Denna undersökning har lett till fler tankar kring vardagsrelaterad matematik och specifikt textuppgifter. Likt De Corte och Verschaffels (1991) som indikerar svårigheterna i hur frågan är ställd, så är ett förslag till vidare forskning att undersöka om det finns ett samband för huruvida begrepp påverkar val av räknesätt och hur det i sin tur påverkar elevers prestationer i vardagsrelaterade textuppgifter.
6.3 Möjliga felkällor
Vi vill belysa att provet inkluderar bilder, diagram och tabeller som i vissa uppgifter har varit en central del för att eleverna ska kunna lösa uppgiften. Dyrvold (2016) forskade om multimodala texter (typiska matematiska textuppgifter som inkluderar ett vardagsspråk, matematiskt språk samt grafisk representation) i sin forskning samt påpekade att de har en betydande roll. Det har inte valts att undersökas eftersom undersökningens syfte fokuserar på begrepp och räknekunskaper. Som förslag till vidare forskning skulle det vara intressant att se huruvida de grafiska representationerna påverkar resultatet samt i relation till korpus och räknekunskaper.
42
Referenser
Anderson, L. W., & Krathwohl, D. (2001). A Taxonomy for Learning,
Teaching, and Assessing: A Revision of Bloom’s Taxonomy of Educational Objectives. Longman: New York.
Bentley, P. O. (2009). TIMSS 2007: En djupanalys av svenska elevers matematikkunskaper. Nämnaren, 1, 4–8.
Bergqvist, E., Dyrvold, A., &Österholm, M. (2012). Relating vocabu- lary: In mathematical tasks to aspects of reading and solving. I Christer Bergsten, Eva Jablonka & Manya Raman (ed.),
Evaluation and comparison of mathematical achievement: Dimensions and perspectives. Proceedings of MADIF 8, The
Eighth Mathematics Education Research Seminar, Umeå, January 24-25, 2012 (pp. 61-70). Linköping: SMDF.
Carter, T. A., & Dean, E. O. (2006). Mathematics intervention for grades 5–11: Teaching mathematics, reading, or both? Reading
Psychology, 27(2-3), 127-146.
De Corte, E., & Verschaffel, L. (1991). Some factors influencing the so- lution of addition and subtraction word problems. I K. Durkin, & B. Shire (Red.), Language in Mathematical Education (1 uppl., ss. 117-130). Buckingham. UK: Open University Press.
Dyrvold, A. (2016). Difficult to read or difficult to solve? The role of
natural language and other semiotic resources in mathematics tasks. Doktorsavhandling, Umeå: Umeå universitet.
Ebbelind, A., & Segerby, C. (2015). System Functional Linguistics as a Methodological Tool in Mathematics Education. Nordic Studies
in Mathematics Education, 20(1), 33-54.
Engström, A. (2007). Varför är textuppgifter så svåra: Förhållandet mellan matematik och språk. Nämnaren, 4, 13-17.
Gustavsson, B. (2004). Kunskapande metoder inom samhällsveten
skaplig forskning. Lund, Studentliteratur.
Grønmo, L. S. (1999). Att sätta ord på algebra. Nämnaren, 1, 19- 25. Magne-Holme, I.M. & Krohn-Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetdik:
Om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2 uppl. B. Nilsson.
Övers.). Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: Forsk-
ning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur &
43
Imsen, G. (2000). Elevens värld – Introduktion i pedagogisk psyko-
logi. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I J. Di- menäs., & S. Björkdahl Ordell (Red.), Lära till lärare: Att utveckla
läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (1 uppl., ss. 247–257). Stockholm: Liber.
Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter: Lärare och ele-
ver om låga prestationer i matematik (Doktorsavhandling).
Lund: Lunds universitet.
Kilpatrick, J., Swafford, J., & Findell, B. (2001). Adding it up: Help-
ing children learn mathematics (Vol. 2101). National research
council (Ed.). Washington, DC: National Academy Press.
Klette, K., Blikstad-Balas, M., & Roe, A. (2017). Linking Instruction and Student Achievement. A research design for a new generation of classroom studies. Acta Didactica Norge, 11(3), Art-10.
Kupari, P., & Törnroos, J (2006). Characteristing Students’ Mathe- matical Literacy Performances in Nordic Countries. I J. Mejding & A. Roe (Red.), Northern lights on PISA 2003: A reflection from
the Nordic countries (1 uppl. ss. 35-48). Copenhagen: Nordic
Council of Ministers.
