En arbetstagare som är van vid att utarbeta fungerande strategier, som uppvisar ett flexibelt tänkande, som är lyhörd och reflekterande och samtidigt har förmåga att framföra ett oönskat budskap utan att mottaga- ren tar illa upp, låter inte det som en person arbetsgivare borde stå i kö för att få anställa? De nämnda kvaliteterna är sådana som den som kommu- nicerar på ett annat språk än förstaspråket har visat sig besitta. Av min forskning kring andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet framgår att det finns all anledning att tala om yrkesmässig framgång tack vare, och inte trots att, en arbetstagare kommunicerar på ett annat språk än första- språket. Forskningen visar också att flerspråkighet många gånger utgör en outnyttjad resurs i arbetslivet.
Med jämna mellanrum nås vi av rapporter som beskriver hur personer som är födda utanför Sveriges gränser har svårare än förstaspråkstalare att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.1 Den som hamnar utanför
arbetsmarknaden hamnar lätt utanför även i andra sammanhang. För människor som är födda utanför Sveriges gränser är ett arbete en stor hjälp på vägen mot integration. Att arbeta handlar vanligtvis inte enbart om att tjäna pengar utan också om möjligheten att ingå i en social gemenskap, att göra något samhällsnyttigt samt att använda och utveckla den egna kompetensen och kreativiteten. Av såväl individrelaterade som samhälls- ekonomiska skäl är det därför av stor vikt att de som flyttar in till Sverige fångas upp av arbetsmarknaden så snart som möjligt.
I följande text presenteras en studie, kallad företagsstudien, som ägt rum inom forskningsprojektet Den kommunikativa situationen för invandrare
på svenska arbetsplatser (KINSA). Inom projektet, som finansierats av medel
från Vetenskapsrådet, har projektledaren Britt-Louise Gunnarsson samt två doktorander, Helena Andersson och jag själv, varit verksamma. Två omfattande arbetsplatsstudier har ägt rum, dels den företagsstudie2 som 1 Se till exempel Gunnar Augustsson (1996), Etniska relationer i arbetslivet. Teknik,
arbetsorganisation och etnisk diskriminering i svensk bilindustri. Umeå, Sten Höglund
(2002), ”Invandrarna och arbetsmarknaden”, i: Hansen, L. H. & Orban, P. (red.),
Arbetslivet. Lund, s. 401–435 samt Åsa Sohlman (2009), Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. TCO-rapport 2009.3.
2 Studien finns presenterad i sin helhet i Marie Nelson (2010), Andraspråkstalare i
arbete. En språkvetenskaplig studie av kommunikation vid ett svenskt storföretag. Upp-
presenteras i denna artikel, dels Anderssons studie av andraspråkstalares kommunikation vid ett större svenskt sjukhus.3 Vid båda arbetsplatserna
har fältarbete bedrivits och ett omfattande empiriskt material samlats in. Forskningsprojektets övergripande syfte är att finna kommunikativa fakto- rer som tycks ha en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. En för projektet övergripande hypotes är att andraspråkstalares relativa framgång påverkas av det kommunikativa samspelet mellan olika aktörer på arbetsplatsen och att samspelet i sin tur styrs av det omgivande sociokulturella klimatet.4
I utbildningssammanhang och vid anställningsförfaranden har man genom tiderna ofta fokuserat på rent formell, eller strukturell, språklig kompetens, alltså grammatiska, lexikala och fonologiska färdig heter, medan den funktionella och strategiska kompetensen ägnats betydligt mindre uppmärksamhet. För att människor ska kunna kommunicera med varandra på ett framgångsrikt, produktivt, effektivt och relationsstärkande sätt krävs inte minst funktionella och strategiska kompetenser. Företags- studien är, i likhet med hela KINSA-projektet, funktionellt inriktad. Den undersöker och beskriver hur samförstånd och ömsesidig förståelse skapas och uppnås genom och i interaktion mellan människor. En målsättning med arbetet har varit att lyfta fram det som fungerar bra, det som kan tänkas ha bidragit till att deltagarna i företagsstudien har lyckats nå det som många andra strävar efter: en fast anställning på en svensk arbetsplats och en till synes väl fungerande och stimulerande kommunikativ arbets- vardag. Förhoppningen är att de resultat som presenteras inom företags- studien ska ge värdefulla insikter om hur man inom arbetslivet kan och bör dra nytta av den resurs som personer med annan språklig och kulturell bakgrund utgör och hur man inom utbildningsväsendet kan förbereda såväl första- som andraspråkstalare inför mötet med dagens arbetsliv.
