Möjligheter och svårigheter med bedömning av etik och moral

längre lika mycket i kristen anda som förut. Pedagog 1 är inne på samma spår och tänker lite i samma banor. Svensson (2015, ss.192-195) anser att etik och moral handlar om att eleverna ska lära sig vad det innebär att vara människa. Pedagog 2 tycker att livsfrågor är en stor del av ämnet etik och moral, vilket hör ihop med Svenssons (2015, ss.192-195) tankar kring människan. Pedagog 3 anser att etik och moral är det viktigaste inom religion, att skapa acceptans för allas trosuppfattningar är ett måste för att fördomsfullhet inte ska uppkomma enligt hen.

Pedagog 4 som har längre arbetslivserfarenhet inom religionsundervisning än de andra pedagogerna berättar att kunskapskravet i nya läroplanen har förändrats. Det har lagts mer vikt på etik och moral i läroplanen och även nya läromedel tar upp etik och moral mer än förut. I Lpo94 (2006, ss.3-7) kan en läsa om skolans värdegrund och uppdrag men det står inget utskrivet om kopplingar mellan etik och moral och religionsämnet. Pedagog 4 tycker att även samhällskunskap tar upp etik och moral och att det är viktigt att arbeta med begreppen för att skapa goda relationer. Pedagogernas svar på vår fråga om etik och moral bör vara ett kunskapskrav i religion går ihop med Thurfjells (2015, ss.25,31) undersökning om att religionens roll i Sverige har förändrats på grund av sekularisering av att samhället har förändrats. Motståndet mot etiken och moralens placering i religionsämnet kan för det första förstås genom svenskens sekulär-rationella förhållningssätt som vi tidigare lyft fram (Thurfjell 2015, s.31). För det andra kan den status begreppen etik och moral har i samhället påverka hur en tolkar och socialiseras med begreppen (Berger & Luckmann 1998, s.164). Sammanfattningsvis ifall normen i samhället är att ha ett individualiserat förhållningssätt gentemot trosuppfattningar så påverkar det hur en ser på etiken och moralens roll inom religionsundervisningen.

6.4 Möjligheter och svårigheter med bedömning av etik och

moral

Vi frågade vad pedagogerna hade för tankar kring bedömning av etik och moral i religionsämnet. Pedagog 1 tyckte att det handlade om att eleverna skulle vara delaktiga, kunna uttrycka sina åsikter och stå fast vid dem samt att eleverna har en öppenhet för vad andra tycker. Pedagog 1 arbetar med värdegrundsfrågor på klassens IUP-tid en timme i

veckan, dock så har hen tre andra klasser att bedöma i religion men inte har någon IUP-tid med. När vi frågar hur hen tänker kring dilemmat om bedömning av kunskapskravet när hen inte arbetar med det i alla sina klasser säger hen att hens kollegor får hjälpa till. Pedagog 1 hävdar också att kunskapskravet är progressionslöst samt att det som elev är svårt att bli bättre på.

Asså, sen är det ju såna individuella grejer vad man tycker. Liksom om moraliska frågeställningar är ju mycket sina egna tankar och åsikter och det är ju väldigt svårt att bedöma. Kan jag tycka! Men är man med i diskussioner och man uttrycker sin åsikt och har en öppenhet för vad de andra tycker, så tycker jag att man har uppnått det kunskapskravet (Pedagog 1, personlig kommunikation 13 februari 2019).

Pedagog 2 förklarar att hen bedömer en resonerande text i religion och att eleverna ska ha förstått vad de skriver om och vad det innebär samt förklara vad de har för tankar kring det. Bedömningen kan ske både muntligt och skriftligt men det blir ju lättare för hen när den är i skrift förklarar hen kortfattat. Pedagog 3 förklarar att hen inte har satt betyg i religion eller undervisat i det på 10 år men uttalar sig såhär: “Den är ju lurig. Jag skulle tro att man kommer att behöva ha frågor på det, nån version av prov liksom så man får fram folks tankar, men det är ju också lurigt man kan ju inte gärna säga till nån annan att du har fel när det gäller såna bitar. Även ifall man tycker att de kan ha det, men det är ju allas lika värde och sånt” (Pedagog 3, personlig kommunikation 27 februari 2019). När vi frågar Pedagog 3 om hen tycker att det är svårt att arbeta med ämnet etik och moral så beskriver hen att det oftast är tacksamt och engagerande men att det är svårt att bemöta elever som hen själv tycker är empatilösa och har totalt fel åsikter. Pedagog 3 förklarar att hen inte kan tvinga en elev att tycka något utan att alla elever får tycka vad de vill. “Du tycker fel så kan man ju inte säga men man kan ju starkt känna det och klasskamraterna med” (Pedagog 3, personlig kommunikation 27 februari 2019).

