2 MÅL OCH HANDLINGSPLANER
2.2 M ÅL OCH STRATEGIER FÖR AVFALLSHANTERINGEN
Det övergripande målet för all avfallshantering i Sverige är att minska mängden avfall och dess farlighet. Alingsås kommun har begränsade möjligheter att påverka detta mål då det är starkt förknippat med ekonomisk tillväxt. I Alingsås kommun väntas under de kommande åren en hög tillväxt vad gäller nybebyggelse och invånareantal.
Det övergripande målet för avfallshanteringen inom kommunen är att flytta avfallet uppåt enligt EU:s avfallshierarki för att omhändertagandet av avfallet ska förbättras ur miljö och resurshushållningssynpunkt. Detta innebär att minska deponeringen och istället öka andelen material som återvinns eller återanvänds.
1. Minska uppkomst av avfall 2. Återanvändning
3. Materialåtervinning 4. Energiåtervinning
5. Deponering med höga krav på miljöskydd
Figur 1 Princip för EU:s ”avfallsstege”
För att uppfylla det övergripande målet har fem inriktningsmål formulerats.
Mål 1 Materialåtervinning
Materialåtervinningen ur hushållsavfallet skall öka med 20 procent från 2008 fram till 2013.
Målet syftar till att öka mängden utsorterat återvinningsbart avfall.
Det finns ett lagstadgat producentansvar för bland annat förpackningar och returpapper som anger att producenterna är skyldiga att organisera lämpliga insamlingssystem för sina produkter och se till att material återvinns eller omhändertas på ett miljöriktigt sätt.
För att minska andelen förpackningar och tidningar i hushållsavfallets brännbara fraktion och grovavfallet krävs informationsinsatser och förbättring av producenternas insamlingssystem.
Kommunen har ansvar för att informera hushållen om skyldigheten att sortera ut
förpackningar och tidningar och producenterna har ansvar för motsvarande information till andra avfallsinnehavare än hushåll.
En av förutsättningarna för att öka insamlingen av förpackningar och tidningar är att kommuninvånarna erbjuds goda möjligheter att lämna ifrån sig sitt sorterade avfall.
Producenterna har valt att samla in det avfall som berörs av producentansvaret via
återvinningsstationer. Dessa är utplacerade på att antal ställen dit avfallslämnaren själv lämnar sina sorterade fraktioner.
Idag är antalet återvinningsstationer för få och det finns geografiska områden som helt saknar återvinningsstationer.
För att skapa lämpliga och lättillgängliga system krävs en kombination av olika
insamlingssystem, publika och fastighetsnära insamling, beroende av bebyggelsestruktur.
Kommunen saknar idag kunskap om andel förpackningar och tidningar i hushållens och verksamheternas hushållsavfall. För att få kunskap om måluppfyllelsen krävs återkommande plockanalyser av hushållsavfallet.
Aktiviteter
· Översyn av öppettiderna på återvinningscentralerna för öka tillgängligheten för allmänheten
· Utreda ytterligare möjliga platser för förpackningsinsamlingens återvinningsstationer
· Utreda möjligheten till fastighetsnära insamling
· Kampanj för att alla kommunala förvaltningar inför full källsortering
NYCKELTAL KOMMENTAR
Insamlad mängd producentansvarsmaterial, kg per invånare och år.
Ansvarig: Tekniska nämnden
År 2007 samlades följande in:
Glasförpackningar: 16,57 kg/inv Pappersförpackningar: 11,78 kg/inv Metallförpackningar: 1,44 kg/inv Plastförpackningar: 2,57 kg/inv Tidningar: 60,79 kg/inv
Antal stationära insamlingspunkter för hushållens förpackningar och tidningar.
Ansvarig: Tekniska nämnden
År 2008 fanns 18 st. återvinningsstationer.
Källa: FTI AB.
Andel kommunala arbetsplatser med fullständig källsortering.
Ansvarig: Tekniska nämnden
Uppgift saknas.
Resultat inhämtas från inventering under 2008.
Andel förpackningsmaterial uppdelat på slag i hushållsavfallet (i kärl).
Ansvarig: Tekniska nämnden
Uppgifter saknas.
Kunskap fås ur plockanalyser.
Mål 2 Far ligt avfall
Farligt avfall som uppkommer i kommunen skall sorteras ut och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Mängden utsorterat farligt avfall från hushållsavfallet skall öka med 10 procent från 2008 till 2013.
