3 Litteraturstudie
3.1 Hydrocyklonen
3.2.1 Magnetit
Magnetit (Fe3O4) har densiteten ρs1=5,2 kg/dm3 samt järnhalten 72,4 % (webmineral.com, 2015) och ingår i gruppen spineller. Magnetit har kubisk kristalluppbyggnad där syreatomerna är kubiskt tätpackade med 8 Fe2+ vardera i de tetraedriska- och oktaedriska positionerna samt 8 Fe 3+ i oktaedriska positioner, vilket ger Fe3+(Fe2+,Fe3+)O4 eller FeO*Fe2O3. Beroende på hur malmen har bildats och i vilket miljö, kan magnetitmalmen innehålla varierande grader av substituerande element i kristallgittret. Där Fe2+ kan substitueras mot Mg, Mn, Co, Cu och Fe3+ mot Si, Al, Cr, V, Ti.
(C.Lund O. ) 3.2.2 Gråberg
Alla omgivande gångbergarter kring malmlagren klassificeras som gråberg och saknar ett direkt värde. Gråberg antas i detta arbete ha en densitet på ρs2=2,8 kg/dm3.
28
3.3 Analysmetoder
3.3.1 MODSIM - MODular SIMulator for Mineral Processing Plants
MODSIM är icke-dynamiskt (steady state) simuleringsprogram, som simulerar och beräknar detaljerade massbalanser för enskilda mineraltekniska enheter upp till hela anläggningar.
Massbalansen kan bland annat beräkna och uppskatta: fast- och vattenflöden, materialets partikelstorleksfördelning, fördelningen av element eller mineral för flöden samt förhållande till partikelstorleksfördelning detta för varje ström i kretsen. Där medelanalyserna kan innefatta
mineralkomposition och kemisk sammansättning. Simuleringsprogramet kan även ta hänsyn till vissa specialegenskaper till exempel: floterbarhet, och magnetisk susceptibilitet. MODSIM kan även i vissa fall ta hänsyn till mer svårsimulerade egenskaper som partikelform och -yta samt mineraltexturer.
MODSIM kan simulera friläggningen av mineral, till skillnad från många andra likande simuleringsprogram.
MODSIM används generellt sett för att simulera enskilda enheter till hela sovrings-, anriknings- eller marksaneringsverk. Varje enhet har olika standardmodeller samt mer avancerade modeller, som sedan kan modifieras för att passa omständigheterna bättre. Resultatdatat från simuleringarna kan användas för att optimera enhetens design och storlek, utföra prisberäkningar, vara till grund för enhetsval samt att användas som underlag för utvärderingar av enheter och process. (MODSIM - MODular SIMulator for Mineral Processing Plants, 2003)
Andra liknande simuleringsprogram är CAMP, USIM-PAC och JK Tech. (K.Heiskanen, 1993) 3.3.2 MatBal – Material Balance Software
MatBal är ett program som används vid massbalansering av kretsar i mineraltekniska anläggningar, från utförda provtagningar och analyser. Programmet utvecklades av CANMET med syfte av att användas för att enklare analysera och optimera processer och därmed undvika stor svårhanterlig datamängd i form av partikelstorleksfördelning, utspädning, kemisk analys och flöden. Vid manuella balansberäkningar uppkommer ofta motstridande resultat, indatafel samt att det är svårt att ta hänsyn till mer än den antagna säkraste balansen. Viktig information kan därför förbises.
Metoden för programmet bygger på att balansen utförs genom att en eller flera enheter i ett flödeschema representeras av en ”nod”, knytpunkt där det som går in går ut. Sedan anges felet, den relativa standardavvikelsen, på det inmatade data samt på provtagningspunkterna. Felet i inmatat data samt dess provtagningspunkter sammanräknas i beräkningsresultatet från en Monte-Carlo simulering.
Säkerheten (relativa standardavvikelsen) på flöden, partikelstorleksfördelningen, kemiska analyser eller provtagningar kan justeras för bättre anpassning.
