Utifrån nettobehovsplanering i SAP R/3 fås listor över vilket material som skall köpas. Behovstidpunkterna erhållna från nettobehovsplaneringen stämmer inte överens med progressrapporten vilket gör att inköpen inte kan ske mot datumen som SAP R/3 genererar. Köpen läggs istället mot tiderna satta i

progressrapporten. Beredaren har således inget stöd från systemet för att veta när order måste läggas utan får lita på sin egen erfarenhet. Att behovstidpunkterna inte stämmer överens beror på att grunddata i SAP R/3 inte är uppdaterat samt att progressrapporten inte är tillräckligt differentierad för olika produkttyper.

Materialinköpen sker i den ordning det behövs i verkstaden med en veckas säkerhetstid. Att företaget använder sig av en veckas säkerhetstid beror på att man vill vara säkra på att allt material skall finnas tillgängligt då produktionen skall starta. Personalen på respektive produktionsavsnitt upplever att det finns mycket orderbundet material liggande i väntan på produktion. Samtidigt anser de att material som skall användas ofta inte finns tillgängligt. Rent teoretiskt bör material för ca sex maskiner finnas tillgängligt då man beställer hem material

i praktiken då material ofta ankommer sent. Osäkerheten kring hur mycket orderbundet material som ligger i väntan på produktion är stor. Anledningen till detta är att detta material inte registreras som lagerfört material med saldo när det ankommer. Det registreras istället på varje projekt och i bokföringen benämns det som kundorder i arbete (KIA). Kundorder i arbete är det samlade värde för samtliga projekt som ännu inte betalts av kund. I detta värde ingår således allt arbete och material som bokförts på projektet från projektstart. Ur figur 4.4 kan utläsas att kapitalet bundet i form av KIA steg i början på 2003 för att sedan ligga kvar på denna nivå. Det korrigerade värdet på KIA för synkrona maskiner har tagits fram eftersom företaget vid början av 2003 slutade att delfakturera sina kunder. Detta påverkade värdet på KIA kraftigt. Marie-Louise Ulding,

Controller, menar att detta ger en ökning av KIA med ca 25 miljoner sek. En bättre jämförelse fås om detta värde räknas av.

Kundorder i arbete

figur 4.4 Kundorder i arbete

Andra typen av material är huvudförrådsmaterial. Karakteristika för detta material är att det köps hem med fasta orderkvantiteter, att säkerhetslager finns och att nettobehovsplanering används för att styra inköpen. Nettobehovet genereras initialt utifrån en typmall och inte från den färdiga produktstrukturen från Consensus. Detta görs för att material med lång leveranstid skall hinna köpas hem. När den färdiga produktstrukturen från Consensus förts över till SAP R/3 görs inköpen utifrån denna. För att minska risken att brist uppkommer finns ett säkerhetslager för huvudförrådsartiklarna. Även för

huvudförrådsmaterialet missöverensstämmer behovstidpunkterna från affärssystemet med planerade behovstidpunkter från progressrapporten.

Riktlinjer för vilket material som skall köpas mot huvudförråd är att:

• Omsättningshastigheten är minst fyra ggr per år, för materialet.

• Den ingår i en eller flera produkter, som det tillverkas ett flertal av per år.

• Den har lång leveranstid från leverantör.

• Det finns krav på snabba leveranser t.ex. reservdelar.

Även om grundtanken är att detta material skall styras genom nettobehovsplanering så sköts det i realiteten till stor del som ett

beställningspunktsystem. Detta görs eftersom inköparen av huvudförrådsmaterial har en stor osäkerhet i huruvida lagersaldon stämmer. Denna osäkerhet gör att han, för att inte behöva jaga material vid brist, väljer att beställa varor långt innan den från SAP R/3 rekommenderade beställningstidpunkten.

Dagens efterfrågetakt och ordersärkostnad används inte för att beräkna

orderkvantiteter eller säkerhetslager utan dessa parametrar i SAP R/3 är hämtade från det gamla affärssystemet AROS och har inte uppdaterats sedan införseln.

Återanskaffningstiderna är dock uppdaterade. För huvudförrådsmaterial har inköparen som mål att inköpen skall göras ca. sex gånger per år.

Tredje typen av material är veckoförrådsmaterial som styrs med tvåbingesystem.

Här sköter en materialmästare, på respektive produktionsavsnitt där veckoförrådsmaterial används, beställningen av material. Dessa artiklar är

förbrukningsmaterial med lågt värde som t.ex. skruvar och muttrar. Personalen upplever att styrningen av detta material fungerar tillfredsställande.

4.2.3 Verkstadsplanering

Verkstadsplaneringen sköts av produktionsledaren och sker på dagsbasis vid respektive produktionsavsnitt. Den innefattar att frisläppa och återrapportera produktionsorder samt att planera körplaner och att kapacitet finns tillgänglig i verkstaden. Vid alla produktionsavsnitt utom i härvverkstaden ser en

materialplanerare till att material till order finns hemma på utsatt tid.

Frisläppning av produktionsorder skall ske när så mycket som möjligt av

materialet kommit hem, målet är dock att allt material skall ha kommit hem då en produktionsorder frisläpps. Vid frisläppning skrivs en MOL-lista och ritningar ut till operatören där det finns specificerat vilka material och operationer som skall ingå för att färdigställa produktionsordern samt hur dessa skall sättas samman.

Frisläppning sker i dagsläget endast på översta produktstrukturnivån för varje produktionsavsnitt. I och med att översta nivån frisläpps så frisläpps även samtliga underliggande nivåer automatiskt. Frisläppning sker inte efter signallistan som

genereras av SAP R/3 utan utifrån de starttider som fås ur produktionsplanen i Excel. Även återrapportering görs på översta nivån i produktstrukturen. När översta nivån har återrapporterats så frågar affärssystemet om underliggande nivåer också skall återrapporteras med planerade start och färdigtidpunkter.

Oftast återrapporteras underliggande nivåer med dessa tider men möjligheten finns att göra manuella ändringar. Arbetet med att återrapportera

produktionsorder sköts inte helt tillfredsställande och ibland missas

återrapportering av färdiga produktionsorder. Turordningen i körplanen för respektive produktionsavsnitt sätts efter tidigaste startdatum vid härvverkstaden och efter tidigaste färdigdatum i övriga avsnitt. I dagsläget används Excellistor för detaljplaneringen i verkstaden vilket leder till att ändringar som görs i

produktionsplanen manuellt måste ändras i excellistorna.