Ett grönområde kan tjäna fler än ett syfte. Den balansgång man måste gå för att få in olika värden är dels ett hinder och dels en möjlighet, beroende på vilken målgruppen är. I stora drag är grönytor en möjlighet för rörelse. Forskning har visat att människor som bor nära ett grönområde har bättre hälsa och rör sig i större utsträckning än andra (Hooper 2018). Om man ska gå denna balansgång mellan värden när man utformar den fysisk miljön, kanske man måste vara beredd på att alla människor inte har samma värden när det kommer till vilket syfte en plats ska tjäna. Medan vissa finner rofylldhet och återhämtning som en viktig del finner andra motion och rekreation som viktigt. Därför blir denna multi- funktionalitet en möjlighet för rörelse, även om det skulle hindra en viss grupp så möjliggör den för många andra grupper. En plats kan tjäna flera syften, exempelvis en grönyta kan uppnå både rofylldhet och motion. Eftersom vi i Sverige har ett planeringsorgan (kommunen) som har möjlighet att ha med- borgardialoger och utforma platser efter vad folk faktiskt vill ha och utifrån de värden som värderas högst får Sverige ett unikt sätt att tackla denna problematik på. Estetik är en viktig del för att skapa rörelse på dessa ytor. Om ett område inte är estetiskt tilltalande vill människor generellt sett inte röra på sig där.
Ett fysiskt rum som är tillgängligt är en viktig del för att möjliggöra rummet för människor och deras fysiska aktivitet. Om parken, basketplanen, skateparken eller annat inte är tillgängligt blir det inte längre en möjlighet. Om det är öppet men endast för ett fåtal tjänar det mer som ett hinder då ytan tas upp och en stor grupp människor kan inte bruka den. Av det vi studerat, som exempelvis grönområden är till- gänglighet och öppenhet en stor faktor. Socioekonomisk bakgrund är inte en faktor för användandet av en park (de Blasio 2016) utan alla grupper kan i stort sett använda en park. Om man även utformar parken så den ska bli så multifunktionell som möjligt, möjliggör man för fysisk aktivitet på en yta för många människor. Naturen är en stark faktor i det här, oavsett om det tas upp inom parker eller natur- turism så spelar naturen en stor roll i att få människor att vara mer fysiskt aktiva. Det kanske är en del
33 som är viktig att trycka på i arbetet med folkhälsa, om områden är gröna blir människor generellt mer fysiskt aktiva.
Skolan och skolgårdarna blir ett fysiskt rum som möjliggör för barns fysiska aktivitet, men då städer förtätas kan även skolgårdar bli lidande, precis som grönområden. Om man även vill möjliggöra för en trygg och säker aktiv transport för barn till och från skolan måste man skifta fokus då staden idag är väldigt centrerad kring bilen. Trots att det finns vissa trendbrott och man på många platser möjliggör för en bättre aktiv transport är bilens plats betydligt större. Det är inte orimligt att dra en slutsats om att föräldrar kan vara oroliga om deras barn ska cykla till en skola som ligger centralt beläget om den omges av mycket biltrafik.
Mobilitetsmöjligheter
Planering av kompakta städer underlättar för fysisk aktivitet både i form av transport och som fritids- aktivitet (Corburn & Gottlieb 2009). Det finns tydliga hälsofördelar med den vardagsaktivitet som aktiv transport utgör, såsom lägre nivå av övervikt och fetma och den minskar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Gående utgör den högsta nivån av fysisk aktivitet av de olika aktiva tronsportslagen. (Tajalli & Hajbabaie 2017). Förtätning som kan utgöra ett rumsligt hinder för grönytor och parker är oftast till fördel och en möjlighet för mobilitet då det med tätheten blir lättare att röra sig och ha tillgång till en variation av funktioner utan att behöva åka bil för att nå dessa. Örebro kommun vill vara en tät och sammanhållen kommun som underlättar för gång och cykel och minska behovet att transporteras med bil (Örebro kommun 2018a, s.16). Minskningen av biltrafik i staden är en förutsättning för att andra trafikslag ska få mer plats då gatans plats i staden är begränsad.
