Måndagen den 17 december

I dokument RIKSDAGENS PROTOKOLL. (sidor 119-122)

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Justerades protokollet för den 11 innevarande månad.

Föredrogos och bordlädes ånyo konstitutionsutskottets utlåtande nr 27, stats­

utskottets utlåtanden nr 295—299 och memorial nr 300, bevillningsutskottets betänkande nr 65 och memorial nr 67 samt bankoutskottets utlåtande nr 69 och memorial nr 70.

Föredrogs bankoutskottets memorial nr 71, med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande bankoutskottets utlåtande nr 65 i anledning av Kungl. Majlis proposition angående delaktighet i statens pensionsansta.lt flir heltidsanställda hemvårdarinnor inom den sociala hemhjälpsverksamheten jäm­

te i ämnet väckta motioner.

På framställning av herr talmannen beslöts att ifrågavarande, endast en gång bordlagda ärende skulle redan vid detta sammanträde företagas till av­

görande.

På sedermera gjord proposition godkändes den i förevarande memorial före­

slagna voteringspropositionen.

Herr talmannen yttrade, att för den händelse den nu godkända voterings­

propositionen bleve godkänd även av andra kammaren, enligt överenskommelse med nämnda kammares talman gemensam omröstning i ämnet komme att äga rum vid kamrarnas sammanträden onsdagen den 19 innevarande månad.

Föredrogos och bordlädes ånyo andra lagutskottets utlåtanden nr 85 och 86.

sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets memorial nr 2 samt jordbruks­

utskottets utlåtande nr 85.

På framställning av herr talmannen beslöts att bevillningsutskottets betän­

kande nr 65, konstitutionsutskottets utlåtande nr 27 och statsutskottets utlåtan­

de nr 297 skulle i nu angiven ordning uppföras främst bland två gånger bord­

lagda ärenden på föredragningslistan för kammarens sammanträde onsdagen den 19 december samt att på föredragningslistan för morgondagens samman­

träde statsutskottets memorial nr 300 skulle uppföras näst efter jordbruksut­

skottets utlåtande nr 85.

Herr Branting erhöll på. begäran ordet och yttrade: Herr talman! Vid två interpellation

olika tillfällen, 1943 och 1945, har riksdagen uppmärksammat den verksam- an9\ använd-

het, som bedil ves av Lutherska vä ridskonventets svenska landskommitté och

AI Irnarina svenska präst! oreningens evangeliska utskott, vilka tva organisa - medel m. m.

Interpellation äng. användningen av vissa kollektmedel rn. m. (Forts.) tioner delvis finansiera sin verksamhet med kollektmedel, beviljade av Kungl.

Majit. Det har visats, att dessa organisationer begagnat allmänhetens gåvomedel till att understödja foretag, som propagerat för elier samarbetat med den tyska nazismen. De utge sålunda gemensamt tidskriften »Kyrkor under korset, Lu- therkollektens kvartalsskrift», vilken bedrivit nazistisk propaganda, rekom­

menderat in- och utländska nazistpublikationer och givit spridning åt fantas­

tiska vrångbilder av förhållandena i Sovjetunionen. Efter en undersökning 1942 av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, professor Bagge, om- lades redigeringen av »Kyrkor under korset» till det bättre, men de bakom- stående organisationerna upphörde dock icke med sina nazistiska förbindelser.

Sålunda synes Svenska landskommittén under åren 1940—1944 ha utbetalat en summa motsvarande 1 000 riksmark per ar till vart och ett av de tva »riks- tyska» kyrkosamfunden i det s. k. generalguvernementet Polen, vilka kyrko­

samfund denna, tid leddes av de tyska kyrkomännen Klemdienst och Blau.

Till dessa herrars karakteristik må anföras: Klemdienst utvisades 1939 fran Polen för nazistisk verksamhet, men återkom med den tyska ockupationsai- mén. Blau var känd som Hitler-beundrare och nazistagitator.

