6.1 Metoddiskussion
6.3.3 Måttlig samt högkonsumtion
För både narkotika och cannabis finns det samband mellan dels högkonsumerandet av alkohol bland ungdomar, men även den måttliga konsumtionen. Sambandet mellan bruket av narkotika och ungdomar med måttlig konsumtion av alkohol är stark och ökar mellan
undersökningsåren. Under de sista undersökningsåren är oddsen att en ungdom som
konsumerar måttligt med alkohol även använt narkotika ca 10 gånger högre än de ungdomar som inte konsumerar alkohol. Andelen ungdomar med måttlig alkoholkonsumtion som använt narkotika har ökat för båda könen där pojkarna brukat narkotika i större
utsträckning. Bruket av cannabis i gruppen med måttlig alkoholkonsumtion följer samma trend. Oddsen för att använda cannabis ökar under undersökningsåren och under sista undersökningsåren var oddsen 13 gånger högre att ungdomar med måttlig
alkoholkonsumtion använt cannabis jämfört med de ungdomar som inte konsumerar. Utvecklingen för användandet av cannabis har ökat med tiden för de med måttlig alkoholkonsumtion för båda könen.
Bland ungdomar med högkonsumtion av alkohol är sambanden mycket starkare mellan alkoholkonsumtionen och bruket av narkotika och cannabis och har ökat över tid. Oddsen att en ungdom som har en högkonsumtion av alkohol använt narkotika har pendlat under undersökningsåren. Oddsen att en ungdom som konsumerar mycket alkohol också använt narkotika är väldigt hög jämfört med de som inte konsumerar. Inom denna grupp med högkonsumtion av alkohol har trenden av narkotikabruket ökat. Sambandet mellan bruket av cannabis och alkoholkonsumtionen är även där starkt för de som är högkonsumenter.
Trenden för användandet av cannabis har ökat för pojkarna, bland flickorna som konsumerar mycket har dock användandet av cannabis minskat något.
Ökningen av både narkotika- samt cannabisanvändningen från 2007-2008 som skett bland ungdomar med måttlig alkoholkonsumtion samt de med hög alkoholkonsumtion ger ett visst stöd för normalitetsprincipen eftersom principen förespråkar att under perioder då
alkoholkonsumtion bland unga inte är normaliserat så är det främst de med högre alkoholkonsumtion som använder narkotika och cannabis.
Studier som studerar sambandet mellan ungdomars alkoholkonsumtion och användandet av narkotika är få. Dock stämmer studiens resultat att ungdomar med högkonsumtion av alkohol använder narkotika samt cannabis i högre utsträckning med annan forskning på ämnet. Ungdomar med högkonsumtion av alkohol har en högre risk att bruka cannabis och är även vanligt att alkohol och cannabis brukas samtidigt (Briére, Fallu, Descheneaux & Janosz, 2011). Andra studier har mer övergripligen undersökt narkotika och cannabis samband med alkoholkonsumtionen där bland annat sambandet med ökat bruk av cannabis kunde förklara en minskning av alkoholkonsumtionen bland studenter. Denna teori
motbevisades dock i en annan studie (Verhagen et al, 2015).
Utvecklingen av narkotika- och cannabisanvändningen bland alkoholdrickande ungdomar kan förklaras av normalitetsprincipen då ungdomar med en högkonsumtion av alkohol i större utsträckning använder narkotika. Enligt normalitetsprincipen är det de med
högkonsumtion av alkohol som främst brukar narkotika under perioder med låg konsumtion av alkohol (Parker et al, 2002; Szitman et al, 2016). Resultatet från denna studie stödjer normalitetsprincipen som förespår att under tider med låg totalkonsumtion av alkohol är det de med högkonsumiton som även brukar olika former av narkotika (Sznitman et a., 2016). Bland de som har en måttlig konsumtion av alkohol fanns även där ökad odds för att även bruka narkotika eller cannabis, eller åtminstone ha testat något narkotikaklassat preparat.
