Referenser
Ahlbom, H. (2011). Teknikintresserad? Jag? I: Hansson, S-O., Nordlander, E. & Skogh, I-B. (Eds.). Teknikutbildning för framtiden – perspektiv på teknik-
undervisningen i grundskola och gymnasium, pp. 8-20,
Liber ISBN 978-91-47-10001-9.
Bjurulf, V. (2010). Reasons for choosing a technically oriented education: An interview study within the field of pipefitting and industry. International Journal
of Technology and Design Education. Doi: 10.1007/s10798-010-9141-5
Chatoney, M. & Andreucci, C. (2009). How study aids influence learning and motivation for girls in technology education. International Journal of Technology
and Design Education,19(4), 393-402.
Cooper, P. (2003). Cigarmaking. I: Lehman, N., Oldenziel, R. & Mohun, A. (Eds).
Gender and technology, pp. 207-237. The John Hopkins University Press.
Elstad, E. & Turmo, A. (2010). Students’ Self-Regulation and Teachers’ Influences in Science: Interplay between Ethnicity and Gender. Research in Science &
Technological Education, 28(3), 249-260.
Gaotlhobogwe, M, Laugharne, J. & Durance, I. (2011). The potential of multivariate
analysis in assessing students’ attitude to curriculum subjects. Educational
Research, 53(1), 68-53.
Gustafsson, J-E. & Myrberg E. (2009). Resursers betydelse för elevers resultat. I:
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket 2009.
Stockholm: Fritzes förlag.
HF 1993:100, kap. 6, Bilaga 2. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/ Hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/?bet=1993:100#K6. [2015-03-25] Jidesjö, A. (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap
och teknik i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion.
Doktorsavhandling. Linköpings Universitet, FontD, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system- förväntningar, traditioner och
skolverkligheter. Doktorsavhandling. Linköpings universitet, Institutionen
för samhälls- och välfärdsstudier.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Nordlander, E. (2011). Vad tycker tekniklärarna?. I: Hansson, S. O., Nordlander, E. & Skogh, I-B. (Eds.) Teknikutbildning för framtiden – perspektiv på teknik-
undervisningen i grundskola och gymnasium. pp. 90-102.
Liber ISBN 978-91-47-10001-9.
Rohaan, E., Taconis, R. & Jochems, W. (2010). Reviewing the relations between teachers’ knowledge and pupils’ attitude in the field of primary technology education. International Journal of Technology and Design Education,
Riksrevisionen (2014). Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt
antal lärare? [Elektronisk].
Tillgänglig: RIR 2014:18, ISBN 978 91 7086 352 3. [2015-03-23] Siraj-Blatchford, J. (2001). Emergent science and technology in the early years.
Paper presented at the XXIII World Congress of OMEP, Santiago, Chile. Sjöberg, S (2010). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik.
Stockholm: Studentlitteratur.
Skolverket (2011). Kursplan i teknik för grundskolan. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2641. [2015-03-23] SOU 2005:48. Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning.
[Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.regeringen.se/download/9d16c830.pdf?major= 1&minor=45647&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment. [2015-03-25] SOU 2010:28. Vändpunkt Sverige - ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap,
teknik och IKT. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.regeringen.se/download/74acb451.pdf?major= 1&minor=144868&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment Sveriges Ingenjörer (2007). Pressmeddelande 2007-05-14,
http://sverigesingenjorer.se/IngWeb/Start/press/pressmeddelanden/ p_2007_05_14.htm (ej längre tillgänglig)
Teknikföretagen (2006) (senast uppdaterad 2006-01-13). Alla barn har rätt till
teknikundervisning! – en rapport om teknikämnet i dagens grundskola.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.teknikforetagen.se/Documents/Utbildning/ Ratt_till_teknikundervisning.pdf. [2013-02-14].
Teknikföretagen (2013) (senast uppdaterad 2013-01-11). Teknikämnet i träda. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.teknikforetagen.se/Documents/Utbildning/ Teknikamnet_i_trada.pdf. [2013-02-14].
Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordisk barnehageforskning 3(1), pp. 27–40. ISSN 1890-9167.
Utbildningsplan 1 (2014). Utbildningsplan för förskollärarprogrammet. Högskolan i Gävle. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://utb.hig.se/fafne/app/public/pdf/jasper/programme. pdf?identifier=LGF%C3%96Y. [2015-03-25]
Utbildningsplan 2 (2014). Utbildningsplan för grundlärarprogrammet med inriktning
mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Högskolan i Gävle.
