4. Svar på tidigare ställda frågor
5.6 De möjliga övriga lärofrågorna
En genomgång av samtliga motioner till kyrkomötet åren 2000–2016 ger för handen att läronämnden i princip för samtliga år valt att inte yttra sig kring samtliga motioner vilka går att förstå som relaterade till lärofrågor. Med detta avses motioner vilka har ett snarlikt innehåll som motioner vilka blivit föremål för ett yttrande från läronämnden. I samtliga ovan angivna kategorier, i) tro, bekännelse och lära, ii) kyrkans böcker iii) gudstjänst, sakrament och övriga handlingar, iv) kyrkans vigningstjänst samt v) övriga lärofrågor går det att ur det källmaterial som motionerna till kyrkomötet utgör identifiera sådana motioner. (Se bilaga 1). I kategorin övriga lärofrågor finns det i flera ovan identifierade temata motioner vilka har ett snarlikt innehåll som motioner som blivit föremål för ett yttrande från läronämnden vilka inte blivit föremål för läronämndens yttranden. Till exempel i kategorin församlingsfrågor motion 2010:54 Större rättssäkerhet vid församlingssammanslagningar, eller i kategorin rättslig reglering motion 2001:30 om avskaffande av lag om Svenska kyrkan. Exemplen går att mångfaldiga.
Bland de möjliga övriga frågorna finns det främst en fråga som sticker ut. Med början 2007 ställs det motioner till kyrkomötet vilka kräver ett tydligare stöd för utsatta kristna minoriteter runtomkring i världen och främst mellanöstern. 2007–2016 skrivs det 15 motioner på detta tema. 2008 skrivs det ingen sådan motion men för samtliga övriga år ställs mellan 1 och 3 sådana motioner till kyrkomötet varje år. Typiska rubriker på motionerna är De kristnas situation i Mellanöstern, Omsorg om kristna minoriteter, Stöd till förföljda kristna,
Internationell konferens för förföljda kristna, Arbetsgrupp för förföljda kristna, Solidaritet med samtidens martyrer och Ökat stöd till mellanösterns kristna. Gemensamt för dessa motioner är att motionärerna vill se ett ökat engagemang från Svenska kyrkans sida visavi utsatta och förföljda kristna i världen och främst i mellanöstern.
Kyrkomötet består av åtta utskott. I utskotten bereds motioner innan de hamnar i kyrkomötet. Samtliga motioner i kyrkomötet skall behandlas i något av utskotten. Läronämnden har att utöva sitt uppdrag oberoende av behandlingen i utskotten. Frågan om stöd till utsatta kristna har läronämnden valt att yttra sig kring två gånger för perioden 2007–2016, perioden för vilket sådana motioner lämnats till kyrkomötet. 2015 yttrar sig läronämnden i frågan under rubriken Förföljelse på grund av tro eller övertygelse i läronämndens yttrande 2015:17. I yttrandet lyfter läronämnden fram två saker, dels den kristna gemenskapen vilken enligt
läronämnden grundar sig i dopet, dels vikten av att omsorgen om medkristna inte ställs i motsats till engagemang för alla människor.
Som en jämförelse kan nämnas att under samma period har läronämnden yttrat sig i tre motioner vilka berör relationen till islam och i tre motioner vilka berör relationen till judendomen och den närbesläktade frågan om antisemitism. Om undersökningsperioden utsträcks till hela perioden 2000–2016 blir yttranden vilka berör islam och judendom betydligt fler.
Den andra gången läronämnden valt att yttra sig om motioner kopplade till utsatta kristna är i motioner vilka berört dokumentet Kairos-Palestina. Dokumentet beskriver kristna palestiniers situation och är tydligt kopplat till Israel-Palestina konflikten. Enligt Svenska kyrkans
hemsida läser Svenska kyrkan dokumentet som ”ett rop från kristna området, ur en situation som gränsar till hopplöshet”14
Som en jämförelse kan nämnas att NGO:n Open Doors varje år analyserar kristnas situation i cirka 70 länder och därefter rangordnas de 50 länder där det är svårast att utöva kristen tro. Israel, vilket är det land som är föremål för kritik i Kairos-Palestina dokumentet förekommer inte bland dessa 50 länder. Det gör däremot bland andra Syrien, Irak, Iran, Jemen, Libyen, Saudiarabien, Qatar, Egypten, Jordanien, Turkiet, Kuwait, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Oman och Palestina.15 Samtliga dessa länder torde falla in under benämningen Mellanöstern vilken omnämns i ett flertal av de 15 motionerna ovan vilka läronämnden valt att inte yttra sig kring.