Teoretiska utgångspunkter, metod och material
Företagsstudiens analyser rör sig inom diskursens och diskursanalysens område. Tal och skrift studeras ur ett funktionellt perspektiv, där diskursen ses som språk i användning vid interaktion mellan människor. Det som ses som språk, och som studeras, är såväl naturligt förekommande tal som naturligt förekommande skrift. En funktionell definition av diskurs bygger på antagandet att det finns ett förhållande mellan språk och kontext5 samt
att diskurs är ett socialt och kulturellt organiserat sätt att kommunicera.
3 Studien finns presenterad i sin helhet i Helena Andersson (2009), Interkulturell
kommunikation på ett svenskt sjukhus. Fallstudier av andraspråkstalare i arbetslivet.
Uppsala.
4 Britt-Louise Gunnarsson (2002), Den kommunikativa situationen för invandrare
på svenska arbetsplatser. Ansökan till Vetenskapsrådet i maj 2001. (KINSA-pro- jektet. Arbetsrapport 1.) Stockholm.
En primär tanke, hämtad från den socialkonstruktivistiska teoribild- ningen6, är att verkligheten utgörs av sociala konstruktioner där männis-
kor, med sina varierande kunskaper och erfarenheter, blir aktiva skapare av mening och strukturer. Interaktionen i företagsstudien äger rum mellan personer med olika språklig och kulturell bakgrund, vilket har antagits kunna påverka skapandet av situerad mening. De socialkonstruktivistiska tankegångarna är viktiga för de diskursrelaterade samt sociolingvistiska teorier som aktualiseras i studien. Den interaktionella sociolingvistiken och även kommunikations etnografin har inspirerat den teoretiska ansat- sen och aktuella metodval. Teori och metod ligger nära varandra i företags- studien och det händer att de båda flätas in i varandra.
Studiens material har samlats in med hjälp av två metoder som ofta används i etnografisk forskning: intervju och deltagande observation. De andraspråkstalare som deltar i studien har alla kommit till Sverige i vuxen ålder från länder utanför Norden och från språkområden utanför det german- ska. Samtliga deltagare har nått en fast anställning och tycks trivas bra på den aktuella arbetsplatsen. Totalt har arton inledande intervjuer genomförts och samtliga har spelats in på band. Fem av de arton intervjupersonerna valdes sedan ut för fallstudier med deltagande observation. Under observa- tionerna fördes detaljerade fältanteckningar och såväl audio- som videoin- spelningar ägde rum. I den utsträckning rådande kamerabestämmelser tillät fotograferades också olika miljöer och skeenden. Även olika texter som lästes och producerades av andraspråkstalarna under själva observationsti- den samlades in. De fem personer som blivit observerade och inspelade presenteras i tabell 1. Tabellen innehåller uppgifter om deltagarnas kodnamn, kön, position inom företaget (tjänsteperson eller industriarbetare), första- språk, antalet år de vistats i Sverige vid observationernas genomförande, ålder, utbildningsnivå i födelselandet (F anger fullständig utbildning, Y står för yrkesskola och U för högskola och universitet) samt antalet år de arbetat vid företaget.
Tabell 1. Fallstudier och deltagare i företagsstudien
Fall Kodnamn, kön Position Förstaspråk I Sv. Ålder Utb. År i ft.
F1 Carolina, kvinna Tj.person Spanska 4 år 27 år U F 2 år F2 Anna, kvinna Ind.arb. Polska 16 år 42 år Y F 3 år F3 Igor, man Tj.person Slovenska 13 år 58 år U F 13 år F4 Naren, man Tj.person Konkani/eng. 8 år 37 år U F 8 år F5 Goran, man Ind.arb. Serbokroatiska 11 år 42 år U 1år 7 år
6 Se Peter L. Berger & Thomas Luckmann (1966): The social construction of reality: A
Utifrån företagsstudiens övergripande syfte, att finna kommunikativa faktorer som tycks ha en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen, har två delsyften formule- rats. Det ena är att kartlägga fem fast anställda andraspråkstalares kommu- nikation under en vanlig arbetsdag på ett svenskt storföretag. Det andra är att analysera andraspråkstalarnas medverkan i kommunikativa aktivi- teter av såväl professionell som social karaktär. I analyserna av de kommu- nikativa aktiviteterna ligger fokus på det interaktionella samspelet mellan företagsstudiens fem deltagare och deras kolleger, sett till vad de själva, och till viss del även kollegerna, gör för att skapa ömsesidig förståelse och goda relationer på arbetsplatsen. Utifrån syftesformuleringen blir fem större frågeställningar relevanta. Den första gäller de fem deltagarnas kommu- nikativa nätverk och hur dessa ser ut, vilka personer de kommunicerar med under en vanlig arbetsdag, vilka språk de använder, vilka kommuni- kationskanaler de väljer att använda eller förväntas använda samt hur förhållandet mellan tal och skrift ser ut. I samband med det ställs också frågor om och eventuellt hur yrkesposition, kön samt språklig och kultu- rell bakgrund påverkar det kommunikativa nätverket och beteendet.