Resultatet från Monte-Carlosimuleringen erhålls genom att nya indata, med samma fördelning som ursprungliga, genereras slumpmässigt. Varvid balansberäkningen sedan upprepas med
simuleradevärden ett antal gånger. Simuleringsresultatet analyseras sedan varvid bästa flödena för schemat beräknas. (M.Hallin, 1987)
Andra program som kan användas för materialbalansering är till exempel HSC och BILMAT.
29
3.3.3 Laserdiffraktion
Laserdiffraktion fungerar genom att laserljus passerar ett utspritt prov där vinkelvariationen för spridningen av ljusintensiteten från de olika partiklarna mäts, varpå en partikelstorleksfördelning kan uppskattas, med ett spann på cirka 0,01 µm -3500 µm. Små partiklar genererar en större
spridningsvinkel jämfört med större partiklar. Vid mätningen av partikelstorleksfördelningen under 10 µm ger Mie–teorin för brytning av ljus ett stort bidrag. Där de optiska egenskaperna för materialet måste då vara kända, om inte kan dessa egenskaper mätas eller uppskattas. Generellt gäller att ett visst diffraktionsmönster hos ljuset korrelerar till en specifik partikelstorleksfördelning, där alla partiklar antas vara sfäriska.
Laserdiffraktion är en vanlig metod vid analys av partikelstorleksfördelningar eftersom den ger ett brett analysspann, är en snabb analys, har bra repeterbarhet, medför direkt analysering, behöver ingen kalibrering samt att den är ISO standardiserad, ISO 13320. (malvern.com, 2015)
Laserdiffraktionsanalysen kan köras på torrt eller vått material. De generella
partikelstorleksfördelningarna är mycket lika, dock har den våta mätningen något bredare
partikelstorleksfördelning och är noggrannare vid lägre partikelstorlekar (<10 µm). (M.Gackstetter, 2007).
I en tidigare undersökning har det kunnat visas att laserdiffraktion, som ger
partikelstorleksfördelningen i volym%, har nära korrelation med konventionell siktning, som ger partikelstorleksfördelningen i vikt%. Laserdiffraktion kan därför ses som ett applicerbart styrmedel för att uppnå en viss partikelstorleksfördelning. (M.Didic, 2003)
3.3.4 Röntgenfluorescens - XRF
Röntgenfluorescens (XRF) eller ”X-ray fluorescence” är en mycket vanlig analys för att ta redan på den kemiska sammansättningen på ett material och används i industrin för många olika
applikationer, till exempel mätning av svavel i olja, metallavfallssortering, analys av metallbeläggningstjocklek och materialidentifikation.
XRF fungerar genom att en röntgenstråle skjuts mot provet vilket genererar röntgenflourescens.
Förändringen som sker när röntgenstrålen träffar den stabila atomen är att den bryter stabiliteten och en elektron från inre skal (t.ex. K) emitteras och en elektron från yttre energiskal (t.ex. L) tar den emitterade elektronens plats. En sekundär karakteristisk röntgenstråle (röntgenfluorescens) skapas av skillnaden i energi för den elektron som går från högt till lågt energiskal. Röntgenstrålarna mäts i form av våglängd (nm) eller i form av energi (keV). (oxford-instruments.com, 2015)
30
4 Metodik
4.1 Analysmetoder
4.1.1 Simulering
Simuleringar har utförts i MODSIM version 3.6.12 för att undersöka effekten av att ändra en rad parametrar med mål att fastställa möjliga problem samt hitta möjliga lösningar, som senare kan undersökas och/eller diskuteras, för att sänka grovkornsandelen i hydrocyklonbatteriets överlopp.
Det har gjorts simuleringar för två kretsar Simulering av delkrets samt Simulering av hydrocyklonbatteriet.
4.1.1.1 Simulering av delkrets
Simuleringen av delkretsen utfördes med en referenssimulering samt med 3 simuleringar som kunde ge ökad grovkornsandel, för att visa var eventuella fel skulle kunna finnas. Framtagande av
referenssimuleringen beskrivs nedan och passades in mot tidigare och antagna/observerade partikelstorleksfördelningar för strömmarna 11, 4, 8 och 9. Där data för ström 11 och 4 togs enligt tidigare undersökning och ström 8 antogs utifrån tidigare undersökning, se Bilaga A, ström 9 antogs enligt Hydrocyklonbatteriets grundsimulering. Batteriets över- och underlopps
partikelstorleksfördelning jämfördes för de tre andra delkretssimuleringarna med
referenssimuleringen. Simuleringarna tillsammans med litteraturstudien användes som grund för referensprovtagning och produktbalansering. Nedan i Figur 20 ses flödesschemat för simuleringen av delkretsen, se processbeskrivningen avsnitt 2.5 Förenklad processbeskrivning av delkrets.