En tänkbar orsak till att läronämnden valt att inte yttra sig i större utsträckning är att utsatta kristnas situation i mellanöstern inte berör Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
Samtidigt beskrivs på Svenska kyrkans hemsida under rubriken Förföljda kristna och utsatta troende denna problematik. Där beskrivs hur kristna förföljs och mördas, utsätts för våld och övergrepp och hur kristna kyrkor attackeras. Mellan östern nämns här explicit.16 Ett antal artiklar, debattartiklar, filmer och en rad frågor och svar återfinns på samma del av hemsidan. Det tycks således som att frågan äger viss relevans för Svenska kyrkan som helhet.
En annan möjlig förklaring är att det skulle finnas något i motionerna som förklarar varför läronämnden väljer att inte yttra sig. Om vi granskar motionerna från 2014 finns två motioner
14 https://www.svenskakyrkan.se/kairospalestina hämtad 2017-04-25.
15 https://www.open-doors.se/vart_arbete/wwl2017/ hämtad 2017-05-09.
vilka direkt berör denna problematik. I motion 2014:35 Kristna i Mellanöstern och motion 2014:84 Ökat stöd till mellanösterns kristna. I motion 2014:35 föreslås utökat ekonomiskt stöd till utsatta kristna i mellanöstern och intensifierat stöd till förföljda kristna i världen och främst mellanöstern. I motion 2014:84 föreslås fyra insatser syftandes till att öka stödet till mellanösterns kristna. Förbön i Svenska kyrkans församlingar för utsatta kristna i världen, intensifierat samarbete med kyrkorna i mellanöstern, ökade humanitära insatser och utbildningsinsatser syftandes till att öka kunskapen i Svenska kyrkan om mellanösterns kristna finns i motionen. Här är en möjlig förklaring till läronämndens tystnad att dessa förslag inte strider mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära och att läronämnden därför valt att inte yttra sig. Dock lyder kyrkoordningens 17 paragraf i 11 kapitlet att läronämnden skall uttala sig i alla ärenden som gäller Svenska kyrkan tro, bekännelse och lära.
En tredje möjlig orsak skulle kunna vara att läronämnden ogärna vill yttra sig i motioner som är ställda av kontroversiella nomineringsgrupper. Bland motionerna om utsatta kristna i mellanöstern hittar vi dock motionärer från åtminstone sju olika nomineringsgrupper.17 Ytterst krävs en annan metodik för att förstå varför läronämnden valt att så sällan yttra sig kring denna fråga.
Den implicita ecklesiologi som uttrycks av hur sparsamt läronämnden valt att yttra sig kring frågan om utsatta kristna i främst mellanöstern kan tolkas som att läronämnden ogärna yttrar sig kring utsatta kristnas situation. Läronämnden tenderar att inte yttra sig i denna fråga trots att frågan väckts återkommande under snart ett decennium. 2015 är första gången
läronämnden yttrar sig kring motioner vilka berör frågan trots att frågan varit föremål för intresse såväl inom som utanför Svenska kyrkan.