Pedagog 4 tycker att etik och moral är svårbedömt. “Ofta har man ju diskussioner om någonting i helklass eller i mindre grupper och visst om dem skriver ner på ett papper men det är svårt att liksom bedöma då A-nivå eller E-nivå” (Pedagog 4, personlig kommunikation 27 februari 2019). Hen säger även att vissa elever har svårt att föra ett resonemang i gruppdiskussioner och att det är svårt som pedagog att hinna höra alla

smågrupper. Hen använder sig också av nationella provfrågor ibland för att mäta elevernas resonemangsförmåga för att bedöma just det kunskapskravet. Pedagog 4 berättar att barn ofta vet hur man ska uppföra sig men ibland inte väljer och uppföra sig bra, till exempel på rasten, men det är ju ingenting hen kan ta med i bedömningen utan det som bedöms får bli det som sker i klassrummet. Hen säger att även fast hen tycker att eleverna har fel åsikt ibland så kan inte det bedömas såklart utan det är hur väl de kan förklara hur de tänker som bedöms.

6.4.1 Analys

Pedagog 1 som har väldigt lite erfarenhet av religionskunskap och inte har bedömt några elever i ämnet anser att kunskapskravet är svårbedömt och progressionslöst. Hen uttrycker det som att om eleverna kan föra fram en åsikt och visa öppenhet för andras åsikter så är de godkända. Pedagog 2 delar inte samma uppfattning som Pedagog 1 om att det skulle vara progressionslöst utan beskriver att eleverna kan uttrycka sig mer eller mindre om sina åsikter. Pedagog 2 lägger vikt och bedömer om eleverna kan resonera i en text där de får framföra sina tankar och åsikter. Pedagog 3 som inte har undervisat i ämnet på 10 år delar med sig av sina åsikter om att det är klurigt att bedöma elevers tankar och åsikter. Hen uttrycker att ibland håller hen inte med eleven men att hen måste hålla sig opartisk. Pedagog 4 är inne på samma tankar som Pedagog 1 om att det är svårbedömt att sätta olika betygsnivåer. Hen säger att hen ofta har diskussioner i klassrummet men om eleverna skulle skriva ner sina resonemang så skulle det kunna bedömas. Pedagog 4 är även inne på samma spår som Pedagog 3 om att hen som pedagog inte alltid håller med elevens tankar men att det som bedöms måste vara hur väl eleven kan förklara sig. Hen berättar också att elevernas moraliska handlingar på skolgården inte går att ta med i bedömning utan det måste vara det som sker i klassrummet som bedöms.

Enligt Zilliacus & Kallioniemis (2016, ss.143-147) studie är begreppen etik och moral abstrakta och svåra att greppa, vilket kan resultera i låg arbetsmoral hos eleverna. Ingen av pedagogerna nämnde något om att etik och moral var ett svårt ämne för eleverna utan i så fall kunde det vara att vissa elever hade svårt att uttrycka sig muntligt i grupp och då får man göra en skriftlig övning. Bolton (1997, s.202) anser att etiska dilemman inom olika religioner är högst kontroversiellt att tala om. Han påpekar att det finns många olika inriktningar inom varje religion som gör det omöjligt att svara på om vad som är etiskt rätt

eller fel för alla inom samma religion. Det som sägs av Pedagog 1 och Pedagog 3 är att de känner att de måste hålla sig neutrala när eleverna ventilerar sina åsikter fastän pedagogerna inte alltid håller med, eftersom eleverna har rätt att tycka som de vill och att det är svårt som lärare att säga emot.