Figur 20. Flödesschema för simulering av delkrets.
Figur 21 nedan visas de ingående malmspecifikationerna, detta enligt avsnitt 3.2 Material och avsnitt 2.4.1 Ingående kvarn. Beräkningarna utfördes med direktsubstitution, med maximalt 99 ittereringar och med en tolerans på 0,1 %.
31
Figur 21. Malmspecifikationer för delkretsen.
I Figur 22 nedan definieras densitetklasserna, där första klassen endast består av magnetit och andra klassen består endast av gråberg, detta enligt avsnitt 2.4.1 Ingående kvarn.
Figur 22. Densitetklasserna.
Nedan i Figur 23 visas ingående siktanalys, enligt avsnitt 2.4.1 Ingående kvarn. Ingående fast flöde sattes till 73,19 ton/timmen, enligt tidigare flödesdata se Bilaga B. Vikt% fast i ingående material definierades enligt Bilaga I.
Figur 23. Ingående materialspecifikation för delkrets.
I Figur 24 nedan visas massfraktionerna för de två ingående densitetklasserna över hela storleksintervallet, detta enligt avsnitt 2.4.1 Ingående kvarn.
32
Figur 24. Massfördelning.
Nedan i Figur 25 och Figur 26 visas inställningarna för primärcyklonen och hydrocyklonbatteriet enligt modellen CYCL. Storleksspecifikationerna fylldes i enligt specifikationer givna i avsnitt 2.3.2 Primärhydrocyklonen och avsnitt 2.3.3 Hydrocyklonbatteriet. Genom att använda ekvivalentet som ses i Ekvation 34 kan ”head of feed slurry” beräknas enligt Ekvation 35.
10mVp = 98,2 kPa. (34)
H =10 mVp∗ ρ ρ l
p , (35)
Där pulpdensiteten beräknades enligt:
ρp=D+D+11 ρs
, (36)
där D beräknas enligt Ekvation 26. Faktorn för slurrydensiteten (fs) beräknas enligt:
fs=ρρp−ρ𝑙
g−ρl, (37)
där ρg är densiteten för det lättaste fasta materialet.
Antal cykloner sattes till 6 stycken enligt given information i avsnitt 2.3.3 Hydrocyklonbatteriet.
Kalibreringsfaktorerna och resterande faktorer behölls som skönsvärden.
Figur 25. Modellparametrar för primärhydrocyklonen.
33
Figur 26. Modellparametrar för hydrocyklonbatteriet.
Modellen GMSU användes för kulkvarnen, dess modellparametrar kan ses nedan i Figur 27.
Kvarndimensionerna valdes enligt givna specifikationer, se avsnitt 2.3.1 Kvarnen, förutom fraktionen av media fylld av slurry vilket hölls som skönsvärde. Resterande modell parametrar grundar sig i data från utredningen av Pålsson (B.Pålsson, Cyklonering i sektion 4-5, 2015). Selektionsuttryckets värden valdes för taconitmalm, enligt Pålsson (B.Pålsson, Cyklonering i sektion 4-5, 2015). Denna modell antar att kvarnen består av tre olika blandningszoner, antas enligt Pålsson (B.Pålsson, Cyklonering i sektion 4-5, 2015) och sattes till 0,05; 0,1 och 0,8499. Resterande parametrar hölls som skönsvärden förutom andelen fint sönderfall, Phi vid 5 mm (ϕ5), som justerades till 0,25 för bättre passning mot tidigare partikelstorleksfördelningar, se Bilaga A.
Sedan kontrollerades den applicerade kvarneffekten (Papp) med givna data från avsnitt 2.3.1 Kvarnen, detta enligt Morell och Austin, se Bilaga C. (R.P.King, 2012).
34
Figur 27. Kulkvarnens modellparametrar.