Forskning visar att befolkningstäthet, blandad markanvändning, gatuanslutning samt om det finns par- ker eller andra fritidsanläggningar är faktorer som gör att människor väljer att gå och mäts genom walkability (Gartell & Elliott 2014, s. 166). De faktorer som beskrivs öka transporter genom gång är en beskrivning på en stad Örebro kommun strävar efter att bli. Folkhälsa och enskilda människors fysiska aktivitet i staden gynnas av denna utveckling och blir även en fråga om jämställdhet då alla ska kunna nå motionsytor och samhällsfunktioner genom att gå, cykla och kollektivtrafik. Örebro kommuns över- siktsplan lyfter skillnaden i bilägande bland socioekonomiska grupper där det finns en stor skillnad i tillgången till bil mellan de starkare och svagare grupperna. Skillnaden mellan könen är också tydlig då män åker mer bil och kvinnor använder sig oftare av de aktiva transportslagen samt kollektivtrafik för att transportera sig (Örebro kommun 2018e). Genom den ökade framkomligheten av andra transportslag än bilen ökar även tillgängligheten för fler grupper människor i kommunen och blir en viktig del i jämställdhetsarbetet och inte enbart folkhälsan.
34
Målgrupper
De målgrupper som utmärkt sig i vårt empiriska material har dels varit barn. Barn har pekats ut som en grupp i vårt empiriska material och förekommer i samband med begrepp som trygghet och säkerhet. Det är tydligt att när man pratar om barns aktiva transporter så är trygghet en avgörande faktor i om barn transporterar sig via aktiv transport till och från skolan eller inte. Det är också i grunden ett beslut föräldrar tar om barnet ska få cykla eller gå till skolan om det är så att de aktiva transportvägar som finns inte är trygga och säkra så minskar chansen att föräldrar låter sina barn aktivt transportera sig. Istället kanske man då väljer att skjutsa sina barn eller låta barnen åka kollektivt. Med tanke på osäker- heten det kan skapa för övriga trafikanter är det viktigt att biltrafiken minskar i staden. Varför just barn pekas ut kan vara för att barn kanske inte är lika bra på riskbedömning och har inte fullt utvecklat konsekvenstänk. Vilket gör det farligt att vistas i en miljö där bilar tar störst och mest plats.
Kvinnor är även en målgrupp som tagits upp. I både vår forskningsöversikt och vårt empiriska material
tas kvinnor som grupp upp i samband med begreppet trygghet. Det är ingen långsökt slutsats att dra när man säger att kvinnor är mer utsatta och inte kan bruka alla ytor på samma sätt som män kan. Exemplet att män använder spontanidrottsplatser i högre grad än kvinnor (Blomdahl, Elofsson & Åkesson 2012.) kan ha många förklaringar men eftersom spontanidrottsplatser ofta förekommer på grönområden är det sannolikt att belysning och gallring spelar en roll i att kvinnor inte utnyttjar dessa platser i lika stor utsträckning
Platser som ofta tas upp som föremål för hälsofrämjande insatser är grönytor som en arena för att främja fysiskt aktivitet, en annan plats är även skolan som tas i översiktsplanen är en plats för barnens fysiska aktivitet. Staden är annars den mest övergripande platsen som pekas ut. Det är tydligt att all forskning och empiri vi har använt oss av har ett stort fokus på staden och det urbana. Landsbygd nämns sällan. En anledning till varför kan vara för att den bebyggda miljön är inte lika omfattande på landsbygden och att fokus och att fokus ofta hamnar på staden. Däremot är landsbygden och landsbygdsorter fortfa- rande bebyggda miljöer och människorna där löper lika stor risk för att drabbas av konsekvenserna av stillasittande.
Aktiva transportvägar blir platser av betydelse och som blir målplatser att upprätta och utveckla. Det går ofta hand i hand med till exempel grönområden men pekas ut enskilt genom exempelvis handlings- planen för ökat cyklande.
35
Slutsats och egna reflektioner
Vi har i denna studie undersökt hur det genom den fysiska miljön och samhällsplanering går att främja människors fysiska aktivitet och folkhälsa. För att tydligare se hur ett sådant arbete bedrivs inom kom- munal samhällsplanering har vi studerat Örebro kommuns Översiktsplan, strategi för arkitektur och byggande, grönstrategi, trafikprogram och handlingsplan för ökat cyklande. De frågor vi formulerat för att få svar på detta är;
● Vad är det i samhällsplaneringen som hindrar eller möjliggör fysisk aktivitet? ● Vad och vilka är föremål för folkhälsoinsatser i Örebros kommunala dokument?