Detta stärker normaliseringsteorin och dess samband mellan narkotika och alkohol bland de ungdomar som konsumerar mycket eller måttlig. Enligt Guxens, Nebot, Ariza och Ochoa (2007) är alkohol en viktig bestämningsfaktor bland ungdomar för brukandet av cannabis och visar att ett samband där ungdomar som konsumerar alkohol har en ökad odds att börja bruka cannabis. Detta stämmer överens med denna studies resultat då sambanden mellan de ungdomar som konsumerar alkohol och brukar cannabis är starka, ett samband som även visas mellan alkohol och narkotika. Normaliseringsteorin är kopplad samman med riskfaktorer och förutspår att de som använder alkohol under perioder där användningen inte är normaliserad är främst de med många riskfaktorer (Sznitman et al, 2013). Där av kan man tänka sig att de med många riskfaktorer också i större utsträckning använder narkotika. För att bättre studera normaliseringsprincipen behövs vidare studier på samband mellan konsumtionen av alkohol bland ungdomar och narkotika samt cannabis belysas (Sznitman et al, 2016). Denna studie har som syfte att belysa sambandet mellan alkoholkonsumtion bland ungdomar och bruket av narkotika samt cannabis inom ramen för normaliseringsprincipen.
7
SLUTSATSER
Resultatet visar på en nedgång i konsumtionen av alkohol både bland de ungdomar som konsumerar måttligt samt de som konsumerar mycket för båda könen. Antalet ungdomar som väljer att helt avstå från alkohol har ökat markant under åren som studerats.
Tillsammans stöder dessa resultat att totalkonsumtionsmodellen kan appliceras på nedgången i ungdomars drickande.
De ungdomar som inte konsumerar alkohol använder inte narkotika eller cannabis i någon större utsträckning och någon ökning av narkotika eller cannabisanvändning från 2001-2002 till 2013-2014 kunde inte heller noteras vilket krävts för att hypotesen att unga ersatt
alkoholkonsumtionen med narkotikaanvändning ska stämma. Således finner denna studie att elever i årskurs nio inte ersatt alkoholkonsumtion med narkotikaanvändning.
Däremot har både ungdomar med måttlig alkoholkonsumtion och hög alkoholkonsumtion ökat sin narkotika- och cannabisanvändning, främst från åren 2007-2008 vilket
normalitetsprincipen förespråkar. Således finner denna studie att normalitetsprincipen har empiriskt stöd och att under perioder av låg alkoholkonsumtion så är det främst de
8
FÖRSLAG TILL NY FORSKNING
Resultatet i studien kan bidra med kunskaper i hur grupper med högkonsumtion av alkohol brukar narkotika samt cannabis. Grupper med högkonsumtion av alkohol har högre risk att använda sig av narkotika och cannabis och bör där av vara i fokus för preventivt arbete. Kopplingen mellan alkohol och narkotika samt cannabis stärks i denna studie och kan där av eventuellt visa att insatser som hämmar alkoholkonsumtionen bland ungdomar kan hjälpa att förebygga brukandet av narkotika. Sambandet mellan dessa stärker rollen för det
preventiva arbetet som utförs inom detta område och visar att insatser mot alkohol och mot narkotika inte nödvändigtvis kan särskiljas.
Normalitetsprincipen får ett visst stöd i studiens resultat och kan visa att denna teori möjligtvis kan användas för att förklara bruket av narkotika och cannabis bland ungdomar, och där av bättre förutse trendskillnader i bruket av narkotika och cannabis.
Ytterligare forskning krävs för att bekräfta normalitetsprincipen inom detta område där kausala samband studeras. Ytterligare forskning behövs även för att belysa varför alkoholkonsumtionen minskat bland ungdomar.
REFERENSLISTA
Antoñanzas, F., Rodríguez-Ibeas, R., Barco, E., Ramirez, M., & Pinillos, M. (2008). The European Journal of Health Economics, 9 (1) 1-6. doi:10.1007/s10198-007-0092-z Bannigan, K., & Watson, E. (2009). Reliability and validity in a nutshell. Journal of Clinical
Nursing, 18, 3237-3243. doi: 20.1111/j.1365-2702.2009.02939.x
Bonita. R., Beaglehole. R., & Kjellstöm. T. (2006). Basic epidemiology (2.ed). Genève. World Health Organization.