Spädvattnet innan kvarn (spädvatten 1) definierades sådan att ingående vikt% fast var 70 %, detta enligt flödesdata, se Bilaga B. Spädvattnet efter kvarn (spädvatten 2) justerades sådan att
simuleringens partikelstorleksfördelning för primärcyklonens underlopp och utgående kulkvarn stämde överens med tidigare partikelstorleksfördelning, summering av använt siktdata kan ses Bilaga A.
Efter inmatning och kalibrering av referenssimuleringens indata, sådan att
partikelstorleksfördelningen stämde överens med tidigare undersökning, utfördes 3
försökssimuleringar för att illustrera några parametrar utanför hydrocyklonbatteriet som kan orsaka en ökad grovkornsandel. Se utförda simuleringar i Tabell 7 nedan.
Tabell 7. Delkretssimuleringarna med dess inställningar.
Delkretssimuleringsnr: Inställning:
1 Referens
2 Vikt% fast efter kvarn 53% ist för 51 %
3 Sänkt A/V förhållande; 0,44 ist för 0,5
4 Sänkt ingående flöde med 10 %
Delkretssimulering nr 2 utfördes för att se vad som händer med grovkornsandelen i cyklonbatteriets överlopp om spädningen efter kvarn skulle sjunka, detta skulle kunna hända om: felmätning av vikt%
fast eftersom spädningen baseras på vikt% fast eller felkalibrering av spädningsutrustning. vikt% fast beräknas enligt Ekvation 27.
Delkretssimulering nr 3 utfördes för att se om det ”sämsta” möjliga underlopps- och överloppsrörs förhållanden skulle kunna ge ökad grovkornsandel i cyklonbatteriets överlopp, se godkända diametergränser i avsnitt 2.3.4 Kontroll av hydrocyklonerna.
35
Delkretssimulering nr 4 utfördes för att se vad som skulle hända om ingående material i kretsen skulle ha lägre godsflöde. Detta skulle medföra ett sänkt ingående flöde i delkretsen, antar sänkt flöde med 10 %.
4.1.1.2 Simulering av hydrocyklonbatteriet
Simuleringen av hydrocyklonbatteriet utfördes med ett antal simuleringar som tillsammans med litteraturstudien lade grund för de valda undersökningarna. Simuleringar utfördes endast för potentiella ombestyckningar, se Bilaga III (intern bilaga), och utförbara processändringar.
Grundsimulering, utan någon form av förändring, användes sedan som referens när under- och överloppets simulerade partikelstorleksfördelningsförändring utvärderades. Resultatet från simuleringarna och litteratur användes som grund vid val av undersökningar samt som stöd för beställning av nödvändiga ombestyckningsdelar. Nedan i Figur 28 ses flödesschemat för simuleringen av hydrocyklonbatteriet.
Figur 28. Simulering av hydrocyklonbatteriet.
Nedan i Figur 29 ses ingående malmspecifikation enligt givna data från avsnitt 2.4.2 Ingående hydrocyklonbatteri. Beräkningarna utfördes med direktsubstitution, med maximalt 99 ittereringar och med en tolerans på 0,1 %.
Figur 29. Malmspecifikation.
Densitetklasserna definierades på samma sätt som vid Simulering av delkrets, första klassen består endast av magnetit och andra klassen av gråberg.
36
Nedan i Figur 30 visas ingående siktanalys, enligt avsnitt 2.4.2 Ingående hydrocyklonbatteri. Ingående fast flöde sattes till 53,45 ton/timmen, enligt flödesdata se Bilaga B. Vikt% fast i ingående material kalibrerades i den utsträckning att tryckfallet över hydrocyklonbatteriet överensstämde med det normala, 0,4-0,5 bar, se avsnitt 2.3.3 Hydrocyklonbatteriet.
Figur 30. Ingående materialspecifikation.
De två massfraktionen för de två ingående densitetklasserna, definierades på samma sätt som i avsnitt 4.1.1.1 Simulering av delkrets. Ingående magnetit 98 % resterande gråberg, detta över hela storleksintervallet.
Nedan i Figur 31 visas inställningarna för hydrocyklonbatteriet och modellen CYCL.