[Elektronisk].
Tillgänglig: http://utb.hig.se/fafne/app/public/pdf/jasper/programme. pdf?identifier=LGGRY.F%C3%96RS. [2015-03-25]
Författarpresentationer
Iiris Attorps
är professor i matematikdidaktik vid Akademin för teknik och miljö vid Högskolan i Gävle. Hon har lång erfarenhet av att undervisa matematik för blivande lärare och ingenjörer och handleder doktorander samt är examinator för examensarbeten i matematik-didaktik. Attorps har sedan 2005 varit ansvarig för forskningsgruppen Learning Studies – Praxisnära forskning i matematik. Hennes forskningsintresse är att utveckla matematikundervisning och studenternas begreppsförståelse.Mikael Björling
är lektor i kemi vid Akademin för Teknik och miljö vid Högskolan i Gävle och undervisar både inom lärarutbildningarna och inom ingenjörsutbildningarna. Han är docent i fysikalisk kemi och har de senaste tjugo åren främst forskat om byggnaders inomhusmiljö. En nyfikenhet och ett brinnande intresse att hitta lämpliga förklaringsmodeller har även lett honom att fundera över ämnesdidaktiska frågor när det gäller lärande för vuxna och för mindre barn. Han deltar i forskargrupperna Miljöteknik och Inomhusmiljö och tidigare även ”Early Childhood Education” (ECE).Maria Cortas Nordlander
disputerade i tillämpad matematik vid Université de Reims Champagne-Ardenne, Frankrike, 2005. Hon är sedan 2008 lektor i matematik vid Vasaskolan i Gävle och har även undervisat i matematik på ingenjörsutbildningen vid Högskolan i Gävle. Cortas Nordlander har ett stort intresse för matematikdidaktisk forskning och inte minst för praktisk utveckling av undervisningen i matematik.Jan Grenholm
, universitetsadjunkt i teknikdidaktik. Med en bakgrund som lärare i grundskolan och gymnasiet har han sedan 1997 varit anställd på Högskolan i Gävle. I februari 2016 presenterade han sin licentiatuppsats i pedagogiskt arbete med fokus på ungdomars skäl att välja, eller välja bort, tekniska utbildningsvägar. Grenholm har varit ansvarig för de kurser inom lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle som innehåller teknikdidaktik och har även varit med att utveckla en speciell inriktning mot naturvetenskap och teknik på förskollärarutbildningen.Jenny Ivarsson
har en forskarbakgrund på det europeiska laboratoriet CERN i Genève, där materiens inre utforskas. Senast hon var aktiv i den forskningen var åren 2013-2014 som gästforskare vid Lunds Universitet. Ett stort intresse för att nå ut med kunskaper i fysik till yngre generationer har resulterat i en gymnasielärarexamen och medförfattarskap i Natur och Kulturs läromedel i fysik för gymnasieskolan. Ivarsson var universitetslektor och lärarutbildare på Högskola i Gävle i sex år.Eva Kellner
är lektor i biologi vid Akademin för hälsa och arbetsliv vid Högskolan i Gävle. Med en ämneslärarutbildning i biologi och kemi i botten undervisar hon bl.a. inom ramen för lärarprogrammen och Skolverkets lärarlyftskurser. Hon är ockå kursansvarig för ämnesdidaktiska examens-arbeten inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik i lärarutbildningen. Kellner har ett forskningsintresse inom området lärarstudenters och lärares professionella lärande. I det senaste forskningsprojektet har hon bedrivit aktionsforskning om utveckling av undervisning i de naturvetenskapliga ämnena och matematik i årskurs 1-6.Edvard Nordlander
är fil. dr och docent i elektronik vid Uppsala universitet. Han har varit verksam vid Högskolan i Gävle sedan 1985 och blev professor i elektronik 2002. Han har en gedigen erfarenhet som ingenjörsutbildare och har även varit drivande vid tillkomsten av såväl tekniska utbildningar på olika nivåer som forskningsprogram i elektronik. Nordlanders intresse för teknikdidaktisk forskning har sin rot i den sedan länge sviktande rekryteringssituationen för högre teknisk utbildning. Han var initiativtagare till forskarskolan TUFF (Teknikutbildning för framtiden) och satt också i ledningsgruppen för denna.LÄRARUTBILDNINGENS SKRIFTSERIE NR 7 Redaktör: Mikael Björling
Postadress: Högskolan i Gävle 801 76 Gävle 026 - 64 85 00 www.hig.se