Lindström, G. & Pennlert, L. (2012). Undervisning i teori och prak-
tik: En introduktion i didaktik. (5. uppl.) Umeå: Fundo.
Ludvigsen, S. (2016) Northern Lights on PISA and TALIS. Copenha- gen: Nordic Council of Ministers.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: Hur lä-
rare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M., & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik. Lund: Studentlitteratur.
McEnery, T., Xiao, R., & Tono, Y. (2006). Corpus-based language
studies: An advanced resource book. Taylor & Francis
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla: Nödvändig för elever med
inlärningssvårigheter (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Möllehed, E. (2001). Problemlösning i grundskolan. Malmö: Malmö Högskola.
Price, G. R., Mazzocco, M. M., & Ansari, D. (2013). Why mental arith metic counts: Brain activation during single digit arithmetic predicts high school math scores. Journal of Neuroscience, 33(1), 156-163.
44
Ryve, A. (2006). Vad är kunskap i matematik. Nämnaren, 2, 7-9. Riccomini, P. J., Smith, G. W., Hughes, E. M., & Fries, K. M. (2015).
The language of mathematics: The importance of teaching and learning mathematical vocabulary. Reading & Writing Quarterly,
31(3), 235-252
Ruane, J.M. (2006). A och O i forskningsmetodik: En vägledning i
samhällsvetenskaplig forskning. (B. Nilsson, Övers.) Lund:
Studentlitteratur.
Rubenstein, R., & Thompson, D. (2002). Understanding and support- ing children’s mathematical vocabulary development. Teaching
Children Mathematics, 9, 107–112.
Segerby, C. (2014). Reading strategies in mathematics: A Swedish ex-
ample. I Proceedings of the 8th British Congress of Mathematics
Education 2014.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Shaftel, J., Belton-Kocher, E., Glasnapp, D., & Poggio, J. (2006). The
impact of language characteristics in mathematics test items on the performance of English language learners and students with disabilities. Educational Assessment, 11(2), 105-126.
Skott, J., Hansen., H. C., Jess, K., & Shu, J. (2010). Matematik för lä-
rare: Ypsilon grundband 2. (J. Retzlaff, Övers. 1. uppl). Dimograf:
Gleerups.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fri-
tidshemmet (reviderad 2018). Hämtad 2020-04-10, från
https://www.skolverket.se/dowload/18.6bfaca41169863e6a65d4 8d/1553968042333/pdf3975.pdf
Skolverket (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik,
läsförståelse och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Hämtad 2020-04-19, från https://www.skolverket.se/download /18.6bfaca41169863e6a65cb18/1553967410999/pdf3794.pdf Skolverket (2019). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse,
matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2020). PISA: en studie om kunskaper i matematik, natur
vetenskap och läsförståelse. Hämtad 21 maj, 2020 från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning- ochutvaderingar/internationella-jamforande-studier-
pautbildningsomradet/pisa-internationell-studie-om-15-45
aringarskunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse
Sollerman, S., & Winnberg, M. (2019). Matematik i PISA 2018: Nuva-
rande innehåll och kommande förändringar. Stockholm:
Skolverket.
Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lä-
rande i matematik. Nationellt centrum för matematikutbildning,
Göteborgs universitet.
SOU 1992:94. Skola för bildning. Utbildningsdepartementet, Stock- holm: Allmänna förlaget.
Svenning, C. (2003). Metodboken: Samhällsvetenskaplig metod och
metodutveckling: Klassiska och nya metoder i
informationssamhället: källkritik på internet. Eslöv: Lorentz.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Wakefield, D. (2000). Math as a Second Language. The Educational
Forum, 64(3), 272-279.
Wistedt, I., Brattström, G., & Jacobsson, C. (1992). Att vardagsan-
knyta matematikundervisningen: Slutrapport från projektet Vardagskunskaper och skolmatematik (Delrapport från Projektet Vardagskunskaper och skolmatematik) Stockholm:
Pedagogiska institutionen.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanist-
isk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Yee Lai, M. (2013). Constructing Meanings of Mathematical Registers Using Metaphorical Reasoning and Models. Mathematics
Teacher Education and Development, 15(1), 29 – 47.
Åkerlund, D. (2017). Guide till akademiskt skrivande - Om att skriva
rapporter, uppsatser och självständiga skriftliga arbeten på universitet och högskolor (Uppl. 2). Karlstad: Karlstads