Den myndighet som ansvarar för att infrastruk-turen byggs säkert och hålls i gott skick är Trafikverket. Måldirektör för trafiksäkerhets-frågor är Maria Krafft. Fordonsbesiktnings-branschen har fått en pratstund med Maria om hur hon ser på nuvarande och kommande utmaningar på trafiksäkerhetsområdet.
Maria Krafft är gymnastikläraren som började forska och som landade en docentur i trafiksäkerhet. Yrkesbanan ledde till försäk-ringsbranschen och ett arbete som trafik- och krocksäkerhetsexpert innan hon 2015 anslöt till Trafikverket som måldirektör för Trafiksäkerhet.
– Det var slumpen som fick in mig på den här banan, i kombination med individer som har inspirerat mig. Jag hade ett extraknäck som innebar att registrera olika personskador som skett i trafikolyckor. Sedan deltog jag i en forskningsstudie om hälsokonsekvenser av tra-fikskador. Det ledde till min forskarkarriär och på den vägen är det, säger hon.
Om du ser tillbaka från när du började din karriär. Hur har utvecklingen inom trafiksäkerhet sett ut?
– Det har varit och är en fantastisk utveck-ling. Fordonen är mycket bättre idag. Det finns också en bredare medvetenhet och en tydlig vilja i samhället och hos allmänheten att det inte är okej att skadas i trafiken. Om jag ser tillbaka så var det mer accepterat att betala ett pris för framkomlighet förr. Det etiska förhåll-ningssättet har förändrats vilket är mycket bra.
Finns det någon specifik trafiksäkerhets-höjande åtgärd som du är mest stolt över att ha infört i Sverige?
– Ja, jag har jobbat mycket för att förbättra barnsäkerheten i bilar. Min forskning har också bidragit till att förbättra skyddet i bilar mot whiplashskador. Dessutom har jag varit med och påverkat så att personskador som leder till långvariga besvär rankas högre och därmed indirekt påverkar vilka åtgärder som prioriteras i vägsystemet. Tack vare att vi i Sverige grundar våra analyser på sjukhusdata och inte bara på
polisrapporter, så går det att prioritera upp och synliggöra personskador som leder till stora besvär, som komplement till dödliga skador.
– En nutida trafiksäkerhetshöjande åtgärd som är spännande är att genomföra geofencing.
Hur ser du på fordonsbesiktningens roll i trafiksäkerhetsarbetet? Hur bidrar for-donsbesiktning till att nå nollvisionen?
– En av de viktigaste delarna i trafiksäker-hetsarbetet är att fordonen blir allt säkrare. Det är därför mycket viktigt att se till att de olika sä-kerhetssystem som redan finns i fordonen kvar-står över tid, så att effekten av säkerhetssyste-men inte försvinner. I våra prognoser räknar vi med effekterna av fordonens säkerhetssystem, som till exempel bältespåminnare. Om de slutar att fungera leder det till en negativ effekt. En äldre bilpark innebär också en ökad risk för olycka, så det är viktigt att kontrollbesiktningen finns för att säkerställa fordonens funktioner.
Vi vet att olyckor där tung trafik är in- blandad ofta leder till svåra skador och en relativt stor andel av alla dödsfall.
Vad beror det på?
– I nio av tio fall handlar det om att person-bilar kommer över på fel sida av vägen och krockar med en tung lastbil. När det då smäller blir det ofta svåra skador. Alla delar i att minska krockvåldet är väldigt viktigt. Besiktningen är en del, att bromsar och annan utrustning fungerar. Tunga fordon har en vikt och storlek
Geofencing
Geofencing bygger på en teknisk lösning som kan möjliggöra att endast tillåtna fordon kan köras inom ett defi-nierat geografiskt område. Geofencing kan också användas för att begränsa hastigheten till en högsta tillåtna hastig-het. Tekniken kan också nyttjas för att styra vilken drivlina (bränsle eller el) ett fordon får ha för att köra in i zonen.
Källa: Trafikverket
som gör att olyckorna blir mer allvarliga än om två lättare fordon kolliderar. Kan man få ner lastbilens hastighet tio kilometer i timmen innan kollisionen sker kan det vara skillnaden mellan liv och död.
