Konfliktsituationer har i studien tidigare beskrivit som goda lärtillfällen för barnen. En närvarande pedagog med förmåga att stödja barnen till att kunna uttrycka sina känslor, samt lyssna på andra i konfliktsituationer har beskrivits viktigt för barns konstruktiva lärande. I konstruktiva dialoger kan barnen lära sig om sig själva och om hur andra tänker och uppfattar saker. En slutsats som kan dras av detta är därför att konfliktsituationer inte enbart är tillfällen som skapar lärande hos barnen. Konstruktiv konflikthantering med barnen kan medverka till förskollärares förståelse för barnens olika intressen, och ge svar på frågor som: Vad är viktigt för det här barnet? Hur upplever det här barnet olika situationer i förskolan? Varför uppstår konflikter i vår verksamhet? Dessa frågeställningar kan ge insikter om hur det går att anpassa verksamheten för att skapa en trygg miljö för barnen.
Ekeland (2006) förklarade att barn och konflikter är olika och att det därför inte går att dra slutsatsen att det går att använda sig av färdiga metoder för konflikthantering. Förskollärarna kan inte bemöta barnens konflikter på exakt samma sätt alla situationer. För att pedagoger skall kunna hjälpa barnen i konflikt krävs det att pedagogerna går in i konflikter med eftertanke. Johansson och Emilson (2016) beskrev hur vuxna har ett svårt uppdrag med att ta vara på barns åsikter och motsättningar på ett respektfullt sätt utan att utöva vuxenmakt. Linjen mellan att ta ställning till och stödja barns tankar, viljor och åsikter eller att förtycka dem är tunn (ibid.). Pedagogerna bör därför inte dra egna slutsatser om barns känslor och upplevelser i en konflikt. Tonvikten i en konflikthanteringssituation där pedagogen väljer att medverka bör därför ligga i att barnen får förmedla sina känslor och bli lyssnade på.
7 Förslag till fortsatt forskning
Alvestad (2015) nämner hur vuxna måste möta barnen med förståelse för att barns förmåga att hantera konflikter inte sker mekaniskt efter ålder och mognad. Barnen har förmåga att observera och tolka sina relationella möten i förskolan (ibid.). I min studie har pedagogerna beskrivit att de ofta är för snabba med att gå in i barns konflikter. Barnens egna dialoger där de får öva sig på att förhandla och förstå varandras perspektiv har därför blivit missgynnade. När pedagoger går in i konflikter mellan barn bör det göras med eftertanke. Barns egna idéer om hur konflikterna kan lösas bör prioriteras. Barn som utmanas i att reflektera och komma med lösningar på sina konflikter får lättare att samarbeta och använda sig av sina erfarenheter och förhandlingskompetenser om de hamnar i liknande situationer. Hakvoort (2015) hävdar att pedagoger inte har lärt sig att hantera mångfalden i konflikthanteringssituationer som uppstår mellan barn. En god kommunikationskompetens är viktigt för att hantera och lösa konflikter (Lennéer-Axelson & Thylefors, 1996). Det skulle därför vara intressant att genomföra forskning som bidrar till ökad medvetenhet om hur pedagogen kan stödja barns egna dialoger och förhandlingar i olika konfliktsituationer.
I denna studie har jag tagit del av fyra förskollärares beskrivningar av deras erfarenheter i konflikthantering och deras uppfattningar om vilka möjligheter och hinder som kan finnas med konflikthantering i en barngrupp. I intervjuer med pedagogerna har det framkommit att det saknas tydliga riktlinjer och ramar för deras arbete med konflikthantering. Hakvoort (2015) har fastställt att styrdokumenten för förskolan saknar tydliga riktlinjer för arbete med konflikthantering. Styrdokumenten är tolkningsbara och konflikthanteringsfrågor behandlas därför på olika sätt i förskolan och skolan (ibid.). Min slutsats är att det även kan finnas skillnader i hur pedagoger i olika förskolor uppfattar möjligheter och hinder med konflikthantering eftersom arbetet med konflikthantering behandlas olika. Det skulle därför vara intressant att genomföra en fördjupad studie i fler förskolor i Sverige. En studie med fokus på att jämföra hur verksamheter formulerat handlingsplaner för arbete med konflikthantering och pedagogers uppfattningar om möjligheter och hinder med konflikthantering i respektive verksamhet.
Litteraturlista:
Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.). Stockholm: Liber.