Briére, F. N., Fallu, J. S., Descheneaux, A., & Janosz, M. (2011). Predictors and consequences of simultaneus alcohol and cannabis use in adolescents. Addictive Behaviors, 36(7) 785-788. doi: 10.1016/j.addbeh.2011.02.012
Brunborg, G. S., Bye, E. K., Rossow, I. (2014). Collectivity of Drinking Behavior Among Adolescents: An Analysis of the Norwegian ESPAD Data 1995-2011. Nordic Studies of Alcohol and Drugs, 31(4), 389-400. doi:10.2478/nsad-2014-0030
Bush, K., Kivlahan, D.R., McDonell, M.B., Fign, S.D., & Bradley, K.A. (1998). The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Archive of Internal Medicine., 158, 1789-95.
doi:10.1001/archinte.158.16.1789
CDC. (2012). Introduction to Epidemiology. Hämtad 2017-05-16, från
https://www.cdc.gov/ophss/csels/dsepd/ss1978/lesson1/section6.html
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2013). Reviderad enkät 2012. En analys av resultatskillnaderna (rapport: 134). Hämtad från:
http://can.se/contentassets/67cf3b7843d745208f2a0877935a667f/134-reviderad- enkat-2012_ink-bilagor.pdf
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2014a). Drogutvecklingen i Sverige 2014 (rapport:144). Hämtad från:
http://www.can.se/contentassets/3f30e3b70ebb461c928fdcdd5a0c3606/drogutveckl ingen-i-sverige-2014.pdf
Centralförbundet för alkohol och narkotikaforskning. (2014b). Skolelevers drogvanor 2014. Hämtad 2017-05-19, från: http://www.can.se/Publikationer/rapporter/skolelevers- drogvanor-2014/
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2015). Skolelevers drogvanor 2015 (rapport: 133). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2016). Skolelevers drogvanor 2016
(rapport:161). Hämtad från:
http://www.can.se/contentassets/54701581408a4e87a2de636f8d28791d/skolelevers -drogvanor-2016.pdf
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
.
(2017). Drogutveckligen i Sverige 2017 (rapport:164). Hämtad från:http://www.can.se/contentassets/8178f9b67d894d10a6438816b204afb5/drogutveck lingen-i-sverige-2017.pdf
Clement, C., Thirlaway, K., Smith, A., & Williams, J. (2013). Vulnerable Young People and Alcohol use: A Qualitative Exploration. Journal of Substance Use, 19(2), 122-177. doi:
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.3109/14659891.2012.750694
Cunningham, A. J., Blomqvist, J., Koski-Jännes, A., & Raitaslao, K. (2012). Social images of Cannabis use: compering three countries. Harm Reduction Journal, 9(1), 9-21. doi: 10.1186/1477-7517-9-21
Danielsson, A-K., Wennberg, P., Hibell, B., & Romelsjö, A. (2011). Alcohol use, heavy episodic drinking and subsequent problems among adolescents in 23 European countries: does the prevention paradox apply? Society for the Study of Addiction, 107(1), 71-80. doi: 10.1111/j.1360-0443.2011.03537.x
Devon, H., Block, M., Moyle-Wright, P., Ernst, D., Hayden, S., Lazzara, D., & ... Kostas- Polston, E. ). (2007). A psychometric toolbox for testing validity and
reliability. Journal Of Nursing Scholarship, 39(2), 155-164. doi:10.1111/j.1547- 5069.2007.00161.x
ESPAD. (2015). The European School Servey Project on Alcohol and Other Drugs. Hämtad från: http://www.espad.org/sites/espad.org/files/ESPAD_report_2015.pdf
ESPAD. (2016). ESPAD Report 2015. Results from the European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. Hämtad från:
http://www.espad.org/sites/espad.org/files/ESPAD_report_2015.pdf
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för Hälsovetenskaperna (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Field, A. (2009). Discovering Statistics using SPSS (3.ed). London: SAGE Publications Folkhälsoinstitutet. (2005). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/21487/r2005-08-svensk- folkhalsohistoria.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige- Årsrapport 2014. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige- arsrapport-2014.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016). Folkhälsan i Sverige- Årsrapport 2016. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/23257/Folkhalsan-i-Sverige-2016- 16005.pdf