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som definieras som en övrig lärofråga i
Svenska kyrkan av dess läronämnd och vilken implicit ecklesiologi som därmed läronämnden ger uttryck för. Utgångspunkten har varit frågeställningen: hur ser den implicita ecklesiologi ut som framträder vid ett studium av övriga lärofrågor i läronämnden? Metoden har varit att klassificera samtliga yttranden läronämnden gjort perioden 2000–2016 i kategorierna tro, bekännelse och lära, kyrkans böcker, gudstjänst, sakrament och övriga handlingar, kyrkans vigningstjänst, ekumenik samt kategorin övriga lärofrågor vilken varit uppsatsens fokus. Uppsatsens resultat är att fyra temata framträder som övriga lärofrågor. Etiska
frågeställningar, församlingsfrågor, religionsdialog och Svenska kyrkans rättsliga reglering. Utifrån dessa fyra temata går det att dra vissa slutsatser om Svenska kyrkans implicita ecklesiologi. I fråga om etik med avseende på abortfrågan ger läronämnden uttryck för en ecklesiologi som präglas av en dubbelhet. Å ena sidan framhålls kraftfulla yttranden om fostrets integritet, fostrets orubbliga värde och att det mänskliga livet börjar vid
konceptionsögonblicket. Å andra sidan framhålls frågans komplexitet och betydelsen av att beakta flera faktorer. I fråga om församlingsfrågor med avseende på frågan om friare församlingstillhörighet framträder en implicit ecklesiologi som betonar att
territorialförsamlingsprincipen är grundläggande för kyrkans tradition och självförståelse. Samtidigt menar läronämnden att den territoriella anknytningen kan variera och att
samhällsutvecklingen kan framtvinga omprövning och komplettering av tidigare synsätt. Den implicita ecklesiologi som framträder vid ett studium av hur läronämnden yttrar sig kring religionsdialog med avseende på relationen till islam är mycket entydig. Islam är en
abrahamitisk religion som kristendomen har mycket gemensamt med och genom fortsatta och fördjupade samtal kan kunskapen och förståelsen för varandras religioner öka. Motioner som önskar en mer kritisk hållning gentemot islam avvisas med motiveringen att islam tillhör en gemensam abrahamitisk tradition. Avseende den implicita ecklesiologi som framträder vid ett studium av yttranden kring Svenska kyrkans rättsliga reglering poängterar läronämnden i sina svar att relationen mellan Svenska kyrkan och staten har läromässiga implikationer. Samtidigt konstaterar läronämnden att denna rättsliga reglering kan se ut på olika sätt vilket kan tolkas som att läronämnden menar att den nuvarande ordningen inte är den enda tänkbara.
Läronämnden tycks ogärna vilja yttra sig kring vilka dessa läromässiga implikationer kan tänkas vara. Slutligen kan det hävdas att den implicita ecklesiologi som framträder vid ett
studium av det som läronämnden väljer att inte yttra sig kring visar att Svenska kyrkans läronämnd ogärna yttrar sig kring utsatta kristnas situation i världen och främst i
Mellanöstern. Den enda gång läronämnden i realiteten yttrar sig i frågan återkommer den dubbelhet som präglar synen på etik och församlingstillhörighet. I yttrandet betonas den kristna gemenskapen vilken enligt läronämnden grundar sig på dopet, dels vikten av att omsorgen om medkristna inte ställs i motsats till engagemang för alla människor.
Dessa fem linjer utgör tillsammans den implicita ecklesiologi som framträder vid ett studium av Svenska kyrkans läronämnds yttranden för perioden 2000–2016.
Källförteckning
Tryckta källor
Brohed, Ingmar 2005 Sveriges kyrkohistoria. Religionsfrihetens och ekumenikens tid Verbum Förlag, Malmö
Bäckström, Anders Wejryd, Anders 2016 Sedd men osedd. Om folkkyrkans paradoxala närvaroinför 2020-talet. Verbum förlag, Stockholm
Dulles, Avery 2002 Models of the church Random House, New York
Eckerdal, Lars Gerhardsson, Birger Persson, Per Erik 1989 Vad står Svenska kyrkan för? Verbum Förlag, Stockholm
Ekstrand, Thomas 2002 Folkkyrkans gränser. En teologisk analys av övergången från statskyrka till fri folkkyrka Verbum Förlag, Stockholm
Ekström, Sören 2003 Makten över kyrkan om Svenska kyrkan, folket och staten Verbum Förlag Stockholm
Ekstrand, Anne-Louise, Hermansson, Jörgen, Lundstedt Göran 2005 Demokrati och kyrka . En reflektion över Svenska kyrkans demokratiska identitet SKU 2005:2
Grenholm, Carl-Henric 2006 Att förstå religion. Metoder för teologisk forskning Studentlitteratur, Lund
Persson, Anders i Sjöberg, Katarina (red.)1999 Mer än kalla fakta. Kvalitativ forskning i praktiken Studentlitteratur, Lund
Lundstedt, Göran 2006 Biskopsämbetet och demokratin: biskopsrollens förändring i Svenska kyrkan under 1900-talets senare del: en kyrkorättslig undersökning, Artos Förlag, Skellefteå Rosenius, Marie 2015 Svenska kyrkan samma kyrka? Ecklesiologi före och efter