Avfall som klassificeras som farligt avfall måste samlas in och behandlas skiljt från övrigt avfall så att spridning av farliga ämnen minimeras. Detta gäller allt farligt avfall från både hushållsavfall och verksamheter. Icke utsorterat farligt avfall ger miljöstörningar inom avfallshanteringen genom till exempel läckage från deponier och föroreningar i
avfallsförbränningens slagg och aska. Urlakade ämnen i lakvattnet till reningsverket kan inverka på de biologiska processerna i avloppsreningsverket samt förorena avloppsvattnet och slammet.
En förutsättning för att öka andelen farligt avfall som samlas in och omhändertas på ett korrekt sätt är att hushållen ges goda förutsättningar att lämna sitt farliga avfall.
I dag finns fasta insamlingssystem för hushållens farliga avfall. Hushållen kan lämna sitt farliga avfall vid någon av miljöstationerna eller på någon av kommunens två
återvinningscentraler.
Tekniska nämnden och elproducenterna är gemensamt ansvariga för att skapa lämpliga insamlingssystem för att nå målet. Hushållens förståelse av vikten att sortera ut farligt avfall är avgörande för att minska mängden farligt avfall i hushållsavfallet.
Kommunen saknar idag kunskap om andel farligt avfall hushållens och verksamheternas hushållsavfall. För att få kunskap om måluppfyllelsen krävs återkommande plockanalyser av hushållsavfallet.
Aktiviteter
· Utreda möjligheten till fastighetsnära hämtning
· Öka möjligheterna för småföretagare att lämna vid ÅVC
· Förbättra insamling via miljöstationerna
· Inlämnings/insamlingskampanjer
· Samordning av insamling och transport av farligt avfall från kommunala arbetsplatser
NYCKELTAL KOMMENTAR Insamlad mängd farligt avfall från hushållen,
kg per invånare.
Ansvarig: Tekniska nämnden
2007 samlades 3 kg farlig avfall per invånare.
Insamlad mängd farligt avfall från småföretagare, kg.
Ansvarig: Tekniska nämnden
Uppgift saknas.
Andel farligt avfall i hushållsavfallet, (i kärl) Ansvarig: Tekniska nämnden
Uppgift saknas.
Kunskap får ur plockanalyser.
Mål 3 Organiskt avfall
Matavfall, park och trädgårdsavfall och fettavskiljarslam skall behandlas biologiskt.
Felsorteringsgraden i hushållsavfallet skall minska med 15 procent mellan 2008 och 2013.
Riksdagen har antagit ett miljömål om organiskt avfall, senast 2010 ska minst 35 procent av allt matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som
centralbehandling.
För att nå målet att minska felsorteringsgraden krävs att kommunen erbjuder ett lättillgängligt insamlingssystem. Tekniska nämnden i samarbete med miljöskyddsnämnden måste aktivt informera hushåll, restauranger och livsmedelsbutiker om hantering av matavfall samt genom renhållningstaxan stimulera och motivera till utsortering av matavfall.
Kommunen saknar idag kunskap om andel organiskt avfall i hushållens och verksamheternas hushållsavfall. För att få kunskap om måluppfyllelsen krävs återkommande plockanalyser av hushållsavfallet.
Aktiviteter
· Inventera samtliga fettavskiljare för att säkerställa rätt tömningsfrekvens och omhändertagande.
· Kampanj för att få fler att installera fettavskiljare och samla in sitt vegetabiliska fett för återvinning
· Utreda och genomföra införandet av separat hantering av biologiskt avfall från restauranger och storhushåll genom striktare tillämpning av renhållningstaxan
· Utreda hur insamling av trädgårdsavfall kan ske på bästa sätt och finna lämpliga uppsamlingsplatser
· Utreda lokal rötningsanläggning för hushållsavfallet.
NYCKELTAL KOMMENTAR
Biologisk behandlad mängd matavfall, kg per invånare
Ansvarig: Tekniska nämnden
Här räknas inte hemkompostering in.
2007 komposterades 49,6 kg matavfall per invånare.
Antal abonnemang för komposterbart avfall för verksamheter
2007 fanns 349 antal abonnemang för komposterbart avfall för verksamheter.
Ansvarig: Tekniska nämnden
Andel matavfall i hushållsavfallet, (i kärl).
Ansvarig: Tekniska nämnden
Uppgifter saknas.
Uppgifter hämtas från resultat av plockanalyser.
Andel verksamheter som har fettavskiljare installerad.
Ansvarig: Tekniska nämnden
Fullständiga uppgifter saknas.
Uppgifter hämtas från resultat av inventering under 2008.
Andel anmälda hemkomposterare. 2008 hade 14 procent av hushållen hemkompostering.
Andel av hushållen med abonnemang för komposterbart avfall.
2008 hade 86 procent av hushållen abonnemang för komposterbart avfall.
