Möjliga konsekvenser utifrån förbättringsförslagen

Det finns flera möjliga konsekvenser av förbättringsförslagen som kan uppstå utifrån deltagarna eller i detta fall lärarstudenterna. Det kan vara så att de tycker att

förbättringsförslagen är sämre än de existerande visualiseringarna på ett sätt som gör att de inte vill använda simuleringen. Men det skulle också kunna vara så att de tycker att

förbättringsförslagen är bättre än de existerande visualiseringarna och då kan de tycka att det är roligare att utföra denna simulering för att sedan diskutera med andra studenter.

Förhoppningsvis ska förbättringsförslagen ge lärarstudenterna mer motivation till

användningen av simuleringen så att de kan öva sig mer. Skulle lärarstudenterna tycka om simuleringen skulle den kunna utvecklas ännu mer och även användas på andra skolor och kanske även i andra ämnen, vilket skulle kunna leda till bättre och roligare undervisning. Det kanske även skulle bli lättare att diskutera om ämnet i en klass om alla skulle få testa på olika situationer som rör kursen.

Projekt Simbas skulle bli mer lättförståeligt och skulle passa målgruppen bättre då

lärarstudenterna innan inte behöver någon träning för att förstå diagrammen då informationen i dem har blivit tydligare. Lärarna skulle då även vara mer förberedda på att hantera de verkliga situationerna i ett klassrum genom att de med simuleringen fått känna på liknande situationer. Detta kan då resultera i bättre undervisning och pengar skulle även sparas på undervisning och upplärning av lärarstudenterna. Detta för att mindre lärarutbildare skulle behövas då lärarstudenterna själva kan utföra simuleringen. Något som dock skulle ses som negativt med simuleringar är att det inte är en verklig situation och användarna känner då inte av samma stress. Detta kan resultera i att man lär sig på ett sätt som inte stämmer överens med verkligheten och man blir då inte förberedd på hur en situation egentligen kan se ut.

5.4 Framtida arbete

Vid en vidare studie borde en mer korrekt målgrupp testas som i detta fall lärarstudenter istället för lärarutbildare. Det skulle vara intressant och se ifall samma resultat fås utifrån användartesterna eller om de blir helt annorlunda. En större målgrupp skulle även testas för att kunna hitta fler samband bland deltagarna och för att CEM skulle bli bättre med fler taggar. Med dessa variabler skulle man inte behöva vara lika försiktig med slutsatserna som man behöver vara i denna studie. Detta för att man skulle kunna uttala sig från en större och då säkrare mängd data.

Förbättringsförslagen skulle även kunna testas på lärarstudenter så att en utvärdering kan göras för att se om dessa förslag skulle fungera i framtiden eller om ytterligare förbättringar borde göras. Ett test för att se om förbättringsförslagen fungerar bättre än de nuvarande visualiseringarna skulle också kunna utföras för att se vad användarna föredrar när de ska ta reda på vilka beslut de fattat i simuleringen. Förbättringsförslagen mot lärarutbildare borde också testas för att se vad de har för åsikter om förslagen då de är dem som ska använda simuleringen för att lära ut till lärarstudenterna.

40

6 Slutsats

Utifrån resultatet från användartesterna och analyser som gjorts så visar studien att förbättringar på de nuvarande visualiseringarna i SimProv kunde utföras. Detta för att lärarutbildarna ibland kunde ha svårt att hitta information som de sökte, vilket kunde ses utifrån användartestets resultat. En digital prototyp kunde skapas för diagrammen i

visualiseringarna i projekt Simbas utifrån testdeltagarnas önskningar om förbättringar. Några av de förbättringar som lagts till är olika färger och även ett cirkeldiagram för att göra

designen tydligare. Förbättringsförslagen som visas i prototypen skulle kunna utvärderas för att se om ytterligare förbättringar skulle kunna göras vid en utveckling av denna studie för att se om det kan hjälpa för ledarskapsforskningen och även utbildningen av lärarstudenter. Vid vidare studier bör en mer korrekt och även större målgrupp testas då denna studie inte kan säga något om deltagarna eller antalet deltagare. Man måste vara försiktig med de slutsatser man drar där ingen data finns att bevisa.

Genom att använda en simulering för att öva lärarstudenter att hantera olika situationer i klassrum kan man lära lärarstudenterna hur de bör bete sig i olika situationer. Det är även viktigt för lärarstudenter att veta att det finns olika ledarskapsstilar och vad de olika stilarna kan ha för olika konsekvenser. Man kan utbilda lärarstudenterna till att ha en viss

ledarskapsstil när det kommer till speciella situationer där det krävs att man måste ha ett visst beteende för att upprätthålla en god klassrumsdynamik. En utbildningskurs som använder ett verktyg som SimProv med en visualisering av lärarstudenternas beslutsfattande kan ge positiva effekter på lärarutbildningar och senare även på samhället. Får lärarstudenterna öva på klassrumssituationer genom scenariobaserad träning och diskutera deras beslut som de kan se i visualiseringen så kan de bättre lära sig och förbereda sig för liknande situationer som nämns i simuleringen. Detta borde vara ett bra sätt att lära ut på då det kommer nära

verkligheten och man behöver inte involvera elever som i verkligheten skulle kunna drabbas negativt om en lärare använder fel ledarskapsstil (t.ex. auktoritär) i en viss situation.

Lärarstudenterna kan då diskutera om detta utifrån visualiseringen utan att någon ska behöva komma till skada innan de kommer ut i ett riktigt klassrum. Detta skulle då kunna leda till mer välutbildade och mer självsäkra lärarstudenter då de har fått testa på verkliga situationer innan och de skulle förhoppningsvis hantera situationer bättre i klassrum som leder till en förbättrad klassrumsdynamik. Det är viktigt att kunna utbilda lärare på ett sätt som gör att de har

förståelse för att en bra klassrumsdynamik ska finnas för att de ska få sina elever att trivas och att lära sig.