Men ytterligare: Före kriget och efter tyskockupationen ända fram till 1944 bedrevs med svenskt understöd bland den ukrainska befolkningen i Polen en s. k. missionsverksamhet, i »Kyrkor under korset» apostroferad såsom »den ukrainska väckelsen». Denna »missionsverksamhet» ägde rum i samarbete mel­

lan den tysk-nazistiska kyrkoorganisationen »Martin Luther-Bund» och Svens­

ka landskommittén, varvid från landskommittén under åren 1942—1944 ut- betalades i runt tal 20 000 kronor om året enbart i rikskollektmedel. »Kyrkoi under korset» försäkrade sina läsare, att detta arbete »åtnjöt de politiska myn­

digheternas förståelse». Nämnas kan även, att under den tyska ockupationen av Baltikum Svenska landskommittén såsom sitt verktyg vid understödet ti l Estlands och Lettlands lutherska kyrkor anlitade den bekante prosten Pohl.

Så sent som i »Kyrkor under korset» nr 3, 194;), distribuerat i september i år, har reklamerats för propagandaskriften »Till kamp för tron». Lund 1938, en av »Kyrkor under korset» utgiven ströskrift med klart nazistisk ten­

dens. Denna skrift, vars utgivande bekostats nied 800 kronor av allmänna kol­

lektmedel, är närmare bestämt en programskrift för den nordiska grenen av det tysknazistiska organisationsnät, som under namn av »den internationella Pro Deo-rörelsen» tjänat som organ för Tysklands politiska aktioner mot .Sov­

jetunionen, via kyrkorna.

Den sålunda aktiva Svenska landskommittén har, enligt vad som upgivits i pressen, påtagit sig eller anförtrotts rollen av att vara. ett organ för upprät­

tandet av svenska kyrkans internationella efterkrigsförbindelser. I detta syfte har organisationen upptagit förhandlingar bl. a. med ledande kyrkomän i USA, Norge, Danmark och Finland. I mars 1945 ägde rum en konferens i Sigtuna mellan Svenska landskommittén av Lutherska världskonventet och representanter för världskonventets amerikanska avdelning, vilken resulterat i bildandet av en ny organisation. »Lutherska världskonventets förbindelse­

kommitté», med ärkebiskop Eidem och biskop Rodhe som hedersordförande, respektive ordförande. Ändamålet med den nya kommittén uppgives vara att förmedla kyrklig hjälp till Europas härjade länder. Under sommaren och hos­

ten 1945 har Svenska landskommittén under förhandlingar i Norge, Dan­

mark och Finland utbyggt denna kommitté Ett TT-telegram från Köpen- hamn i morgontidningarna för den 14 december meddelar, att ett stort antal lutherska kyrkeldare väntas till Köpenhamn den 17 december för att för- handla örn Lutherska världskonventet. Svenska landskommittén kommer en­

ligt uppgift vid detta tillfälle att representeras av biskop Rodhe.

Interpellation äng. användningen av vissa kollektmedel m. m. (Forts.) Den 25 april i år beslutade båda kamrarna att i .skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville föranstalta om en utredning angående ändrade bestämmelser för det kyrkliga kollektväsendet. Studentföreningen darte i Stockholm hemställde härefter den 21 september i en skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet örn utredning av frågan om statskontroll över kol- lektmedel och föreslog dessutom, att Svenska landskommittén och Evange­

liska utskottet omedelbart skulle avstängas från åtnjutande av allmänna kol- lektmedel. Den 5 oktober beslutade Kungl. Maj :t tillsätta en kommitté för den av riksdagen föreslagna utredningen. Till kommittén, vars ordförande är bis­

kop Cullberg, har kallats en särskild sakkunnig för att deltaga i granskningen av de ändamål för vilka rikskollekterna till Lutherska världskonventets svenska landskommitté och Allmänna svenska prästföreningens evangeliska utskott hittills använts. Kommittén beräknar enligt uppgift att vara färdig med sin utredning någon gång under första hälften av 1946.

Jag anhåller om kammarens tillåtelse att till herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet ställa följande fråga:

1. Kan det anses lämpligt, enligt herr statsrådets mening, att Svenska landskommittén, som på grund av hela sin inriktning och verksamhet — sist ådagalagd genom annonseringen för av landskommittén själv utgivet nazis­

tiskt propagandatryck — ådragit sig vissi vanrykte, gentemot utlandet upp­

träder som representant för en svensk statsinstitution, nämligen svenska kyr­

kan?

Även mot andra kollektfinansierade organisationer än de ovannämnda, t. ex.

