5. Studiens Tillvägagångssätt
5.5 Mail-konversation och beslutsprocesser
Denna studie handlar om dokumentering av mail-konversationer och kartläggning av dess deltagare. I följande text beskrivs hur vi har gått tillväga för att samla in informationen om deltagarna i IETF, hur diskussionerna dokumenteras, vilka och varför vissa diskussioner samt deltagare har valts ut för studien. Vi vill passa på att förtydliga varför vi undersöker dessa konversationer. Vi tänker oss att vi genom denna dokumentation kan identifiera deltagare som har liknande åsikter kopplat till organisationstillhörighet i standardskapandet. Detta är kopplat till co-opetition som är kontexten i arbetet. Vi ämnar här också undersöka vad som ger makt och om vi kan identifiera hur beslutsprocesserna ter sig.
5.5.1 Val av grupp att följa vid analys
Då IETF består av flera grupper som arbetar med olika teknologiska standarder finns det en mängd olika diskussioner och trådar att följa upp. Att analysera alla dessa är inte tidsmässigt realistiskt, därför har vi valt att inrikta oss på ett område. I samråd med forskare som undersökt co-opetition och IETF tidigare, blev valet att följa IETF medlemmar som diskuterar standarder kring IPv6. För mer information om IPv6, se avsnitt 2.4.
5.5.2 Val av tidsperiod och diskussioner
De olika diskussionerna som pågår inom IETF finns dokumenterade långt tillbaka i tiden. Även om vi önskar att vi hade tid att analysera alla konversationer som har pågått de senaste åren är det en för stor uppgift att genomföra i ett examensarbete. Utifrån denna begränsning har vi valt ut diskussioner som pågått under 22102009 – 19032010. Anledningen till det ojämna valet av tidsperiod beror på att diskussionerna som analyseras börjar och slutar inte nödvändigtvis vid ett månadsskifte. Alla diskussioner under denna tidsperiod har inte analyseras, istället har några korta och några längre diskussioner valts ut. Urvalet grundar sig på antalet aktiviteter (diskussionsinlägg), för att ge en så pass varierande bild av vad som pågår i både korta och långa diskussioner. Vi har även utgått från ett ytterligare kriterium i valet av korta och långa diskussionerna där vi medvetet valt ut ett antal diskussioner där vissa medlemmar har konkurrerande arbetsgivare (exempelvis Microsoft och Cisco eller Ericsson och Nokia).
5.5.3 Val av analysmetod
I vår ansats att kartlägga mail-konversationerna analyseras dessa inom en given tidsintervall. En metod att göra detta på, vilket vi delvis har utgått ifrån, är så kallad
44
deltagande observation. Denna metod beskrivs som speciellt lämplig när området rör teknik och där beslutsprocesser analyseras (Ejvegård, 2009, p. 76). Någonting som skiljer denna observation mot en deltagande observation är just deltagandet. Eftersom besluten och diskussionerna redan har tagits är detta mer likt en passiv observation, vilket både har för- och nackdelar. Vi är exempelvis inte lika benägna att påverkas av individerna eftersom vi inte deltar eller möter några av dem fysiskt. En nackdel är nämligen att du lätt blir känslomässigt involverad och inte håller tillräcklig distans för att forma en objekt beskrivning. En negativ aspekt är att vi inte kan ställa frågor för att reda ut eventuella missförstånd eller feltolkningar under observationen. Hur som helst är detta mer en liknelse av ett tillvägagångssätt i analysen av diskussionerna. Observationen ska inte jämföras med en deltagande eller etnografisk observation utan bör istället liknas vid en etnografisk innehållsanalys enligt Altheides riktlinjer (Bryman & Bell, 2005, p. 438-440). Denna metod innebär en kodifiering av olika procedurer i dokument där syftet är att vara analytisk och systematisk men inte rigid. Alltså ger detta ett utrymme för tolkningar vilket är förenligt med den forskningsansatts vi har.
5.5.4 Procedur och Kodning
För att undersöka diskussionerna utifrån teoretisk referensram som berör området har vi satt samman några modeller. Modellernas syfte är att underlätta en systematisk och enhetlig bedömning av varje enskild intervjupersons synpunkter.
S. Lindblom, A. Sundberg, 2010
Figur 12: Diskussionsförlopp i
Diskussionsförloppet representerar den allmänna konversationen kring exempelvis en standard eller säkerhetsrisk. Under den givna perioden kommer flera separata diskussionsförlopp pågå. De olika Id# representerar olika individer i populationen vilka kan utföra olika handlingar som beskrivs i figuren nedan. Ett exempel på en sådan handling kan ses i figuren ovan, där två olika Id# är sammanlänkade till diskussionsförloppet. Indirekt i denna process kartläggs också individernas deltagande i diskussionerna. Värt att påpeka är att alla beslut och diskussioner inte innebär en ny standard. Meningsutbyte kan pågå kring exempelvis olika säkerhetsrisker med befintlig teknik eller delbeslut om vilken teknik som om möjligt ska utgöra en standard.
45
S. Lindblom, A. Sundberg, 2010
Figur 13: Diskussionsförlopp ii
För att undersöka varje enskild individs handling under ett diskussionsförlopp måste varje aktivitet brytas ned i ytterligare en dimension. Här finns fyra olika utfall beroende på personens handling. Siffrorna i figur 13 representerar dessa olika handlingar och innebär följande:
1) Ny idé/Åsikt 2) Stödja 3) Motarbeta
4) Vägra ta ställning/Deltar ej
Diskussionerna i de olika arbetsgrupperna är konstruktiva och deltagarna kommer inte rakt ut påpekar att en standard exempelvis ska kastas i soptunnan. Att utläsa att någon motarbetar en standard i en sådan konstruktiv diskussion är svårt att identifiera vilket medför att ytterligare en dimension måste läggas till i analysen.
S. Lindblom, A. Sundberg, 2010
Figur 14: Diskussionsförlopp iii
I figur 14 ser vi fyra olika bokstäver, vilka har följande innebörder: Q – Fråga
R – Rekommendation A – Svar på fråga I – Tillför information
46
Q, R, A och I kan ske parallellt med 1-4. Exempelvis stödjer Idxx en åsikt men tillför samtidigt ny information eller att Idxx ställer frågor som tydligt motarbetar standarden. I detta fall kommer handlingen representeras av 2 samt Q, alltså motarbetande fråga. Utfallen kan också ske oberoende av varandra, frågor kan ställas utan ett tydligt ställningstagande vice versa.
Den sista dimension som analyseras är beslutet som en diskussionslinje i vissa fall leder fram till. Vi vill återigen påpeka att ett beslut inte behöver innebär ny standard utan kan röra delbeslut som i det långa loppet leder fram till en standard. Här sker analys utifrån diskussionerna som helhet i syfte att identifiera specifika beslutsmetoder utifrån Thompson-matrisen (figur 8), om det exempelvis är expertis som ger deltagarna auktoritet samt om olika handlingar längs diskussionsförloppet går att koppla till deltagarnas professionella roll. Exempelvis att Idxx (Nokia) konstant motsätter sig Idxx (Ericsson).