Alvestad, T. (2015). Kreativ konfilthantering i förskolan. I I, Hakvoort & B, Friberg. (red.). (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. (s. 205-226) (3., [uppdaterade och utökade] uppl.). Malmö: Gleerup.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till
grund för akademiska studier. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Brodin, M. & Hylander, I. (2002). Själv-känsla: att förstå sig själv och andra. (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Chen, D. W. (2003). Preventing Violence by Promoting the Development of Competent Conflict Resolution Skills: Exploring Roles and Responsibilities. Early Childhood Education
Journal, 30(4), 203-208.
Cohen, R. (1995). Students resolving conflict: peer mediation in schools. Glenview, IL: GoodYearBooks.
Ekeland, T. (2006). Konflikt och konfliktförståelse: för vården och den sociala sektorn. (1. uppl.). Malmö: Liber.
Eriksson-Zetterqvist, U & Ahrne, G (2015). Intervjuer. I G, Ahrne & P, Svensson. (2015).
Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.). (S.34 – 53). Stockholm:
Liber.
Friberg, B. (2015). Centrala färdigheter. I I, Hakvoort & B, Friberg. (red.). (2015).
Konflikthantering i professionellt lärarskap. (s.91-129 ). (3., [uppdaterade och utökade] uppl.).
Malmö: Gleerup.
Gottberg, M. (2007). Social och emotionell träning för alla barn: en praktisk handbok för
skolan, förskolan och föräldrar. Jönköping: Brain Books.
Göthlin, W. & Widstrand, T. (2015). Nonviolent Communication. I I, Hakvoort & B, Friberg. (red.) (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. (3., [uppdaterade och utökade] uppl.). (s.131-152). (Malmö: Gleerup.
Hakvoort, I. (2015). Skolans uppdrag och konflikthantering. I I, Hakvoort & B, Friberg. (red.) (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. (3., [uppdaterade och utökade] uppl.). (s. 21-56). Malmö: Gleerup.
Hakvoort, I. & Friberg, B. (red.). (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. (3., [uppdaterade och utökade] uppl.). Malmö: Gleerup.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3-4), 152-170. Från: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/9411/8173
Johansson, E., Emilson, A. (2016). Conflicts and resistance: potentials for democracy learning in preeschool. International Journal Of Early Years Education, 24(1), 19-35. doi:10.1080/09669760.2015.1133073
Kostiainen, A. (2015). Medling i skolan. I I, Hakvoort & B, Friberg. (red.). (2015).
Konflikthantering i professionellt lärarskap. (3., [uppdaterade och utökade] uppl.). (s.183-201).
Malmö: Gleerup.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lennéer-Axelson, B. & Thylefors, I. (1996). Om konflikter: hemma och på jobbet. Stockholm: Natur och Kultur.
Konflikt. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2017-12-26, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konflikt
Konflikt. (2015). I Svenska Akademiens ordlista. Hämtad 2017-12-26, från https://svenska.se/saol/?id=1508670&pz=7
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2013). Förskolans och skolans värdegrund: förhållningssätt, verktyg och metoder. ([Ny], rev. [utg.]). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.
Svensson, P. (2015) Teorins roll i kvalitativ forskning. I G, Ahrne & P, Svensson. (2015).
Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.). (S.208–219). Stockholm:
Liber.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.). Stockholm: Norstedts.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G, Ahrne, & P, Svensson. (2015). Handbok i
Bilaga 1
Intervjuguide
Hur skulle du definiera ordet konflikt, vad är en konflikt för dig?
Vad kännetecknar konflikter i en barngrupp?
Vilka riktlinjer/ ramar finns det för ert arbete med konflikthantering i verksamheten?
Kan du beskriva något område aspekt som berör konflikthantering som du känner att du skulle vilja inhämta kunskap om/ få kompetensutveckling inom?
Har du tidigare fått kompetensutveckling inom ämnet konflikthantering? Vad bestod den av?
Kan du beskriva hur arbetslaget arbetar med konflikthantering i barngruppen?
Hur arbetar arbetslaget konfliktförebyggande i förskolan?
Kan du ge exempel på hur ni brukar arbeta när konflikter uppstår? Vilka resultat har ni fått av detta arbete?
Har ni sett att det gett positiva effekter på hur barn hanterar konflikter i barngruppen? Kan du ge något exempel?
Vilka möjligheter anser du att det finns för barn att skapa förståelse för varandras perspektiv i en konflikt? Hur kan personalen agera för att skapa denna möjlighet?
Vad känner du kan vara svårt i ett konflikthanteringsarbete? Kan du ge exempel på vad som kan vara svårt att hantera, på vilket sätt?
Vilka nackdelar tror du kan finnas med ohanterade konflikter i förskolan?
Finns det några faktorer som försvårar/ hindrar möjligheten för barnen att hantera konflikter i förskolan?
Finns det faktorer som hindrar möjligheter för barnen att skapa sig förståelse för andras perspektiv i konfliktsituationer?