Den andra frågeställningen gäller vilka kommunikativa aktiviteter deltagarna medverkar i under arbetsdagen och om dessa aktiviteter skiljer sig åt beroende på yrkesposition, kön eller annan variabel. Därigenom aktualiseras frågor kring hur deltagarna hanterar dels den mer uppgifts- orienterade (transaktionella) kommunikation som förekommer i samband med olika aktiviteter, dels den mer sociala och relationsskapande (relatio- nella) kommunikationen. En tredje grundläggande frågeställning rör den i arbetslivet så betydelsefulla interaktion som bidrar till att skapa goda relationer. Frågan är vad deltagarna i företagsstudien gör för att skapa och bibehålla goda relationer, kollegialitet och laganda på arbetsplatsen. För det fjärde ställs frågor om det interaktionella samspelet mellan deltagarna och deras kolleger. Vad gör deltagarna för att skapa samförstånd och ömsesidig förståelse och vad gör kollegerna?
Slutligen och för det femte kan konstateras att det i varje deltagares kommunikation finns återkommande mönster och karakteristiska egen- skaper, vilka skapar ett slags profil. Här ställs frågor om hur den kommu- nikativa profilen ser ut för varje deltagare och om något i dessa profiler kan antas påverka studiens huvudsyfte; möjligheten till positiv integration på arbetsplatsen och i den omgivande arbetsgruppen. I följande avsnitt behandlas de fyra första frågeställningarna under varsin egen rubrik. Den femte och sista fråge ställningen, som rör kommunikativa profiler, behand- las i artikelns avslutande sammanfattning.
Kartläggning av vardaglig arbetsplatskommunikation
I samband med kartläggningsarbetet har konstaterats att de fem deltagar- nas kommunikation, såväl den muntliga som den skriftliga, ser relativt olika ut och skiljer sig åt på vissa sätt som direkt kan kopplas till den yttre
kontexten: till aktuell yrkesposition och de arbetsuppgifter som utförs. Positionen inom företaget tycks vara den sociolingvistiska variabel som i störst utsträckning påverkar den dagliga kommunikationen. Deltagarna ställs alltså inför olika kommunikativa uppgifter och har också olika åsik- ter om vari de största utmaningarna ligger, det kan vara i tal eller i skrift, i mer professionella eller mer sociala sammanhang eller i det svenska eller det engelska språket. Vari utmaningen än ligger tycks de fem deltagarna ha hittat vägar för att skapa fungerande kommunikation på arbetsplatsen. En avgörande skillnad mellan de båda yrkesgrupperna är att de tre tjänstepersonerna förväntas kunna kommunicera obehindrat på engelska, i såväl tal som skrift. Industriarbetarna Anna och Goran saknar djupare kunskaper i det engelska språket och båda förklarar under intervjun att det inte är det svenska språket som påverkar deras möjligheter att avancera inom företaget, utan det engelska. Det är lätt att tro att kunskaper i det svenska språket är viktigare ju mer kvalificerade arbetsuppgifter man har. I den aktuella studien pekar dock tendensen i motsatt riktning. Tjänste- personerna kan sköta sina arbetsuppgifter och ta del av viktig information även om de varken förstår, talar eller skriver svenska. Så länge de behärs- kar det engelska språket fungerar yrkesutövandet och den dagliga kommu- nikationen ändå.
Tjänstepersonen Naren förklarar under den inledande intervjun att han med ytterst få undantag skriver på engelska när han producerar text. Han uppskattar att han i skrift använder engelska till ”nästan 99 procent”. De senaste åren har han dock börjat skriva korta meddelanden på svenska i Lotus Notes men förklarar att han föredrar att skriva på engelska. Som framgår av exempel 1 tar Naren emot en hel del e-brev på svenska men besvarar dem konsekvent på engelska.
Exempel 1. Audio F4.
