I detta avsnitt granskar jag vilka följder den manliga minoriteten kan tänkas få för de män som väljer detta yrke, samt på vilket sätt de diskursiva praktikerna påverkats av föreställningar kring kön och genus. Flising har uppmärksammat en problematik som ofta uppstår för de män som träder in i kvinnodominerade domäner, nämligen:
Är målet att männen ska utföra samma arbete som kvinnorna, på samma sätt, med samma inriktning, det vill säga att den manliga personalen ska vara så lik den kvinnliga som möjligt? Eller vill man att det manliga ska komma in i arbetet på lika villkor med det kvinnliga, dvs att männens arbetssätt, preferenser, synsätt, osv. ska ges utrymme och tillvaratas i arbetet.75
Citatet ger uttryck för två olika strategier att förhålla sig till. Den första strategin har hämtat språkliga resurser ur en likhetsdiskurs, där könens likhet betonas, men där kvinnan ses som norm inom just detta område, vilket i sig är en referens till strategi nummer två. Denna strategi hämtar resurser ur en särartsdiskurs som förutsätter att det finns en skillnad mellan män och kvinnors arbetssätt, preferenser och synsätt. Jens är en av de informanter som har tidigare erfarenhet inom det pedagogiska området, han är utbildad, och har tidigare arbetat som barnskötare. I hans utsaga om traditionella könsroller ger han uttryck för den särartsdiskurs som ofta sammankopplas med offentlig sektor, en diskurs som Jens själv tar avstånd från.
Jens: […] traditionella könsroller det finns ju… det är ju ett faktum liksom…[paus] och om man… som mina tidigare erfarenheter… om jag får dra en sån parallell för det är vad jag vet… När jag var utbildad barnskötare, nitton år, eller arton, och var
vikarie på massor av dagis, olika långa tider… så tyckte jag att det var hemskt… men den ställningen att så fort jag kom in i fikarummet, eller personalrummet, då kunde det bli tyst såhär, man hejade men det var liksom… dom såg först och främst att jag var kille… inte att jag var kollega eller att jag var ny på jobbet eller nånting, utan det var att jag var kille. Och det var det, det är det jag menar att man, som jag… minoritet då, om man är tjej eller kille på en arbetsplats så måste man vara spjutspets och möta alla dom här fördomarna, vilket känns som, det skulle ju behövas nån slags… rollspel eller nån slags dramatisering, och det skulle behövas handledning från centralt håll, så att folk blir medveten om dom här spelen som är… För mig var det… det var mycket därför som jag inte orkade med… barnomsorgen…
Jens uttrycker, i utsagan ovan, en önskan om att anamma den första strategin, där det inte tas för givet att han, i egenskap av man, skall utföra vissa sysslor eller bete sig på ett visst sätt. En strategi som han upplevde mötte ett motstånd hos de kvinnliga kollegorna, som i detta kvinnodominerade yrke äger tolkningsföreträde. I denna situation blev det för Jens tydligt att han, genom att avvika från majoriteten, i första hand var man och i andra hand barnskötare. Ett annat problem som Jens ger uttryck för är hur vissa sysslor ofta sammankopplas med ett specifikt kön:
Intervjuare: Kunde du känna också att det var någon skillnad i vilka uppgifter som du förväntades… göra… eller vilken roll du hade tillsammans med barnen?
J: Ja visst! Och det är ju aktuellt fortfarande idag, det har jag ju fått höra att eftersom jag är kille så ska man ju kunna datorer… ungefär som det var nåt genetiskt liksom… och det känns ju lika löjligt som om jag skulle förvänta mig att alla tjejer är bra på att laga mat, eller bara gör det automatiskt… men… ja. Jag tycker att jag är så pass gammal så att jag [suckar] att det… man ser dom här könsrollsmönstrena överallt och det är liksom… folk vill förenkla sin tillvaro på det viset… och behöver få… behöver en grupp att tillhöra hela tiden. Och en av dom rollerna är ju könsrollen.
Det finns en tendens till att män i kvinnodominerade yrken tilldelas särskilda uppgifter just på grund av deras könstillhörighet samt de tillhörande köns- och genusföreställningarna. Det kan, enligt informanterna, handla om alltifrån teknologiska kunskaper som de förväntas ha till vilka uppgifter de tilldelas i relationen till eleverna. Filip berättar t.ex. hur han upplever det som att han i egenskap av man ofta erhåller en mer auktoritär roll i läraryrket:
Filip: Det man kanske har sett då är ju på… barnen… att ibland så har man en fördel av att vara man i ett kvinnodominerat yrke. Man behöver kanske… ibland räcker det med… att visa sig. Ja, så… så lugnar det ner sig, kvinnor kanske har lite svårare med det, att hon behöver kanske säga till, [I: Mmm.] så det har man väl märkt lite. […] Som ibland kan man nog ha lite fördel att man får en… kanske lite mer
respekt, man kanske ser lite mer auktoritär ut fast man kanske inte är det i alla fall men
Projektledaren delar med sig av sin erfarenhet av att arbeta med manliga fritidsledare i utsagan nedan:
Projektledare: Men… alltså, av egen erfarenhet så tycker jag… Jag har jobbat både bland… rent erfarenhetsmässigt, bland kvinnor och män, då tycker jag nog att det var roligare att jobba när det var mer killar, jag jobbade på fritids bland annat. Det blev lite… det blev lite busigare kan jag nog säga… Och man… killarna vågar nog släppa barnen mera ifrån sig liksom, tycker jag. Låta dom klättra lite högre i träden och låta dom hoppa lite längre, låta dom busa och ”rusha” lite mer. Kanske att det är så…
Kanske är det så, som citaten ovan ger en bild av, att diskursen om manliga lärare i högre grad betonar faktorer utöver omvårdnad, dels som en lekledare, som busar och stojar, och dels som en auktoritet som förväntas stå för en mer sträng disciplinering och fostran av eleverna. Denna diskurs om manliga lärare och de praktiker som kopplas till denna yrkesroll bygger till stor del på traditionell socialisationsdiskurs om hur män och kvinnor fostrar barn olika. Kvinnan förväntas t.ex. stå för närhet, ömhet och omvårdnad, medan mannen står för barnets introduktion i samhället och det offentliga livet. Det ges i denna diskurs uttryck för en essentiell könsskillnad där traditionella könsmyter kopplade till män respektive kvinnor reproduceras.