Utifrån problemet och kraven på undersökningsmetod finns olika sätt att samla information. Antingen kan en undersökningsmetod eller en specifik teknik väljas. En undersökningsmetod (se avsnitt 6.2.1) kan ses som en bredare studie som även innefattar tekniker. En teknik (se avsnitt 6.2.2) är en specifik metod för insamling av data.
6.2.1 Undersökningsmetod
En undersökningsmetod skiljer sig från tekniker för insamling av information (se avsnitt 6.3) enligt Patel & Davidsson (1994) genom att de innebär något mer än bara teknik. Det finns ett flertal undersökningsmetoder, men de vanligaste är survey, experiment och fallstudie (Patel & Davidson, 1994). I denna rapport skulle fallstudie och survey vara möjliga undersökningsmetoder (se motiveringar nedan). Rapporten tar inte upp experiment då detta inte är en passande undersökningsmetod för att besvara problemställningen på grund av undersökningens kvalitativa karaktär.
En surveyundersökning görs enligt Bell (2000) för att samla information som ska analyseras för att hitta mönster och kunna göra jämförelser. Exempel på en survey är en opinionsundersökning, den görs på en större avgränsad grupp med hjälp av exempelvis frågeformulär eller intervju (Patel & Davidson, 1994). Urvalet ska vara representativt för hela populationen detta kan enligt Bell (2000) ställa till med
problem, då höga krav ställs på själva urvalsförfarandet. En survey besvarar ofta frågorna vad, var, hur och när, men inte varför (Bell 2000).
Fallstudie benämns ofta med sin engelska term ”case studies” och handlar enligt Bell
(2000) om att i en viss situation studera ett fall (case) och samspelet mellan olika faktorer lite djupare. Undersökningen görs enligt Patel & Davidson (1994) på en mindre avgränsad grupp där ett fall kan vara alltifrån en individ till flera organisationer. Används när processer och förändringar ska studeras (Patel & Davidson, 1994). Det finns ingen speciell insamlingsmetod utan den metod som bäst passar uppgiften väljs Bell (2000).
6.2.2 Teknik för insamling av data
Det finns ett flertal tekniker att välja på vid insamling av data, men då undersökningen är av kvalitativ karaktär begränsas antal möjliga tekniker. En lämplig teknik för att samla in kunskap om ämnesområdet är genom litteraturstudier (Patel & Davidson, 1994). Passande tekniker för att samla information till en materialpresentation av kvalitativ karaktär är intervju- eller enkätundersökning (Patel & Davidson, 1994; Bell, 2000). Därför beskrivs dessa tre tekniker mer utförligt.
Det vanligaste sättet att samla in kunskap om problemområdet är enligt Patel & Davidson (1994) genom litteraturstudier. Källorna kan vara böcker, artiklar från vetenskapliga tidskrifter eller rapporter. På Internet finns tillgång till en mängd tidskriftsartiklar med mera Bell (2000). Litteraturgenomgången tar tid, dels för att sökandet är tidskrävande och dels för att risken finns att eftersökt litteratur inte finns tillgänglig (Patel & Davidson, 1994). I denna rapport är det väsentligt med färsk information, eftersom elektronisk handel är ett område som för tillfället genomgår en snabb utveckling. En del böcker finns inom området, men författarna verkar inte hinna uppdatera böckerna i takt med den snabba utveckling som råder, därför är det av stor vikt att Internet utnyttjas för att skaffa aktuell och därmed giltig information.
Intervju och enkät är enligt Patel & Davidson (1994) tekniker för informationsinsamling som bygger på frågor. Intervjuer kan utföras genom personlig kontakt eller med telefonsamtal (Patel & Davidson, 1994). Det är en flexibel metod som med en skicklig intervjuare kan ge en nyanserad och rik information som det är svårt att få i en enkät. Problemet är att intervjuer tar ganska lång tid i anspråk, det finns risk för subjektiva tolkningar av respondentens svar vilket ger upphov till skevheter (bias) (Bell, 2000).
Enkät kan enligt Patel & Davidson (1994) antingen skickas per post eller överlämnas
personligen för att hjälpa till samt ge respondenten möjlighet att ställa frågor. Att konstruera en enkät kräver enligt Bell (2000) en hel del eftertanke. Enkäten ska ge den information frågeställaren behöver, accepteras av respondenterna, samt ge svar som kan analyseras och tolkas utan problem. Detta kräver att mycket tid läggs ned på exempelvis att välja frågeområden, skapa entydiga frågor och lämplig layout, distribution och insamling av enkätsvar. Fördelen med enkät är att en viss typ av information kan samlas in på ett snabbt och billigt sätt (Bell, 2000).
6 Metod
Vid en intervju och enkätundersökning hanteras frågor för att samla information. Det finns enligt Patel & Davidson (1994) två ställningstaganden att göra vid formulering av frågor (se figur 10). Det första ställningstagandet är graden av standardisering det vill säga hur mycket ansvar ska lämnas till intervjuaren, gällande frågornas utformning och inbördes ordning. Låg grad av standardisering innebär enligt Patel & Davidson att frågorna formuleras fritt under intervjun och vid hög grad av standardisering får alla intervjupersoner samma frågor. Det andra ställningstagandet är graden av strukturering det vill säga i vilken utsträckning frågorna kan tolkas fritt av intervjupersonen. Låg strukturering innebär att intervjupersonen får mycket svarsutrymme och en hög grad av strukturering innebär att frågeställaren kan förutsäga vilka alternativa svar som är möjliga (Patel & Davidson, 1994).
Figur 10. Olika typer av intervjuer och enkäter (efter Patel & Davidson, 1994, s.62)
Bjereld, et al. (1999) förklarar validitet som en kontroll av i vilken utsträckning det som avses att undersökas verkligen undersöks. Vidare är validiteten hög om det som avses att mätas mäts. Validiteten är som tidigare nämnts beroende av vad som mäts och reliabiliteten är enligt Bjereld, et al. beroende av hur det mäts. De två begreppen är beroende av varandra för om mätningarna utförs på ett dåligt sätt så hjälper det inte måtten är valida, det blir fel ändå. Är däremot validiteten hög så är reliabiliteten också hög. I en enkät (se avsnitt 6.2.2) kan frågornas inbördes placering ha betydelse för hur respondenten väljer att svara. I en intervju kan intervjusituation och personkemi påverka svarens reliabilitet (Bjereld et al., 1999).