1 Naren: så när ja ski- till exempel svarar den e-post 2 som ja fick på ehh svenska ja ska skriva 3 tillbaka på engelska
4 Marie: jaa okej
5 Naren: å jag måste säga att ja har jättebra support 6 från kolleger å management å dom förstår såå 7 (.) då de är acceptable
Naren förklarar i rad 5–7 att han har sina kollegers fulla stöd i att besvara alla e-brev på engelska och att han då anser förfarandet vara helt i sin ordning. De ord och bokstäver i exemplet som är markerade med kursiv stil uttalas på engelska. Naren säger således inte ett svenskt ”e” utan ett engelskt i ”e-post” i rad 1. Support, i rad 5, uttalas dock på svenska. Utdra- get ger förutom intressant information om Narens skriftliga kommunika-
tion även tydliga exempel på hur han i muntlig interaktion blandar svenska och engelska såväl lexikalt som fonologiskt.
För den som arbetar på industrigolvet ser det annorlunda ut. Den industriarbetare som inte talar och förstår svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt och får enligt min tolkning svårt att sköta sina arbetsuppgifter och integreras på arbetsplatsen.
Även vad gäller skriftlig produktion märks stora skillnader mellan yrkesgrupperna. Tjänstepersonerna läser och skriver sig igenom en bety- dande del av arbetsdagen, relativt ofta på engelska, medan industriarbe- tarna sällan skriver annat än enstaka ord eller bokstäver vid märkning av olika produkter. Industriarbetaren Goran förklarar att han skriver ytterst lite under en arbetsdag, vilket stämmer väl överens med mina egna iakt- tagelser under observationerna. Han menar att man inte behöver skriva på hans arbetsplats och det gör honom till viss del frustrerad, vilket fram- går av exempel 2.
Exempel 2. Audio F5.
1 Goran: de är att man man behöver inte skriva 2 Marie: nej
3 Goran: men de är också en nackdel 4 Marie: jaa
5 Goran: för att den som man lärde sej i skolan (.) 6 skriva rätt
7 Marie: mmm
8 Goran: så många år har de gått och man fick inte 9 skriva nånting då då har man tappat ganska 10 mycke å sen småningom blev man lite osäkert
Goran menar, vilket uttrycks i rad 9–10, att han tappat en del av det han tidigare lärt sig, vilket resulterat i en viss osäkerhet. På den nuvarande arbetsplatsen är stagnation, eller till och med tillbakagång, och osäkerhet vid skriftspråksanvändning inte något som direkt påverkar yrkesutövandet. Men att till viss del ha tappat sitt svenska skriftspråk, eller åtminstone ha en känsla av att ha gjort det, kan påverka möjligheterna och viljan att avan- cera inom företaget eller att söka nya positioner på arbetsmarknaden.
Anmärkningsvärt är att inte någon av de fem deltagarnas språkkun- skaper, utöver färdigheter i engelska, tillvaratas vid företaget.
Kommunikativa aktiviteter
Med utgångspunkt i Levinsons aktivitetsteori7 kopplas huvuddelen av
deltagarnas kommunikation till sju olika kommunikativa aktiviteter. Tre av dem: samtal vid schemalagda möten, samtal vid problemlösning med
kollega/kolleger och uppgiftsorienterat läsande och skrivande ses som mer professionella, alltså mer verksamhets-, uppgifts- och resultatrelaterade, medan ytterligare tre: samtal under raster och pauser, varaktigt småprat under arbete och läsande och skrivande med ett socialt syfte identifieras som mer sociala. De sociala kommunikativa aktiviteterna fokuserar snarare på person än sak och orienterar sig primärt mot social samvaro och att skapa relationer. De professionella och sociala kommunikativa aktivite- terna går i varandra och bör snarast ses som ett kontinuum. Utöver dessa aktiviteter uppmärksammas ytterligare en intressant företeelse, nämligen aktiviteter knutna till frivilliga uppdrag. Tjänstepersonen Carolina är ordförande i en förening för unga nyanställda vid företaget, Colleagues Club (CC). Industriarbetaren Anna är tillsammans med ytterligare tre kvinnliga kolleger i byggnaden engagerad i en icke-vinstdrivande kiosk- verksamhet. Dessa frivilliga uppdrag återfinns enbart hos studiens kvinn- liga deltagare. Den övergripande bild analyserna ger är att förekomsten av olika aktiviteter varierar och att variationen många gånger kan kopplas till deltagarnas position, personlighet och kön.