I vår studie av Örebro kommun har vi identifierat vad som gemensamt utgör föremål för folkhälsofräm- jande insatser. Dessa är de platser som möjliggör för fysisk aktivitet (grönområden, spontanidrottsplat- ser), mobilitet i staden i form av aktiv transport framför bilburen trafik, och människors egna upplevel- ser av trygghet som avgör om en plats eller färdväg används för fysisk aktivitet eller inte. Tidigare stötte vi på ett kunskapsgap som kan uppstå mellan planerare och de som arbetar med folkhälsofrågor i andra länder (Carmichael et al. 2012). Detta är inte något som vi i vårt empiriska material har kunnat identi- fiera. I vår data ser vi att folkhälsa är något som behandlas i samhällsplaneringen i Örebro, med fokus på ökad fysisk aktivitet på platser och genom val av transport. Miljön ses som den bestämmande faktorn i om människor är fysisk aktiva eller inte och insatser i den fysiska miljön ses som avgörande för att människor ska vara fysisk aktiva.
För en större förståelse av ämnet vi studerat, eller för en vidare studie, skulle intervjuer med tjänstemän på olika positioner som arbetar med både planering respektive folkhälsa gett en inblick i hur samarbetet mellan områdena ser ut. Det skulle även svara på om det råder delade meningar i hur arbetet med ökad folkhälsa i samhällsplaneringen bör bedrivas på bästa sätt eller om de är överensstämmande. Region Örebro län är en aktör som arbetar med folkhälsan hos befolkningen vars arbete skulle vara intressant att studera i vidare forskning. Faktorer som trygghet skulle även kunna studeras vidare genom intervjuer med människor som använder platser som utegym, spontanidrottsplatser och grönområden för att vara fysiskt aktiva och på så vis tagit del av människors upplevelser och varför individer väljer att bruka platsen för fysisk aktivitet eller inte. Vidare skulle det även vara intressant att se vad som händer senare i planprocessen. Hur mycket av det som står i översiktsplanen och alla strategidokument går det att utläsa från detaljplanerna? Hur mycket av folkhäsloaspekterna är kvar när en byggherre exploaterar marken?
36
Referenslista
Barbosa da Silva, A. & Wahlberg, V. (1994). Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ metod. I Star- rin, B. & Svensson, P-G. (red) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentliteratur, ss.41-70. Barton, H. (2009). Land use planning and health and well-being. Land Use Policy, 26, ss. 115-123. doi: https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2009.09.008
Blomdahl, U. Elofsson, S. & Åkesson, M. (2012). Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nytt- jande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret. Stockholm: Stockholms stad - Idrottsförvaltningen, Forskningsenheten.
https://www.unglivsstil.org/wp-content/uploads/2019/03/Spontanidrott-f%C3%B6r-vilka.pdf [2019- 04-23]
Boverket (2012). Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet. https://www.boverket.se/glo- balassets/publikationer/dokument/2013/samhallsplanering-som-stimulerar-till-fysisk-aktivitet.pdf
[2019-04-11]
Boverket (2018a). Plan- och bygglagstiftningens utveckling.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--och-bygglagsstift- ningens-utveckling/ [2019-04-21]
Boverket (2018b). Samråda om översiktsplan och MKB. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskaps- banken/planering/oversiktsplan/processen-for-oversiktsplanering/uppratta/samrada/samrad/ [2019-05- 05]
Boverket (2018c). Översiktsplanen. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/over-
siktsplan/oversiktsplanen/ [2019-05-05]
Boverket (2019). Folkhälsa och fysisk aktivtet.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/avslutade-uppdrag/folkhalsa-och-fysisk-akti- vitet/ [2019-04-11]
Brown, V., Moodie, M., Mantilla Herrera, A.M., Veerman, J.L. & Carter, R. (2017) Active transport and obesity prevention – A transportation sector obesity impact scoping review and assessment for Melbourne, Australia. Preventive Medicine, 96, ss. 49-66.
