Vi upplever att lärarna i vår undersökning har en pluralistisk hållning till det mångkulturella klassrummet, som Gruber skriver om.92 De ser många möjligheter och vill ta vara på både likheter och skillnader. Elevernas olika kulturer ses som resurser. Runfors kom dock i sin undersökning fram till att lärare hade en negativ inställning till kultur.93 I vår studie ser lärarna vikten av att ta tillvara på det mångkulturella. Det är intressant att vi fått ta del av positiva attityder inför mångkulturen till skillnad från tidigare forskning. Skillnaden mellan vårt resultat och Runfors kan bero på att hennes undersökning är från början av 2000-talet. En positiv utveckling har troligtvis skett.
Borgström menar att lärare måste vara mångsidiga och anpassa undervisningen efter den mångkulturella elevsammansättningen i klassrummet.94 Många lärare i vår undersökning har en flexibel inställning till det mångkulturella och ser som tidigare nämnt möjligheter med det mångkulturella klassrummet. Elever får chans att lära sig av varandra. Lärarna menar att man genom att synliggöra både likheter och olikheter mellan olika kulturer ger eleverna möjlighet att få ökad förståelse för varandra. Detta går i linje med vad som står i Lpo 94, elever ska inte endast lära sig om den svenska kulturen.95 Öppenhet för olika kulturer är en viktig del i interkulturell kompetens som Lahdenperä skriver om, vilket även Gudykunst och Kim menar.96 Ökad kunskap leder enligt lärarna till empatisk förmåga och ökad tolerans för det som upplevs som annorlunda. De upplever att ökad tolerans minskar fördomar och rasism, vilket även Gruber menar.97 Borgström menar dock att ökad kunskap om sin egen bakgrund är viktigt i sig eftersom individens självinsikt är avgörande för att kunna utveckla förståelse för andra.98 Eftersom lärarna är måna om att synliggöra elevernas olika bakgrunder tolkar vi det som att lärarna till viss del har ett interkulturellt arbetssätt, som Lahdenperä skriver om.99
91 Runfors, 2003 92 Gruber, 2008 93 Runfors, 2003 94 Borgström, 2004 95 Utbildningsdepartementet, 2006 96
Lahdenperä, 2004 och Gudykunst och Kim, 2003
97
Gruber, 2008
98 Borgström, 2004 99 Lahdenperä, 2004
6.2 Svårigheter med ett mångkulturellt klassrum
Vygotskij menar att det finns en koppling mellan tanke och språk och att barn är påverkbara i sin utveckling, främst av vuxnas beteenden.100 Vi tolkar detta som att lärarnas inställning kan påverka elevernas mottaglighet för ett nytt språk eftersom språket är en del i utvecklingen. En lärares tankar, i vårt resultat, har ett liknande tankesätt då medvetenheten om elevers svårigheter att lära sig ett nytt språk uttrycks. Dessutom poängteras vikten av att som lärare vara tillgänglig för eleverna. Vi anser att tilltro till ett språk är en viktig del i utvecklingen av ett nytt språk och i Lpo 94 står det att samtal, läsning och det skriftliga är viktiga delar i denna process.101 Borgström menar att det är svårt för utomstående att förstå hur elever upplever situationen när de inte förstår det som sägs.102 Lärarna i vår undersökning är måna om att alla ska förstå det som sägs på lektionerna. En del lärare uttrycker att de använder sig av ordböcker som hjälp för dessa elever. Det kan även vara en bra erfarenhet att sätta sig in i elevernas situation genom till exempel en kontrasterande undervisningsmetod som Borgström skriver om.103 En sådan metod innebär att exempelvis lyssna på en föreläsning som är på ett främmande språk och uppleva känslan av att inte förstå det som sägs. En sådan metod kan enligt Borgström leda till en djupare förståelse för eleverna.104 Detta kan vara ett bra arbetssätt men svårigheten i att hitta föreläsningar på främmande språk som eleverna kan ta del av försvårar metoden.