Storleksspecifikationerna fylldes i på samma sätt som i avsnitt 4.1.1.1 Simulering av delkrets.
Figur 31. Modellparametrar.
37
Efter att inmatning och kalibrering av grundsimuleringens indata, till den utsträckning att över- och underloppets partikelstorleksfördelning hade hyfsad överenstämmelse (se Figur 47) med tidigare uppmätt partikelstorleksfördelning (se Bilaga A), utfördes åtta simuleringar som avvek från
grundinställningarna och som såg ut att kunna ge lägre grovkornsandel. Avvikelserna gällde ändringar av överloppsrörsdiameter, underloppsdiameter, sänkt användande av cykloner (ökat tryckfall) eller en kombination av sänkt underlopps- och överloppsrörsdiametrar, se utförda simuleringsförsök i Tabell 8.
Tabell 8. Hydrocyklonbatteriets simuleringar med inställningar.
Simulering: Inställningar:
4.1.2 Produktbalans över delkrets i MatBal
För att möjliggöra produktbalans på delkrets, se Figur 4, tillverkades ett nodschema, se Figur 32. I Figur 33 ses ett förtydligat boxnodschema. Balanseringarna utfördes med MatBal i två steg: först balansering för ström 1-6 sedan 1-7. Datat som matades in i MatBal för de två balanserna bestod av fast (t/h) för: ström 2, 5 och 6 samt 7 i andra balanseringsfallet, samt XRF analyserna för de samtliga strömmarna, se Bilaga D och E, för: Fe (%); P (%); SiO2 (%); K2O (%); Al2O3 (%); CaO (%); MgO (%); MnO (%); TiO2 (%) och V2O5 (%), där primärcyklonensöverlopp, ingående cyklonbatteri samt delström har samma kemiska sammansättning. XRF-analyserna togs från analysprovtagningarna utförda i
Undersökning av delkrets, se avsnitt 4.2.1 Undersökning av delkrets.
Fast (t/h) beräknades utifrån %volymfast (Fv) och pulpflöde, där pulpflöde för ström 2 togs från styrsystem (195 m3/h), pulpflöde för ström 5 och 6, se Bilaga G och H, togs från respektive kapacitetsprovtagningar från undersökning av delkrets, se avsnitt 4.2.1 Undersökning av delkrets.
%volymfast beräknades enligt:
Fv=1+Dρ100
s, (38)
där utspädningsration beräknas enligt Ekvation 26 med hjälp av uppmätt vikt% fast, se Bilaga I, och densitetfast som antogs till 5,1 t/m3.
I balansen med 6 strömmar korrigerades fast (t/h) för ström 5 och 6 med en faktor 0,7, eftersom balansen saknade ström 7 och att 70 % av primärcyklonöverloppet antas går till cyklonbatteriet.
Ström 7 beräknades sedan utifrån balanserat fast (t/h) från nod 3 minus fast (t/h) för över- och underlopp utan korrigeringsfaktor.
38
Figur 32. Nodschema för delkretsen.
Figur 33. Boxnodschema för delkretsen.
Felet (relativa standardavvikelsen), för inmatat fast (t/h) sattes till 10 %, provtagningsfelet till 0%
eftersom svårt att uppskatta och felet för analyserna sattes till 10 %, för alla analyser förutom för CaO och K2O. För att undvika felmedelanden samtidigt som att hålla standardavvikelsen låg, så hölls analysernas standard residualer <1, samt att justeringar av felet på CaO och K2O utfördes till 30 % i balansering av ström 1-6 och 30 % respektive 50 % i balanseringen av 1-7, detta för båda
balanseringsfallen.
39
Nedan i Tabell 9 ses förbindelsen för hur noderna matades in i MatBal, där förbindelsen med utsidan betecknas 0. Ekvationer för noduppsättningen hämtades och felet uppskattades med MonteCarlo simulering i maximalt 50 steg.
Tabell 9. Noduppsättningen, förbindelsen med utsidan betecknas 0.