Gripe, I. (2013). Så görs CANs skolundersökningar- En genomgång av praktiskt genomförande och metodologi (CAN –rapport: 135 ). Hämtad från:
http://can.se/contentassets/df49711845534823b4527010df9d3f0e/135-sa-gors-cans- skolundersokning_ink-bilagor.pdf
Guxens, M., Nebot, M., Ariza, C., & Ochoa, D. (2007). Factrors associated with the onset of cannabis use: a systematic review of cohort studies. Gaceta Sanitaria, 21(3), 252-260. Doi: 10.1157/13106811
Hasselgren, S. (2012). Totalkonsumtionsmodellen (Nr. 6/2012). Hämtad från:
http://www.can.se/globalassets/aon/2012/nr6/totalkonsumtionsmodellen.pdf
Hazekamp, A., & Heerdink, E, R. (2013). The Prevalence and incidence of medicinal cannabis on prescription in the Netherlands. European Journal of Clinical Pharmacology, 69(8), 1575-1580. doi:10.1007/s00228-012-1503-y
Hibell, B., Guttormsson, U., Ahlström, S., Balakireva, O., Bjarnason, T., Kokkevi, A. & Kraus, L. (2009). The 2007 ESPAD Report. Substance Use Among Students in 35 European Countries. Hämtad från:
http://www.espad.org/sites/espad.org/files/The_2007_ESPAD_Report- FULL_091006.pdf
Hibell, B., Guttormsson, U., Ahlström, S., Balakireva, O., Bjarnason, T., Kokkevi, A. & Kraus, L. (2012). The 2011 ESPAD Report. Substance Use Among Students in 36 European Countries. Hämtad från:
http://www.can.se/contentassets/8d8cb78bbd28493b9030c65c598e3301/the_2011 _espad_report_full.pdf
Hingson, R. W., Heeren, T., & Winter, M. R. (2006). Age at Drinking Onset and Alcohol Dependence - Age at Onset, Duration, and Severity. Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine Journal, 160(7), 739-746. doi:10.1001/archpedi.160.7.739 HSCIC. (2013). Statistics on Alcohol: England, 2013. Hämtad från:
http://content.digital.nhs.uk/catalogue/PUB10932/alc-eng-2013-rep.pdf
Jarl, J., Johansson, P., Eriksson, A., Eriksson, M., Gerdtham, A-G., Hemström … Ramstedt, M. (2006). Till vilket pris? Om Alkoholens kostnader och Hälsoeffekter i Sverige 2002 (Forskningsrapport nr 37 - 2006)- Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning. Stockholms Universitet.
Johansson, P., Jarl, J., Eriksson, A., Eriksson, M., Gerdtham, U.- G., Hemström, Ö.,
Hradilova Selin, K., Lenke, L., Ramstedt, M. & Room, R. (2006). The Social Costs of Alcohol in Sweden 2002. Stockholm: Stockholms Universitet, Centrum för
socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning.
Kjellström, T. Håkansta, C. & Hogstedt, C. (2005). Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut
Koppes, L. J., Twisk, J. W., Snel, J., Van Mechelen, W., & Kemper, H. C. (2004). Comparison of Short Questionnaires on Alcohol Drinking Behavior in Nonclinical Population of 36-Year-Old Men and Women. Substance Use & Misuse, 39(7), 1041-1060. doi: 10.1081/JA-120030061
Kühlhorn, E., Hibell, B., Larsson, S., Ramstedt, M., & Zetterberg, H. L. (1999). Can Surveys Measure Alcohol Consumption? Advances in Survey Methodology in the KALK Project. Innovation: The Européen Journal of Social Sciences, 12(4), 647-663. doi: 10:1080/13511610.1999.9968634
Lim, S. S., Vos, T., Flaxman, A., Danaei, G., Shibuya, K., Adair-Rohani, H., … Ezzati, M. (2013). A comparative risk assessment of burden of disease and injury attributable to 67 risk factors and risk factor clusters in 21 regions, 1990–2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010. The Lancet, 308(9859), 2224-2260. doi: 10.1016/S0140-6736(12)61766-8
Lindström, M. (2008).Social capital, political trust and experience of cannabis smoking: A population-based study in southern Sweden. Preventive Medicine, 46(6), 599- 604.doi: http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ypmed.2008.02.003
Luciana, M., Collins, P. F., Muetzel B-A., & Lim, K. O. (2013). Effects of alcohol use initiation on brain structure in typically developing adolescents, The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 39(6), 345-355, doi: 10.3109/00952990.2013.837057
Lönnroth K, Williams B, Stadlin S, Jaramillo E, Dye C (2008). Alcohol use as a risk factor for tuberculosis − a systematic review. BMC Public Health, 8, 289-289. doi:
10.1186/1471-2458-8-289.