doi: https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2016.12.020
Carmichael, L., Barton, H., Gray, S., Lease, H. & Pilkington, P. (2012). Integration of health into ur- ban spatial planning through impact assessment: Identifying governance and policy barriers and facili- tators. Environmental Impact Assessment Review. 32(1), ss.187-194.
doi:https://doi.org/10.1016/j.eiar.2011.08.003
Corburn, J. & Gottlieb, R. (2009). Toward the Healthy City : People, Places, and the Politics of Ur- ban Planning. 1.ed. MIT Press
de Blasio, B. (2016). Healthier neighbourhoods through healthier parks. The Lancet, 388(10062), ss. 2850-2851. doi: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(16)31579-3
37 Fahlén, J.(2016). Urgent expectations and silenced knowledge On spontaneous sport space as public health promoter and sport stimulator. Journal European Journal for Sport and Society, 8(3), ss.167- 191. doi: https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/16138171.2011.11687877 [2019-04-29]
Faskunger, J. (2008). Aktiv transport - på väg mot bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentas-
sets/9621865e6bbc4d2c94ea689596bc73e3/r200831_aktiv_transport_08111.pdf [2019-05-06] Folkhälsomyndigheten (2010). Bostadsområdet - en hälsofrämjande arena. https://www.folkhals- omyndigheten.se/contentassets/bf8d206d3dce41409245def4b8436732/bostadsomradet-halsofram- jande-arena.pdf [2019-04-10]
Folkhälsomyndigheten (2012). Stillasittande och ohälsa - en litteratursamling. https://www.folkhals- omyndigheten.se/contentassets/37db054ecc664f51aa55f9b7afe3f924/r2012-07-stillasittande-och- ohalsa.pdf [2019-04-15]
Folkhälsomyndigheten (2013). Definitioner. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-lev- nadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/definitioner/ [2019-04-11]
Folkhälsomyndigheten (2014). Fler har fetma och övervikt. https://www.folkhalsomyndigheten.se/ny- heter-och-press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler-har-fetma-och-overvikt/ [2019-04-10]
Folkhälsomyndigheten (2016). Utbildningsnivå och hälsa. -https://www.folkhalsomyndig- heten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/utbildningsniva-och-halsa/ [2019-04-08] Folkhälsomyndigheten (2017). Nationell kraftsamling för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet behövs.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/maj/nationell-kraftsam- ling-for-halsosamma-matvanor-och-fysisk-aktivitet-behovs/ [2019-04-15]
Frumkin, H. (2002). Urban Sprawl and Public Health. Public Health Reports, 117(3), ss. 201-217. doi: https://doi.org/10.1093/phr/117.3.201
Gatrell, A. & Elliott, S. (2014). Geographies of health: an introduction. 3. ed. Chichester: Wiley- Blackwell
Holme, I. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Hooper, P., Boruff, B., Beesley, B., Badland, H. & Giles-Corti, B. (2018). Testing spatial measures of public open space planning standards with walking and physical acticity health outcomes: Findings from the Austrailian national liveability study. Landscape and Urban Planning, 171, ss.57-67.
38 Hsieh, H-F. & Shannon, S. (2005) Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), ss. 1277-1288. doi: 10.1177/1049732305276687
Livsmedelsverket (2018). Övervikt och fetma. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa-- miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/overvikt-och-fetma [2019-04-10]
Markevych et al. (2017). Exploring pathways linking greenspace to health: Theoretical and methodo- logical guidance. Environmental Research, 158, ss. 301-317.
doi: https://doi.org/10.1016/j.envres.2017.06.028
Marmot, M., Friel, S., Bell, R., Houweling, T. AJ., & Taylor, S. (2008). Closing the gap in a genera- tion: health equity through action on the social determinants of health. The Lancet, 372(9650), ss. 1661-1669. doi:https://doi.org/10.1016/S0140-6736(08)61690-6
Olsson, C. (2013). Den (in)aktiva staden? En studie om stadsplanering och folkhälsa. Örebro Univer- sitet.