Strömnr: Beskrivning: Nod, från enhet: Nod, till enhet:
1 Mag. konc. 0 1
Balanserat fast (t/h) sammanställdes sedan i en produktbalans enligt Figur 4 för de två fallen, genom att använda känt vikt% fast för strömmarna samt anta på densitet fast (5,1 t/m3) och vatten (1,0 t/m3), detta utan att anta ytterligare flödesinformation eller balansering på vatten. Produktbalansen innehåller även kolumn för undersökning av spädningarna, som baserar sig på uppmätt spädning enligt styrsystem (Spädning 2=96 m3/h).
4.1.3 Malvernanalys–laserdiffraktion
För analysering av partikelstorleksfördelning användes ”Malvern-Mastersizer 2000” med ”hydro 2000 G”. Utrustningen kördes via programmet ”Mastesizer 2000” och med analyseringsrutiner för våt analysering av biprodukten. Materialet kördes i en tumlare, med syfte att slå sönder agglomererat material som till exempel bildats på ytan av torkat material. Tumlat material tillsattes för analysering tills mängden material var inom spannet för analysering, cirka 1 gram. Körningarna repeterades om vikt-residualen var över 1,0 eller om analyseringen såg ut att vara avvikande eller orimlig.
4.1.4 Röntgenfluorescens–XRF
XRF-proverna maldes i en ”Siemens – Coros OP15” enligt ett program för smältor. De delades sedan ned till 54.0000 ±0,0002 gram och tillsattes till platinabägare med flux (litium borat), innan de värmdes i ugn (Linn – High therm) för tillverkning av smältor, detta under oscillerad omrörning vid cirka 1200 °C. Stelnade och avsvalnade prover tillsattes sedan till en ”PANanalytical –MagiX FAST” för kemisk analysering.
40
4.2 Undersökning & provtagning
Det utfördes 6 stycken undersökningar med totalt åtta provtagningomgångar, se Tabell 10 nedan för utförda undersökningarna och vilka provtagningspunkter, se Figur 34, som inkluderas i respektive undersökning, där UL= underlopp och ÖL= överloppsröret. Figur 34 visar de olika
provtagningspunkter i delkretsen. Undersökningarna bestod av olika provtagningar, för kapacitet och analys, under stabil processkörning. Undersökning och provtagning började när nystartad process var stabil, efter cirka 3 dagar. Stabiliseringstider efter förändring cirka 15 minuter, efter stopp användes en stabiliserings tid på cirka 2 timmar. Analysproven för respektive undersökning, samlades upp i hinkar där dess hinkvikt med och utan prov samt hinkvikt med torkat prov, torkades vid 105 °C, antecknades. Torkningstiden för proverna varierade mellan 2-3 dygn. Neddelare användes för att erhålla lämpliga provstorlekar för analys, cirka 10 gram för våtMalvern och cirka 50-70 gram för XRF.
Tabell 10. Undersökningarna med provtagningspunkter.
Undersökningsnr: Beskrivning:
1 & 6 Undersökning av delkrets
2 Undersökning av tryck
3 Undersökning av ÖL: 50 mm ist för 60 mm
4 Undersökning av UL: 35 mm ist för 25 mm
5 Undersökning av komb: ÖL: 20 mm & UL: 50 mm
Figur 34. Delkrets med provtagningspunkter.
41
För möjlig provtagning av cyklonbatteriets överlopp (provtagningspunkt 5) var två stycken nya överlopp tillverkade, se skillnad för provtagningspunkt 5 i Bilaga J, ett för referenscyklon (A) och ett för cyklon med förändring (B). Nedan i Figur 35 ses positionen av cyklon A respektive B förhållande till varandra och de digitalt reglerbara skivventilerna. Valet av positionering tog hänsyn till
åtkomlighet för provtagning samt att viss en spridning på cyklonförhållandet var önskat. I
undersökning 5 var bestyckad cyklon och referenscyklon tvungen att byta plats, detta på grund av att undvika ännu ett stopp i processen. Där referenscyklonen och ombestyckad cyklon fortsättningsvis betecknas som cyklon A respektive B.
Figur 35. Illustrering av positionering av referens- och testcyklon.
Analysprovtagningarna (Ana. P) bestod av 7 stycken delprov som togs med 10 minuters mellanrum under en timme. Nedan i Bilaga J ses en summabild av provtagningspunkt 1-6. Där de olika
analysproverna togs med provskopor, med varierande storlekar, eller från tappkran (punkt 2). Varje kapacitetprovtagning (Kap. P) utfördes genom tidmätning på fyllnaden av en 5 Liter och 20 Liter hink för hydrocyklonbatteriets under- respektive överlopp, detta repeterades 2-3 gånger för att reducera felmarginal.