Språket är som Vygotskij säger en del av kulturen.105 Många lärare i vår undersökning ser elevernas bristande språkkunskaper som en svårighet i ett mångkulturellt klassrum, vilket även Runfors kom fram till i sin undersökning.106 Detta kan jämföras med Parszyks studie som visar att även elever anser att det är viktigt att ha goda språkkunskaper.107 Frågan är dock var gränser går för bristande språkkunskaper. I Lpo94 står det endast att eleverna ska behärska språket, men ingen definition av att behärska finns.108
Lahdenperä anser att verksamhetsplaner måste återspegla den mångkulturella elevsammansättningen på skolorna. Hon menar att modersmålslärare och föräldrar med olika kulturella bakgrunden bör delta i arbetet med utvecklingen av verksamhetsplanerna.109 Detta kan dock vara svårt då många lärare i vår undersökning anser att även föräldrarnas bristande språkkunskaper är ett hinder. Föräldrarnas språkkunskaper kan dessutom försvåra lärares uppgift att förklara vilka regler och normer som gäller för arbetet och samarbetet mellan föräldrarna och lärarna, vilket är en viktig del i lärares arbete enligt Lpo94.110 Skillnader mellan lärarnas normer och värderingar jämfört med föräldrarnas är en svårighet enligt lärarna i vår undersökning. Det uppstår kulturkrockar. Denna svårighet har även Lahdenperä blivit uppmärksammad om i sin undersökning.111 Frågan är då vems normer och värderingar som väger tyngst, lärarens eller förälderns. Lärarna i Runfors undersökning utgick endast från det
100 Vygotskij, 1980 101 Utbildningsdepartementet, 2006 102 Borgström, 2004 103 a.a. 104 a.a. 105 Vygotskij, 1980 106 Runfors, 2003 107 Parszyk, 2002 108 Utbildningsdepartementet, 2006 109 Lahdenperä, 2004 110 Utbildningsdepartementet, 2006 111 Lahdenperä, 2008
som är ”svenskt”.112 Måste föräldrarna anpassa sig efter skolans normer och värderingar och släppa sina egna? Exempelvis är ämnet sex och samlevnad ett känsligt område, då det finns olika inställningar till det i olika kulturer. Är det rätt av skolan att göra ett sådant ämne obligatoriskt när många föräldrar blir kränkta av det? Ett annat exempel är det som Runfors upptäckte i sin undersökning. Hon mötte lärare som ansåg att de inte kunde nå ut till en del elever eftersom de inte fick delta i vissa sammanhang så som utflykter och fester för sina föräldrar.113 Vi tror att lärare och föräldrar måste lära sig att samarbeta och lära av varandra och komma fram till en lösning tillsammans. Genom att anordna gemensamma aktiviteter som skapar trygghet och gemenskap mellan lärare och föräldrar utvecklas en öppenhet. Detta underlättar samarbetet mellan parterna vid oliktänkande.
Runfors mötte i sin undersökning lärare som ansåg att det är svårt att ta vara på elevers olika bakgrunder i undervisningen. Detta eftersom det är för många olika kulturella bakgrunder i ett klassrum.114 Lärarna i vår undersökning upplever dock bristen på tid och kunskap om det som är annorlunda som en större svårighet. På grund av bristande kunskap om elevers olika bakgrunder gällande till exempel traditioner och religioner är de rädda för att trampa någon på tårna i ett försök att synliggöra deras bakgrunder. Dessutom anser lärarna att de måste var försiktiga i diskussioner för att inte blir för personliga och närgångna, då detta kan vara känsligt för en del elever. Som en lärare uttrycker det ska ingen elev behöva stå till svars för problem som kan förknippas med dennes kulturella bakgrund. Lärarnas bristande kunskaper om olika kulturer försvårar även deras möjligheter att ta vara på elevernas skilda bakgrunder. Genom att ha kunskap om både sin egen kultur och andras kulturaliserar man enligt Wellros. Det vill säga det sker en interaktion mellan olika kulturer.115