Antalet A-traktorer och mopedbilar på vägarna har ökat kraftigt under de senaste åren och samtidigt har också antalet olyckor som involverar dessa fordon ökat drastiskt. Hur arbetar Trafikverket för ökad trafiksäkerhet gällande dessa båda fordonstyper?
– Vår roll är operativ och det är Transport-styrelsen som ser över regleringarna. Vi samlar branschen och gör gemensamma kartläggningar för att få en gemensam bild och inriktning för vilka åtgärder som bör prioriteras.
Nyligen uppdrog regeringen till Transport- styrelsen att se över regelverket för A- traktorer. Bland annat omfattas eventuell hastighetsändring och bälteskrav. Hur ser du på behovet av uppdaterade regler?
– Om man ska beakta ungas möjlighet till bättre tillgänglighet är A-traktorer att föredra framför mopedbilar. Det kan bli en bättre harmonisering om A-traktorer kan gå upp till 40km/h så det är bra att hastighetsgränsen ses över. Bälteskrav är också en fullt rimlig åtgärd som kommer öka trafiksäkerheten.
Den viktigaste åtgärden för A-traktorer skulle vara att se till att de inte går att trimma. En trimmad A-traktor blir helt plötsligt mycket farlig.
Mopeder och mopedbilar omfattas inte av kontrollbesiktning idag. Är det någonting som du tycker behövs framöver?
– I dagsläget är det låg säkerhet på moped-bilarna. Det finns utrymme att höja säkerheten och använda säkerhetssystem i högre utsträck-ning. I den resan är det också rimligt att se till att säkerställa standarden som mopedbilarna ska ha. Om det blir bättre säkerhetssystem i mopedbilarna så finns det en större anledning att också besikta dem.
Fordonsbesiktningsbranschen och Trafikverket samarbetar genom att titta på hur kontrollbesiktningen ska kunna utvärdera viktiga säkerhetssystem. Det gäller säkerhetssystem som finns i moder-na bilar, men där det i dagsläget sakmoder-nas möjlighet för fordonsbesiktningen att avgöra om dessa fungerar så som avsett.
Även att undersöka om systemen fungerar över tid. De system som arbetsgruppen jobbar med är:
• Bältespåminnare
• ESC (Electronic Stability Control eller antisladdsystem)
• AEB (Automatic Emergency Braking eller autobroms)
• LDW (Lane Departure Warning) Kan du berätta lite om samarbetet och varför du och Trafikverket har engagerat sig i dessa frågor?
– De här systemen är säkerhetssystem som vi vet bidrar väldigt mycket till trafiksäkerheten och vi är mycket måna att de systemen fort- sätter att fungera genom hela fordonets livs-cykel. Det kommer hela tiden nya system som är mer avancerade, men vi har fortfarande stor nytta av antisladd och bältespåminnare. Frågan är då om dessa system fortfarande fungerar eller om en betydande del har mist sin funktion.
Vi ska titta närmare på de här frågorna till-sammans för att se hur vi kan komma vidare.
Slutligen - om du har obegränsad budget och får välja en trafiksäkerhetshöjande åtgärd att genomföra över hela landet.
Vilken skulle det vara och varför?
– Först har jag en billig åtgärd. Det är om alla som är ute på vägarna från och med idag inte får köra för fort. Om man sänker farten med så lite som 1km/h så kan 15 liv per år räddas.
Vi har så svårt att förstå att rörelseenergi spelar så stor roll när det gäller trafiksäkerheten.
Sedan en dyr åtgärd som handlar om mer förlåtande vägar och att se till att mittseparera i hela landet där man kör i högre hastigheter.
Det ger stora effekter. Sedan behövs också förlåtande sidoområden.
B R A N S C H R A P P O R T 2 0 2 2
Sverige ligger efter i föreskriftsarbetet!
Transportstyrelsens föreskrifter ligger långt efter teknikutvecklingen när det gäller moderna säkerhetssystem.
Exempel på system som får kontrolleras enligt gällande EU-direktiv men som inte ingår i de svenska föreskrifterna är låsningsfria bromsar, elektroniska bromssystem, bältespåminnare, bältessträckare, elektroniska avlastare för bälten, krockkuddar och antisladdsystem.