I samband med en kommunikativ aktivitet äger olika kommunikativa
handlingar rum. Man kan skilja mellan handlingar som är transaktionella,
alltså affärsmässiga eller uppgifts- och resultatorienterade, och handlingar som är relationella, alltså inriktade på att skapa och upprätthålla mänskliga relationer. Något som betonas i företagsstudien är att såväl transaktionella som relationella handlingar kan förekomma i alla typer av aktiviteter. Det innebär att deltagarna mycket väl kan avlägga rapport under lunchrasten eller skämta under ett pågående schemalagt möte. Figur 1 visar förhål- landet mellan olika kommunikativa aktiviteter och kommunikativa hand- lingar.
Figur 1. Kommunikativa aktiviteter och kommunikativa handlingar vid yrkesutövande (Nelson 2010).
Professionella
aktiviteter aktiviteterSociala
Transaktionella
Under ett avdelningsmöte som jag observerat och videofilmat hos industri- arbetaren Goran yttras många skämtsamma kommentarer, vilket visar att relationella inslag kan förekomma även under en professionell aktivitet. Omvänt händer det att Goran och hans kolleger under lunch- och kaffe- rasterna samtalar för att försöka lösa problem som rör själva yrkesutövan- det. Till mer professionella aktiviteter räknas till exempel schemalagda möten, medan en kafferast utgör exempel på en social aktivitet. För att markera att olika aktiviteter kan ses som mer eller mindre professionella respektive sociala förbinds de båda översta rutorna i figur 1 med en dubbel- riktad pil. Av figuren framgår också, som tidigare nämnts, att såväl trans- aktionella som relationella handlingar kan förekomma i alla typer av aktiviteter. Rutorna säger inte något om den faktiska omfattningen av respektive handling, men en kraftigare linje mellan två rutor markerar den förväntade handlingen inom en viss aktivitet. En transaktionell hand- ling kan till exempel vara att avlägga rapport, medan en social handling kan vara att skämta. Det finns alltså en viss förväntan på transaktionella handlingar i samband med professionella aktiviteter och relationella hand- lingar i samband med sociala aktiviteter. Vid analys av företagsmaterialet har det visat sig att relationella handlingar under en professionell aktivitet kan vålla svårigheter för deltagarna i företagsstudien. I samband med ett professionellt möte, som Carolina kallat till och sedan leder, uppkommer en sådan situation. Sju representanter från olika avdelningar är närvarande för att diskutera ett visst datasystem. Mötet äger rum före sommaren och Carolina har i exempel 3 just frågat mötesdeltagarna hur mycket tid de uppskattar att de kan lägga ner på det aktuella projektet under hösten. Hon håller alltså som bäst på att planera för den kommande projektverk- samheten när en kollega, i rad 6–8, skiftar från en transaktionell till en relationell kommunikativ handling.
Exempel 3. Video F1.
1 Carolina: men ja vet ja planera å se till om de över- 2 huvudtaget att de går å köra projektet för vi 3 kan inte heller köra i olika takt ((höjer och 4 sänker händerna i otakt)) (.) så mycket så ja 5 får fundera å presentera nåt [i styrgruppen
6 Lasse: [å i slutet (.)
7 slutet av augusti då är de lämpligt me sån här 8 räkkryssning (.) å [avslutning på de här 9 Martin: [pfff aja ((fnyser till 10 och börjar plocka ihop sina saker)) 11 Carolina: ((skrattar till)) *va sa du (.) ja förstår
12 inte va du säger* ((viftar med händerna)) ähhh 13 Martin: han vill ut på sjön
14 Carolina: vi ska-
15 Lasse: ((slår ut med handen och nuddar Carolinas 16 axel)) de e lika bra de
17 Carolina: aa okej neeej aa okej (.) neej de känns som 18 att- som de ser ut å också känns att de ehh (.) 19 fortfarande finns inte riktade resurser å som 20 de ser ut så mycke- krävand- kräver väldit 21 mycket tid å eventuell mycke x å ja vet x int- 22 om vi kommer att göra nånting (.) så ja får 23 diskutera mer med styrgruppen (1.0) för att de 24 e själv ägarskap vem som ska ansvara de ställer 25 lite krav att de ska finnas flera som är (.) 26 Sven: nej
Lasses inlägg i rad 6–8 kommer plötsligt och känns lite märkligt i det aktu- ella sammanhanget. Man kan också fråga sig varför han överhuvudtaget fäller kommentaren om räkkryssning då han i rad 16 följer upp den genom att säga att det är lika bra att Carolina inte förstår vad han säger. Dessutom nuddar han samtidigt vid Carolinas axel som om hon på något sätt skulle behöva hans stöd. Jag ser sekvensen som ett försök till utövande av makt från Lasses sida. Han utsätter mötesledaren Carolina för en i sammanhanget mindre passande kommentar som aktiverar underliggande kulturella och