Nordic Council for Alcohol and Drug Research (NAD). (2002). The Effects of Nordic Alcohol Policys- What happens to drinking and harm when alcohol controls cange? Hämtad från: www.dldocs.stir.ac.uk./documents/nad42.pdf
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Parker, H., Williams, L., & Aldridge, J. (2002). The Normalization of “Sensible” Recreational Drug Use: Further Evidence from the North West England Longitudinal Study. Sociology, 36(4), 941- 964- doi:10.1177/003803850203600408
Pennay, A., Livingston, M., & MacLean, S. (2015). Young people are drinking less: it is time to find out why. Drug and Alcohol Review, 34 (2), 115-118. doi: 10.1111/dar.12255
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Hämtad 2016-04-03, från
http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Rehm, J., & Shield, K. D. (2013). Alcohol and mortality: global alcohol-attributable deaths from cancer, liver cirrhosis and injury in 2010. Alcohol Research, 35(2), 174−183. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3908708/
Roerecke, M., & Rehm, J. (2012). Alcohol intake revisited: risks and benefits. Current Atherosclerosis Reports, 14(6)556-562. doi: 10.1007/s11883-012-0277-5
Salkind, N. J., & Rasmussen, K. (2007). Encyclopedia of Measurement and Statistics [Elektronisk resurs]. Hämtad från:
http://methods.sagepub.com.ep.bib.mdh.se/reference/encyclopedia-of- measurement-and-statistics
Sanders, B. (2012). Gang youth, substance use, and drug normalization. Journal of Youth Studies, 15(8), 978-994. doi: 10.1080/13676261.2012.685707
Saris, W. E., & Gallhofer, I. N. (2014). Design, evaluation and analysis of questionnaires for survey research [Electronic resource] (2.ed). Hämtad från:
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=HklIg49p_iwC&oi=fnd&pg=PR5&dq= Design,+evaluation+and+analysis+of+questionnaires+for+survey+research&ots=nV Lfu8G5nd&sig=5K3qw98ekz7SB0oDtV1LzjlIrQk&redir_esc=y#v=onepage&q=Desig n%2C%20evaluation%20and%20analysis%20of%20questionnaires%20for%20survey %20research&f=false
Sawyer, S. M., Afifi, R. A., Bearinger, L. H., Blakemore, S-J., Dick, B., Ezeh, A. C., & Patton, G. C. (2012). Adolescence: a foundation for future health. Lancet, 6736(379), 1630- 1640. doi: 10.1016/S0140-6736(12)60531-5
SBU. (2015). Att förebygga missbruk av alcohol, droger och spel hos barn och ung. Hämtad från:
http://www.sbu.se/contentassets/39d7bef539ef40559c0e9d6d7997d881/forebygga_ missbruk_alkohol_droger_spel_barn_unga_2015.pdf
SFS 1968:64. Narkotikastrafflagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skog, O-L. (1985). The Collectivity of Drinking Cultures: A Theory of the Distribution of Alcohol Consumption. British Journal of Addiction, 80,(1985), 83-99. doi: 10.1111/j.1360-0443.1985.tb05294.
Socialstyrelsen. (2014). Frågor om riskbruk av alkohol jämförs med AUDIT och AUDIT-C. Hämtad 2017-02-15, från
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014november/fragoromriskbrukavalkoholja mforsmedauditochaudit-c
Socialstyrelsen. (2015). Statistikdatabas för dödsorsaker. Hämtad 2017-02-10, från
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
Spas JJ, Weyandt L (2015) Alcohol and Its Effect on Adolescent Brain Development and Executive Functioning: Some Results from Neuroimaging. Journal of Alcohol Drug Depend, 3(5):220-225. doi: 10.4172/2329-6488.1000220
Svensson, J., & Andersson, D. E. (2016). What role do changes in the demographic
composition play in the declining trends in alcohol consumption and the increase of non-drinkers among Swedish youth? A time-series analysis of trends in non-drinking and region of origin 1971-2012. Alcohol and Alcoholism, 51 (2), 172-176. doi:
Svensson, J., & Enefalk, H. (2012). Totalkonsumtionsmodellen. En kort beskrivning. I J. Storbjörk (Red), Samhället och drogerna: Politik, konstruktioner och dilemman (s. 63-70). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Systembolaget. (2014). Alkohol och våld- hur ser det ut?(rapport 2014:2). Hämtad från
https://www.systembolaget.se/imagelibrary/publishedmedia/6it7iceay864kifd7xww/ Alkohol-och-vald-Seminarierapport-Stockholm.pdf
Szklo, M., & Nieto, J. F. (2012). Epidemiology – Beyond the Basics (3.ed). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
Sznitman, S. R., Kolobov, T., Bogt, T-t., Kuntsche, E., Walsh, A. D., Boniel-Nissim, M., & Harel-Fisch. (2013). Exploring substance use normalization among adolescents: A multilevel study in 35 countries. Social Science & Medicine, 97 (2013), 143-151. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2013.08.038
Sznitman, S. R., Zlotnick, C., & Harel-Fisch, Y. (2016). Normalisation theory: Does it accurately describe temporal changes in adolescent drunkenness and smoking? Drunk and Alcohol Review, 34 (2016), 424-432. doi: 10.1111/dar.12351
Terwee, C., Bot, S., de Boer, M., van der Windt, D., Knol, D., Dekker, J., & ... de Vet, H. (2007). Quality criteria were proposed for measurement properties of health status questionnaires. Journal Of Clinical Epidemiology, 60(1), 34-42.