41

7 Referenslista

Alexandersson, M. (1996). Att lära av undervisning. I Brusling, Christer. & Strömqvist,

Göran. (red.) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.

Dobrescu, T., & Grosu, E. F. (2014). Aspects Regarding Classroom Management and its Part in Making the Educational Process More Effective. Procedia - Social and

Behavioral Sciences 141 (2014) 465 – 469.

Giddens, A. (1984). The constitution of society. Berkeley: University of California Press. Guiraud, P. (1975). Semiology. London: Routledge & Kegan Paul.

Goodwin, K. (2009). Designing for the Digital Age: How to Create Human-Centered

Products and Services. Wiley Publishing, Inc.

Have, P (2002). Reflections on transcription. University of Amsterdam.

Heath, C., Hindmarsh, J., & Luff, P (2010). Video in qualitative research. Analysing Social

Interaction in Everyday Life. London: Sage.

Kosara, R., Hauser, H., & Gresh, D. L. (2003). An Interaction View on Information Visualization. State-of-the-Art Report. Proceedings of EURPGRAPHICS. Krstajic, M., Bertini, E., & Keim, D. A. (2011). Cloudlines: Compact display of event

episodes in multiple time-series. Visualization and Computer Graphics, IEEE

Transactions on, 17(12), 2432-2439.

Laut, J. (1999). Classrom Management: Belief of Preservice Teachers and Classroom Teachers Concerning Classroom Management Styles. IJAES, Vol.5 No.1.

Lewin, K., Lippitt, R., & White, R. K. (1939). Patterns of aggressive behavior in experimental created “social climates.” Journal of Science Psychology, 10(2), 269-299. Moats, J. B., Chermack, T. J., & Dooley, L. M. (2008). Using Scenarios to Develop Crisis

Managers: Applications of Scenario Planning and Scenario-Based Training.

Advances in Dveloping Human Resources Vol. 10, No. 3, 397-424.

Nordvall, M., Arvola, M., & Samuelsson, M. (2014). Exploring Simulated Provocations. In

Learning and Collaboration Technologies. Technology-Rich Enviroments for Learning and Collaboration (pp. 182-193). Springer International Publishing.

Peeters, M., Van Den Bosch, K., Meyer, J. J. C., & Neerincx, M. A. (2011). Scenario-based training: Director´s cut. Artificial Intelligence in Education (pp. 264-271).

42 Springer Berlin Heidelberg.

Pirolli, P., Card, S. K., & Van Der Wege, M. M. (2000). The Effect of Information Scent on Searching Information Visualizations of Large Tree Structures. In Proceedings

of the working conference on Advanced visual interfaces, ACM.

Prates, R. O., Souza, C. S., & Assis, P. S. (2001). Categorizing communicability evaluation breakdowns in groupware applications. CHI-SA 2001.

Pratt, M. W., Arnold, M. L., Pratt, A. T., & Diessner, R. (1999). Predicting Adolescent Moral Reasoning From Family Climate: A Longitudinal Study. The Journal of Early

Adolescence Vol.19, No. 2, pp.148 – 175.

Pritchard, A. (2013). Ways of learning: learning theories and learning styles in the classroom (second edition). A David Fulton book, 42.

Reis, S. S., & Prates, R. O. (2012) Assessing the Semiotic Inspection Method – The

Evaluators’ Perspective. IHC '12 Proceedings of the 11th Brazilian Symposium

on Human Factors in Computing Systems. pp 287-296.

Souza, C. S.,& Leitau, C. F. (2009). Semiotic Engineering Methods for Scientific Research in

HCI. Morgan & Claypool.

Velsor, V., McCauley, E. D., Ruderman, C., & Marian, N. (2010) Center for Creative

Leadership HAndbook of Leadership Development. Hoboken, NJ, USA: Jossey-

Bas.

Wenger, E. (1998/2005). Communities of Practice Learning, meaning and identity. New York: Cambridge University Press.

43

8 Appendix

Medgivandeblankett

Medgivandeblankett för deltagande i studie på Linköpings Universitet

Beskrivning av studien och ditt deltagande

Jag är en student som läser det kognitionsvetenskapliga programmet på Liu som arbetar med kandidatuppsatsen där jag ska komma med designförslag till simuleringen SimProvs visualiseringar.

Ditt deltagande börjar med att du får se en visualisering i taget och därefter får X stycken uppgifter som ska lösas genom att du interagera med vardera visualisering. Varje uppgift ges när föregående är

klar. Du kommer att få X antal uppgifter på tre stycken visualiseringar. Denna studie handlar om utvärdering och utveckling av visualiseringarna så därför är det viktigt att du pratar högt under testet så att jag förstår dina tankar och funderingar och på så vis sedan kan arbeta vidare med förbättrandet av visualiseringarna i simuleringen. Du kommer att få interagera med visualiseringarna medan jag

läser upp uppgifterna. Ta den tid som du känner att du behöver med uppgifterna. Det är visualiseringarna som jag är fokuserad på så detta är inte någon mätning av din prestation.

Risker och obekvämligheter

Det finns inga kända risker eller obekvämligheter med att delta i denna studie.

Frivilligt deltagande

Ditt deltagande i studien är frivilligt och ingen personlig information kommer sparas. Du kan välja att inte delta, och du är fri att hoppa av studien när du vill utan att behöva uppge någon

anledning.

Frågor

Om du har några frågor om studien är du välkommen med frågor innan vi sätter igång.

Medgivande

Jag har läst denna medgivandeblankett och har givits möjligheten att ställa frågor. Jag ger mitt medgivande till att delta i denna studie.