Mål 4 Anläggningar för avfallshantering
Anläggningar för avfallshantering (i drift och avslutade) ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.
Aktiviteter
· Bälinge avfallsanläggning bevaras som en resurs för återvinning och avfallshantering på lång sikt
· Mariedal deponi utreds, kontrollprogram och en plan för sluttäckning tas fram
· Mjölsered deponi utreds och sluttäcks
· Genomföra en förnyad översikt av de gamla deponierna med en åtgärdsplan Mål 5 Infor mation
Informationsinsatsen till medborgarna skall anpassas så att de övriga målen i denna avfallsplan uppfylls.
En av de viktigaste faktorerna för att nå framgång vad gäller en riktig avfallshantering är att avfallsinnehavaren har kunskap och förtroende för avfallshanteringssystemet.
För att nå målen i denna avfallsplan krävs information om varför det är viktigt att hantera avfallet på ett visst sätt, hur avfallet omhändertas och vilka miljöeffekter som uppstår. För att uppnå målen är information av stor strategisk betydelse. De informationsinsatser som planeras bör därför vara målgruppsinriktade.
Aktiviteter
· Informationskampanj kring sortering av förpackningar, farligt avfall och organiskt avfall
· Information om de återvinningscentraler och återvinningsstationer som finns i kommunen, ska årligen gå ut till medborgarna via bland annat kommunens hemsida, lokalpress och informationsutskick
· Informationspaket kring källsortering tas fram och erbjuds kommunens arbetsplatser
· Informationssatsning mot fastighetsägare och flerfamiljsfastigheter
2.2.1 Aktivitetsplan
Nedan visas en översiktlig tidsplanering över de olika aktiviteterna som föreslås under respektive inriktningsmål. En mer detaljerad redovisning av de olika aktiviterna, tidsplan och kostnader redovisas i tekniska nämndens olika verksamhetsplaneringar samt i budget för respektive år.
MÅL TIDSPLAN
8 9 10 11 12 13
1. Materialåtervinning
Översyn av öppettiderna på återvinningscentralerna för öka tillgängligheten för allmänheten Utreda ytterligare möjliga platser för förpackningsinsamlingens återvinningsstationer Utreda möjligheten till fastighetsnära insamling
Kampanj för att alla kommunala förvaltningar inför full källsortering 2. Far ligt avfall
Utreda möjligheten till fastighetsnära hämtning
Öka möjligheterna för småföretagare att lämna vid ÅVC Förbättra insamling via miljöstationerna
Inlämnings/insamlingskampanjer
Samordning av insamling och transport av farligt avfall från kommunala arbetsplatser 3. Organiskt avfall
Inventera samtliga fettavskiljare för att säkerställa rätt tömningsfrekvens och omhändertagande.
Kampanj för att få fler att installera fettavskiljare och samla in sitt vegetabiliska fett för återvinning
Utreda och genomföra införandet av separat hantering av biologiskt avfall från restauranger och storhushåll Utreda hur insamling av trädgårdsavfall kan ske på bästa sätt
Utreda lokal rötningsanläggning för hushållsavfallet.
4. Anläggningar för avfallshantering
Bälinge avfallsanläggning bevaras som en resurs för återvinning och avfallshantering på lång sikt Mariedal deponi utreds, kontrollprogram och en plan för sluttäckning tas fram
Mjölsered deponi utreds och sluttäcks
Genomföra en förnyad översikt av de gamla deponierna med en åtgärdsplan 5. Infor mation
Informationskampanjer kring sortering av förpackningar, farligt avfall och organiskt avfall Kontinuerligt Information om de återvinningscentraler och återvinningsstationer som finns i kommunen ska årligen gå ut
till medborgarna via bland annat kommunens hemsida, lokalpress och informationsutskick Informationspaket kring källsortering tas fram och erbjuds kommunens arbetsplatser Informationssatsning till fastighetsägare och flerfamiljsfastigheter
2.2.2 Uppföljning och avstämning
Avfallsplanen ska vara ett långsiktigt levande planeringsdokument. För att bedöma om avfallsplanens mål nås, krävs att en uppföljning av planen sker. Uppföljningen skall leda till en ständig förbättring av avfallshanteringen och även att få till följd att materialåtervinningen ökar och att avfallet flyttas uppåt enligt avfallshierarkin.
Tekniska nämnden har det övergripande ansvaret för uppföljningen av avfallsplanen. En årlig uppföljning av de nyckeltal som redovisas under respektive inriktningsmål anges i Tekniska nämndens verksamhetsberättelse. I slutet av 2011 ska en fördjupad avstämning redovisas för att klarlägga om inriktningsmålen nås under planperioden.