doi:10.1016/j.jclinepi.2006.03.012
Thompson, B. L., Green, S. B., & Yang, Y. (2010). Assessment of the Maximal Split-Half Coefficient to Estimate Reliability. Educational and Psychological Measurement, 70(2), 232-251. doi: : 10.1177/0013164409355688
Trafikvärket. (2014). Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (2014:072). Hämtad från
http://www.trafikverket.se/contentassets/8a2244cbf0034e88a2b94d7f32eb2951/20 14/smadit_rapport_2014_slutversion.pdf
Verhagen, C. E., Uitenbroek, D. G., Schreuders, E. J., Messaoudi, S. El., & de Kroon, M. A. (2015). Does a reduktion in alcohol use in Dutch high school students relate to higher use of tobacco and cannabis? BMC Public Health, 15(2015), 821-829. doi:
10.1186/s12889-015-2149-8
Wang, Y. (2005). A multinomial logistic regression modeling approach for anomaly intrusion detection. Computers & Security, 24, 662-674. doi:10.1016/j.cose.2005.05.003 WHO (2014). Global status on alcohol and health 2014. Hämtad från:
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/112736/1/9789240692763_eng.pdf?ua=1
WHO (2016). The health and social effects of nonmedical cannabis use. Hämtad från: http://www.who.int/substance_abuse/publications/msbcannabis.pdf
World Medical Association. (2008). WMA Declaration of Helsinki Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017-03-03, från:
BILAGA
Använda frågor från CANs undersökning av årkurs nio år 2014 (CAN, 2014b).
Fråga 1: Är du pojke eller flicka? Svarsalternativ: Pojke, Flicka
Fråga 18: Ungefär hur ofta har du druckit folköl under de senaste 12 månaderna?
Svarsalternativ: Dricker inte folköl, 3 gånger i veckan eller oftare, 2 gånger i veckan, 1 gång i veckan, 2-3 gånger i månaden, 1 gång i månaden, 2-6 gånger de senaste 12 månaderna, 1 gång de senaste 12 månaderna, Har ej druckit folköl de senaste 12 månaderna.
Fråga 19: Tänk tillbaka på de senaste 12 månaderna. Ungefär hur mycket folköl har du druckit vid varje tillfälle? Svarsalternativ: Dricker inte folköl, 1 glas eller mindre, 1 liten burk/flaska (33 cl), 1 stor burk/flaska (2 små burkar/flaskor), 2 stora burkar/flaskor (3 små burkar/flaskor), 3-4 stora burkar/flaskor (4-6 små burkar/flaskor), 5-7 stora burkar/flaskor (7-11 små burkar/flaskor), 8-10 stora burkar/flaskor (12-15 små burkar/flaskor), 11 stora burkar/flaskor eller mer (16 små burkar/flaskor eller mer), Har ej druckit folköl de senaste 12 månaderna.
Frågor ställdes även om respondenten druckit starköl, starkcider/alkoläsk, vin och sprit samt dess frekvens (Fråga: 20, 22, 24, 26) likt fråga 18. Likt fråga 19 ställdes även följdfrågan om mängden av konsumtion vid varje tillfälle (Fråga: 21, 23, 25, 27).
Fråga 45: Har du någon gång använt narkotika? Svarsalternativ: Nej, Ja, under de senaste 30 dagarna, Ja, under de senaste 12 månaderna, Ja, för mer än 12 månader sedan.
Fråga 48: Hur många gånger har du använt hasch och/eller marijuana? Svarsalternativ: Ingen gång, 1 gång, 2-4 gånger, 5-10 gånger, 11-20 gånger, 21-50 gånger, Mer än 50 gånger.
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00