Totalt gick 34 prover för analys varav 15 kördes med XRF (Röntgenfluorescens), samtliga prover kördes med våt-Malvern (VM) för partikelstorleksfördelningen och vägdes in för vikt% fast. XRF valdes för att erhålla den kemiska sammansättningen för de olika proverna. VM valdes som analysmetod framför torr Malvern för att produktspecifikationerna och driftprover för huvud- och biprodukten utförs med denna metod samt bättre noggrannhet vid de mindre fraktionerna (<10µm).
VM valdes även för att repeterbarheten är bra och att analysmetoden är relativt snabb.
42
4.2.1 Undersökning av delkrets
Provtagning av ”delkretsen” utfördes två omgångar: Undersökning 1 där 4 av 8 cykloner i cyklonbatteriet var i drift och undersökning 6 där 6 av 8 cykloner i cyklonbatteriet var i drift.
Processen kördes som vanligt utan ombestyckning. Det utfördes två separata undersökningar på delkretsen, dels för att undersöka variationen i kretsen samt för att undersöka skillnaden över cyklonbatteriet när biprodukten tillverkas parallellt med huvudprodukten. Tabell 11 visar provtagningspunkt, provid, beskrivning, provtagning, utförda analyser samt vilken provtagningsomgång.
Tabell 11. Undersökning av delkrets.
Provtagningspunkt: Provid: Beskrivning: Provtagning: Analys: Provtagningsomgång:
1 1a, 6a Utg
Datat från undersökningen av delkrets, användes till: produktbalansering i Matbal, för 4 respektive 6;
uppvisandet av variationer för kemisk sammansättning, vikt% fast och partikelstorleksfördelning.
43
4.2.2 Undersökning av tryckfall
För undersökningen av cyklontryckfallet i cyklonbatteriet kördes processen utan ombestyckning och med olika antal cykloner i 3 olika provtagningsomgångar, för att utvärdera tryckfallets påverkan på siktkurvan. Provtagningarna från denna undersökning tillsammans med motsvarande punkter från referensundersökningen, 6 cykloner i drift, användes sedan för att utvärdera variationen av antal cykloner i drifts. XRF-datat för provtagningspunkt 6, från denna undersökning, jämförs med
motsvarande provtagningspunkt i Undersökningen av delkrets eftersom provtagningspunkten anses som osäker. Tabell 12 visar provtagningspunkt, provid, beskrivning, provtagning, utförda analyser samt provtagningsomgång.
Tabell 12. Undersökning av tryckfall.
Provtagningspunkt: Provid: Beskrivning: Provtagning: Analys: Provtagningsomgång:
4 2aUL UL 5/8
4.2.3 Undersökning av sänkt överloppsrörsdiametern, 50 mm istället för 60 mm Vid undersökningen av sänkt överloppsrörsdiameter, 50 mm istället för 60 mm, kördes processen som vanligt med 6 av 8 cykloner. För denna undersökning behövde inte processen stannas, utan att genom tillfälligt byta körningen av cyklon B kunde överloppet bytas. Tabell 13 visar
provtagningspunkt, provid, beskrivning, provtagning, utförda analyser samt provtagningsomgång.
I denna undersökning samt i de andra två bestyckningsundersökningarna; Undersökning av ökad underloppsdiametern,; 35 mm istället för 25 mm Undersökning av sänkt under- och
överloppsrörsdiameter; jämfördes över- och underlopp för referenscyklon och ombestyckad cyklon
Tabell 13. Undersökning av sänkt överlopprörsdiameter, 50 mm istället för 60 mm.
Provtagningspunkt: Provid: Beskrivning: Provtagning: Analys: Provtagningsomgång:
4 3AUL UL batteri Ana. P + Kap. P VM +
4.2.4 Undersökning av ökad underloppsdiametern, 35 mm istället för 25 mm
4.2.4 Undersökning av ökad underloppsdiametern, 35 mm istället för 25 mm