Palander, C. (2006) Områdesbaserad politik för minskad segregation. En studie av den svenska stor- stadspolitiken. Uppsala Universitet
Rafiemanzelat, R., Emadi, M.I. & Kamali, A.J. (2017). City sustainability: the influence of walkabil- ity on built environments. Transportation Research Procedia, 24, ss. 97-104.
doi: https://doi.org/10.1016/j.trpro.2017.05.074
Rydin, Y. et al. (2012). Shaping cities for health: complexity and the planning of urban environments in the 21st century. The Lancet, 379(9831), ss.2079-2108.
doi:https://doi.org/10.1016/S0140-6736(12)60435-8
Sallis, J.F., Frank, L.D., Saelens, B.E. & Kraft, M.K. (2004). Active transportation and physical activ- ity: opportunities for collaboration on transportation and public health research. Transportation Re- search Part A: Policy and Practice, 38(4), ss. 248-268.
doi: https://doi.org/10.1016/j.tra.2003.11.003
Stockholms läns landsting (2017). Folkhälsa 2017-2021. Gäller för Stockholms läns landsting.
https://www.sll.se/globalassets/6.-om-landstinget/styrande-dokument/3-karnverksamhet/halso--och- sjukvard/policy-folkhalsa.pdf [2019-04-08]
Sturm, R. & Cohen, D.A. (2004) Suburban sprawl and physical and mental health. Public Health, 118(7), ss. 488-496.
doi: https://doi.org/10.1016/j.puhe.2004.02.007
Su, S., Pi, J., Xie, H., Cai, Z. & Weng, M. (2017).Community deprivation, walkability, and public health: Highlighting the social inequalities in land use planning for health promotion. Land Use Pol- icy, 67, ss. 315-326.
39 Tajalli, M. & Hajbabaie, A. (2017). On the relationships between commuting mode choice and public health. Journal of Transport & Health, 4, ss. 267-277
doi: https://doi.org/10.1016/j.jth.2016.12.007
Vårdguiden (2019). Övervikt och fetma hos vuxna. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage- och-tarm/fetma/overvikt-och-fetma-hos-vuxna/ [2019-04-10]
Örebro kommun (2013). Handlingsplan för ökat cyklande i Örebro kommun.
https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c52a3d/1484207094461/Handlings-
plan%20f%C3%B6r%20%C3%B6kat%20cyklande%20i%20%C3%96rebro%20kommun.pdf [2019- 05-06]
Örebro kommun (2014) Trafikprogram för Örebro kommun. https://www.orebro.se/down- load/18.242f1fb1556288bfbf18150/1467967587662/Trafikpro-
gram+f%C3%B6r+%C3%96rebro+kommun.pdf
Örebro kommun (2017) Grönstrategi för Örebro kommun. https://www.orebro.se/down-
load/18.32b5a2ac16112bcc94f1aa4/1545376658831/Gr%C3%B6nstrategi%20f%C3%B6r%20%C3% 96rebro%20kommun.pdf
Örebro kommun (2018a). Arkitektur och byggande i Örebro kommun.
https://www.orebro.se/download/18.34eb166316407ef0ec918dd/1536232000379/Arkitek- tur%20och%20byggande%20i%20%C3%96rebro%20kommun.pdf [2019-05-06]
Örebro kommun (2018b). Vårt framtida Örebro - Fritid, idrott och kultur.
https://extra.orebro.se/oversiktsplan/fritididrottochkultur.4.38aac5381587bce5d2b15b7.html [2019- 05-13]
Örebro kommun (2018c). Vårt framtida Örebro - Grönstrukturer av park, natur och vatten. https://ex- tra.orebro.se/oversiktsplan/gronstrukturnaturochvatten.4.38aac5381587bce5d2b1490.html[2019-05- 13]
Örebro kommun (2018d). Vårt framtida Örebro - Om översiktsplanen. https://extra.orebro.se/over- siktsplan/omoversiktsplanen.4.7e20217e158f22a4ce547d.html [2019-05-05]
Örebro kommun (2018e). Vårt framtida Örebro - Trafik.
https://extra.orebro.se/oversiktsplan/trafik.4.38aac5381587bce5d2b15c3.html [2019-05-13]
Örebro kommun (2018f). Vårt framtida Örebro - Utbildning. https://extra.orebro.se/oversiktsplan/ut- bildningochsjukvard.4.38aac5381587bce5d2b15ab.html [2019-05-13]
Örebro kommun (2019). Om detaljplaner och planprocessen. https://www.orebro.se/bygga-bo--tra- fik/stadsutveckling--planering/om-detaljplaner--planprocessen.html [2019-05-06]