Gustav Adolfsföreningarna i Stockholm, Lund och Göteborg, synas med fog kunna anmärkas, att de understött kyrkonazistisk verksamhet. Enligt vad som framgår av Gustav Adolf-föreningarnas ansökningar till Konungen vid olika tillfällen om erhållande av kollektmedel samt föreningarnas årliga redogörelse till Svenska kyrkans diakonistyrelse flir kollektmedlens användning, ha dessa föreningar dels direkt, dels genom de tyska Gustav Adolf-föreningarnas »Cen- tralvorstand» i Leipzig med kollektmedel understött två tyska kyrkoinstitu- tioner under klart nazistisk lodning, nämligen Evangelisches Oberkirehenrat i Wien och Deutsche Evangelische Kirchenleitung i Gablonz, i det sudettyska området. Ledaren för Oberkirehenrat i Wien. biskop Eder. uppträdde i augusti 1941 i Lutherska världskonventets lutherakademi i Sondershausen i Tysk­

land som en entusiastisk anhängare av det tyska erövringskriget mot Sovjet.

Presidenten för den sudettyska kyrkan i Gablonz. Wehrenfennig, offentlig­

gjorde vid Tjeckoslovakiens styckning ett upprop dill' han bl. a. yttrade: »Vi evangeliska tyskar i Böhmen, Mähren och Schlesien tillhörde fram till den 1 oktober 1968 utlandet och kände oss dock aldrig övergivna. Så mycken om­

sorg ägnades oss, oell så mycket gjordes för oss i hjälpande broderskärlek genom Gustav Adolf-föreningen. Evangelisches Hund och Martin Luther-Bund.--- — Vårt liige hade i september 1968 blivit ohållbart. Hade icke den till under gränsande lösningen genom Adolf Hitlers dådkraft kommit, så hade utsikterna varit dystra för oss sudettyskar och vår kyrka. Men lös­

ningen kom i ridt lid. och genom Sudetengau och senare genom ledarna av folktyskar i Protektoratet brusade tackropet: Vi tacka Fuhrern. — — —»

Denne kyrkoladan bär alltså såväl före som efter Tjeckoslovakiens styckning och liven under kriget förvaltat de svenska Gustav Adolf-föreningarnas kol- lektmedel.

Jag anhåller att till herr statsrådet få rikta även denna fråga:

2. Anser herr statsrådet att det nied hänsyn till vad som sålunda förekom­

mit finnes anledning att utvidga kollektkommitténs uppdrag till att undersöka

Första kammarens protokoll, tokö. A r \0. 9

Interpellation äng. användningen av vissa kollektmedel m. m. (Forts.) rikskollektmedlens användning även utöver vad det gäller Svenska landskom- mittén och Evangeliska utskottet.

Beträffande Svenska landskommittén och Evangeliska utskottet och åt­

minstone en av Gustav Adolf-föreningarna galler dessutom att de, vid sidan av sina rikskollekter, även åtnjuta kollektunderstöd från enskilda församlingar.

Härvid har i fallet Svenska landskommittén så tillgått, att från ärkebisko­

pen jämte ytterligare några framstående kyrkomän utgått upprop, riktade till »Sveriges prästerskap och församlingar», om bidrag till den s. k. martyr- kollekten, vilken disponerats till just samma eller liknande ändamål som ovan nämnts. Det ligger i sakens natur att dylika upprop från svenska kyrkans ledning till de enskilda församlingarna och prästerna bli beaktade. Genom det angivna tillvägagångssättet synes emellertid i verkligheten ett slags rikskol­

lekt anordnas, dock utan att Kungl. Majit beviljat särskilt tillstånd därtill;

medlens användning undandraga sig alltså Kungl. Maj :ts prövning.

Jag vill be att till herr statsrådet slutligen få rikta denna fråga:

3. Vill herr statsrådet överväga — för att man på en gång skall kunna komma till en fullständig behandling av kollektkontrollfrågan •—- att utvidga kollektkommitténs direktiv till att inbegripa icke endast rikskollekterna utan även enskilda församlingskollekter?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge framställas.

Justerades ett protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens samman­

träde avslutades kl. 4.17 eftermiddagen.

In fidem G. II. Gerg gren.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

I dokument RIKSDAGENS PROTOKOLL. (sidor 119-122)